Försämrad inomhusluft riskerar vår hälsa

Försämrad inomhusluft riskerar vår hälsa

Fler kemikalier i hemmen och ett fuktigare klimat ökar behovet av bra ventilation. Men bara en liten andel av bostäderna i Sverige klarar nuvarande rekommendationer. – Troligen står vi inför ett växande problem, säger Magnus Mattsson, doktor i inomhusmiljö.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 17 nov, 2014
Läs senare

Att det finns föroreningar i utomhusluften, till exempel vid hårt trafikerade vägar eller i närheten av flygplatser, det är de flesta av oss fullt medvetna om. Men för många är det också läge att fundera på hur det står till med luften inne, där vi vistas den största delen av tiden.

Enligt Socialstyrelsen bör ventilationen i bostaden göra så att minst hälften av all luft som finns i ett rum byts ut under en timme. Men hela 78 procent av småhusen och hälften av flerbostadshusen i Sverige klarar inte de kraven. Boverkets siffror från 2010 ser något bättre ut än för tjugo år sedan. Men sedan mitten på nittonhundratalet har den övergripande trenden varit att luftomsättningen i bostäderna kraftigt försämrats, i takt med att vi fått tätare och energisnålare hus.

– Det är oroande, dålig ventilation är en hälsorisk för människorna som bor i husen och det finns stor risk att byggnader skadas, säger Magnus Mattsson, teknologiedoktor i inomhusmiljö vid Högskolan i Gävle.

Problemet är enligt honom att samtidigt som vi stängt till och tätat husen så har behovet av bra ventilation snarare blivit större.

– Idag vet vi att vi har en mängd emissioner, alltså kemikalier som släpper från byggnadsmaterialmaterial, färger, möbler, kläder och hemelektronik i våra hem. Vi får i oss ämnena genom direkt inandning och via dammpartiklar, säger Magnus Mattsson.

Att vi med stor sannolikhet går mot ett varmare och fuktigare klimat ökar risken för dålig luftkvalitet ytterligare, menar han.

– Dels ökar kemikalieemissionerna vid varm och fuktig luft. Ökad fukthalt i byggnader kan också lätt leda till mögelangrepp som skadar både hus och människor. Problemet är redan stort, och jag tror att många fastighetsägare kommer få än större problem framöver, säger Magnus Mattsson.

En förklaring till att så många fastigheter i Sverige har för dålig ventilation har att göra med en stor del av fastighetsbeståndet består av äldre byggnader som ventileras genom självdrag. Självdrag betyder att luftomsättningen i huset ska sköta sig själv, utan fläktar som suger in och ut luft som i mekaniska ventilationssystem. Det bygger på temperaturskillnader – kallare friskluft som sugs in och varm luft som går ut. Men efter att husens gamla olje- eller vedpannor bytts ut mot värmepumpar, otätheter i fasaden tätats och människorna i husen ändrat sina vanor fungerar det sällan som det var tänkt från början.

– Idag duschar vi varje dag, vi kör tvättmaskinen och diskmaskin ofta. Vi alstrar mer fukt och lever på ett annat sätt än vi gjorde när våra hus byggdes. Många tänker inte på att det ställer andra krav på ventilationssystemet, säger Wanda Rydholm, ventilationsexpert på Boverket.

Att öka luftomsättningen i sin bostad går förstås, men det kan bli kostsam investering, i alla fall om man vill göra det på ett sätt som inte slösar för mycket värme och energi. Fast det kan också handla om mycket små åtgärder som kan göra stor skillnad.

– Om luften inne är dålig kan det vara så enkelt som att till och frånluftsventiler är igensatta för att det hamnat damm eller skräp i dem. Som ett första steg, ta för vana att kolla ventilerna och göra rent dem när du städar, säger Wanda Rydholm.

Fakta

Så förbättrar du ventilationen
• Imma på insidan av fönstren är ett tecken på att ventilationen är för dålig. Matos i andra rum än köket lika så. Efter att du duschat bör imman på badrumsspegeln försvunnit inom en halvtimme. Var också uppmärksam på lukter: Muggig fuktig lukt kan betyda mögel.
• Se till att till- och frånluftsventiler är rena från smuts och damm. Dammsug frånluftsventiler när du städar. På boverket.se finns en checklista med fler åtgärder och kontroller du kan göra själv.
• I flerbostadshus måste hyresvärden/bostadsrättsföreningen enligt lag göra en obligatorisk ventilationskontroll, OVK, med en certifierad kontrollant med jämna mellanrum. Sedan 1999 är småhus undantagna från kravet på återkommande kontroller, men som fastighetsägare kan du förstås ändå beställa en kontroll. Listor på certifierade OVK-kontrollanter finns på boverket.se
• Om du eldar mycket stearinljus i adventstider, vädra ordentligt efteråt. När ljusen brinner avges partiklar ut i luften, speciellt om ljusen står i drag och flackar och när du blåser ut dem. Ventilationssystemet är i regel inte dimensionerat för att ta hand om det.
• Krukväxter förbättrar inte luftkvaliteten inomhus, visar undersökningar.

Källa: Magnus Mattsson vid Högskolan i Gävle, branschorganisationen Svensk ventilation, Boverket

Taggar: ventilation - hälsa

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Laboratorietest

Dun eller syntet i höstkylan? Sju lättviktsjackor i test

En tunn men värmande lättviktsjacka är perfekt när höstkylan kommer. Men vilken ska man välja? Testfakta har testat sju jackor, både med dun- och syntetfoder.

Laboratorietest

Rusta handdukar

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av kvalitet på duschhanddukar. Syftet med testet är att jämföra kvalitén på Rustas handdukar med några större fabrikat på marknaden. Rustas handdukar klarar sig genomgående bra i testet och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Så fixar du krislådan

Du vet att du borde ha en, men sannolikt har du inte fixat den än - lådan för oväntade kriser. Testfakta listar vad du behöver och vad det kostar.

Kasta inte pengarna i toaletten

Har du dåligt med pengar efter semestern? Se till att du inte kastar dem i toaletten. Testfakta har undersökt vilket toapapper som ger mest valuta för pengarna.

Laboratorietest

Gröt och välling för barn kan innehålla för mycket tungmetaller

Flera gröt- och vällingprodukter innehåller för mycket tungmetaller, visar Testfaktas analys. Resultaten är ändå bättre än för fyra år sedan. 

Välj rätt molntjänst för semesterbilderna

Är telefonen smockfull med bilder från semestern? Se till att spara dem på ett säkert och smidigt sätt. Testfakta har jämfört sex olika molnlagringstjänster.

Laboratorietest

Bästa termosen för höstens utflykter

Slagtåliga, håller värmen bra och läcker inte. Ståltermosarna gör verkligen skäl för namnet. Men med användarvänligheten är det lite si och så. Det visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Bästa och sämsta kaffet längs vägarna

En kaffe eller två längs vägen kan vara ett måste för att klara semesterns långa bilresor. Men var smakar kaffet bäst? Och var får du mest koffein? Testfakta har svaret.

Laboratorietest

Klen klippkraft med batteridrivna grästrimmers

Med batteridrift går det inte att trimma gräskanterna särskilt länge – 10 minuter i sämsta fall. Testfakta har testat sju grästrimmers för att se vilken som klarar jobbet bäst. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.