Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. Foto: Shutterstock
Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. Foto: Shutterstock

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 1 Okt, 2017
Läs senare

Fett är livsnödvändigt för oss människor. Men vilket fett som är bäst och nyttigast har debatterats flitigt de senaste åren – och då särskilt de eventuella farorna med mättat fett.

Medan Livsmedelsverket rekommenderar vegetabiliska oljor framför smör anser LCHF-förespråkarna att det mättade fettet i smöret inte utgör något problem.

Karin Jonsson, forskare och näringsfysiolog vid Chalmers Tekniska Högskola, tycker att frågan behöver nyanseras.

– Mättat fett höjer andelen LDL-kolesterol i blodet, vilket kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Men allt mättat fett är inte lika dåligt. Fettet i ost och kokos verkar exempelvis mer fördelaktigt än smör, säger hon.

Mättat fett är även ett mindre problem ur hjärt-kärl-synpunkt än raffinerade vita kolhydrater som vitt ris och vitt bröd, enligt Karin Jonsson.

– Jag ser ingen fara med smör i rimliga mängder så länge man får den näring man behöver och håller sig inom den energimängd man gör av med. Men är man i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom skulle jag välja kallpressade oljor, nötter, frön och fet fisk som de främsta fettkällorna.

Även om smör inte nödvändigtvis är farligt kan man knappast kalla det för en hälsobomb. Smör innehåller väldigt lite omega-6 och omega-3-fettsyror, de livsviktiga fettsyror som kroppen inte själv kan producera.

– Dessa finns främst i vegetabiliska oljor. Kallpressade oljor innehåller även polyfenoler som kan fungera som antioxidanter och motverka att kolesterolet oxiderar och blir farligt.

Även margarin innehåller bra fettsyror och vitaminer, om än i tillsatt form. Därför rekommenderar Livsmedelsverket margarin före smör. Men det är något myndigheten fått kritik för – dels för att margarin anses onaturligt och dels för att det kan innehålla för mycket omega-6. Karin Jonsson har i sin egen forskning hittat samband mellan högt margarinintag och ökad risk för allergi.

– Men de studier som finns, inklusive min egen, är inte tillräckligt omfattande för att dra några riktiga slutsatser. Här behövs större klinisk forskning innan resultaten kan ligga till grund för kostråd.

Enligt Livsmedelsverket egna studie från 2016 kan margarin dessutom innehålla förhållandevis höga halter av de cancerframkallande ämnena glycidol och 3-MCPD. Ämnena bildas när vegetabiliska oljor raffineras och av de matfetter som fanns med i undersökningen innehöll vissa margariner klart högst halter av glycidol och 3-MCPD.

Men resultaten har inte påverkat Livsmedelsverkets rekommendationer kring margarin, enligt Petra Bergkvist vid myndigheten.

– Dels råder det osäkerhet kring hur stort intag av 3-MCPD som är säker och dels har många producenter troligtvis lyckats få ned halterna genom att ställa högre krav på råvarorna. Gränsvärden för glycidol införs inom några månader, och senare för 3-MCPD. Våra kostråd kvarstår eftersom vi behöver de fleromättade fettsyrorna som finns bland annat i margarin, säger hon. 

Om margarinet får räknas som det mest utskällda av matfetter har kokosfett hypats desto mer den senaste tiden. Kokosfett sägs bland annat vara antiinflammatoriskt, bakteriedödande och förbättrar matsmältningen. Karin Jonsson är dock inte övertygad.

– Det finns en hel del intressanta studier på kokosfett, men de är inte särskilt välgjorda och många påståenden vilar inte på någon stabil vetenskaplig grund, säger hon. 

Ingen risk att steka i olja

De flesta oljor i jämförelsen fungerar bra att steka i. Man har tidigare varit rädd för bildandet av transfetter vid stekning i exempelvis oliv- eller rapsolja. Men enligt stekstudier gjorda i Danmark måste man komma upp i temperaturer på över 200 grader under flera timmar för att problematiska mängder av transfett ska bildas.

Däremot ska man aldrig steka på för hög temperatur och för länge. Dels kan de nyttiga ämnena i fettet gå förlorade och dels kan det bildas en rad ohälsosamma ämnen från både oljan och maten. Vissa ämnen som akrylamid börjar bildas redan vid 100 grader.
Att temperaturen är för hög syns tydligare när du steker med smör och margarin än med olja. Ett tips för den som steker i olja är att helt enkelt slänga i en liten klick smör eller margarin som riktmärke. Eller att lägga i lite grönsaker i oljan innan den hunnit bli varm, så ser du när det är dags att skruva ned värmen.

Källa: Livsmedelsverket

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Körrapport elcykel: Buddy Bike sX1

I samband med vårt långtidstest av elcyklar fick vi möjlighet att testa en prototyp av nya norska Buddy Bike sX1. Cykeln ingick inte i vårens laboratorietest då den ligger i premium klassen med en prislapp betydligt högre än testdeltagarna.

Laboratorietest

Pannlampor - bedrägliga ljuskällor i höstmörker

Höstmörkret är en utmaning för alla som vill röra sig fritt utomhus. Testfaktas stora laboratorietest av pannlampor avslöjar extrema effektfall som ökar risken för det att bli svart under löparrundan eller hundpromenaden. Dessutom stämmer sällan tillverkarnas angivna räckvidd i meter.

Solpaneler på villataket – en strålande affär?

Med rätt solceller får du en pålitlig källa av förnybar energi över lång tid, som både kan sänka elräkningen och minska ditt koldioxidavtryck. Men att köpa fel system för hemmet kan lägga skugga över elräkningen. Testfakta listar grunderna du behöver kunna innan du köper solpaneler för hemmet.

Testfaktas köpguide för elcyklar

Det viktigaste när du ska välja elcykel är att tänka igenom hur du ska använda den. Testfakta hjälper dig ta reda på vilken elcykel som passar just dig bäst.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Cape Farewell ställbar säng

Mios ställbara säng Cape Farewell har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för samtliga kroppstyper, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Sängen uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för samtliga tre kroppstyper.

Laboratorietest

Fristående skummadrass, ett flexibelt alternativ

En ny generation av fristående skummadrasser ger ergonomi i nivå med klassiska spiralfjädrar, visar Testfakta Researchs uppdragstest.

 

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.