Dålig fyr på elgrillen

Dålig fyr på elgrillen

Laboratoriet inspekterar gallret efter korrosiontest
Laboratoriet inspekterar gallret efter korrosiontest. Foto: Jonas Ginter
Mätning av gallrets temperatur.
Mätning av gallrets temperatur. Foto: Jonas Ginter
Bedömning av hanterbarheten.
Bedömning av hanterbarheten. Foto: Jonas Ginter
Foto: Jonas Ginter
Laboratorietest

Testets sämsta grill nådde inte högre maxtemperatur än 148 grader.
– Då får du snarast ”kokta” korvar. Det är först vid 160-170 grader som du ens får grillränder, konstaterar Grillexperten Johan Åkerberg.

 

Laboratorietest
Håkan Lövström Publicerad: 17 Maj, 2021
Läs senare

Testfaktas laboratorietest av sju elgrillar visar på stora skillnader i maxtemperatur och förmåga att stå emot rost. Testerna utfördes av det tyska laboratoriet PZT i Wilhemshaven som tidigare även testat gas- och kolgrillar.

När grillsäsongen nu sätter igång finns det många som tycker att det är krångligt med att hantera grillkol eller gastuben. Därför dyker det nu upp många varianter av elgrillar. Testfaktas laboratorietest visar dock att värmeutveckling kan ifrågasättas på testets billigaste grill av märket Princess. Trots att den har samma effekt som många av de andra grillarna (2 000 watt) når Princess grill aldrig en högre temperatur än 148 grader.

– Vi lät grillarna stå på maxeffekt i 20 minuter och Princess nådde inte högre än 148 grader under hela processen, berättar Thorsten Kutzner som är testledare på PZT Lab.

De andra grillarna nådde alla en bra bit över 200 grader i maxtemperatur. Högsta värdet fick testvinnaren Napoleon med 429 grader.

Foto av Johan Åkerberg
Johan Åkerberg / Holy Smoke

Eftersom Maillardreaktionerna inte inträffar förrän vid 160 grader, då blir det som att du snarare ”kokar” korvar än grillar den, säger Johan Åkerberg som skrivit flera böcker om grillning och är en av de som driver barbequerestaurangen Holy Smoke utanför Höganäs.

Han förklarar vidare att det inte behövs extrem värme på 400-500 grader för att grilla. Men att om man har väldigt låga temperaturer blir tiden för tillagning mycket längre.

– En grill som inte kommer upp i tillräckligt höga temperaturer tjänar dock på att ha ett lock som stänger inne värmen likt en ugn. Finns det inte ett lock som följer med grillen så använd din fantasi. Kanske du har en större kastrull eller metallbunke som du kan vända upp och ned, säger Johan Åkerberg.

[PDF]

Testets tre lite dyrare grillar från Napoleon, Weber och Landmann hade alla tjockare grillgaller av gjutjärn. Det gjorde att det tog längre tid för dessa tre att nå upp till 200 grader, men gjutjärnet gör också att de håller temperaturen längre.
Snabbast varm blev Muurikka som nådde 200 grader på knappt 3 minuter – att jämföras med Landmann som tog nästan 13 minuter på sig för att bli varm.

När det gäller grillarnas konstruktion fanns det även där tydliga skillnader.

– Den billigaste, Princess, var definitivt mindre stabil i sin konstruktion, förklarar testledaren Thorsten Kutzner på PZT lab. Den mest stabila konstruktionen i testet hade Weber med testvinnaren Napoleon på andra plats. Klarstein, Severin och Princess hade samtliga också problem med rost under testet.

 

Fakta om testet

Testfakta har låtit det tyska laboratoriet PZT i Wilhelmshaven testa sju elgrillar. Urvalet består av grillar med en effekt på minst 2 000 Watt och som kostar högst 5 000 kronor.

Produkter som testats:

  1. Napoleon                 PRO285-E

  2. Klarstein                  Dr. Beef Pro elgrill

  3. Weber                      Q1400

  4. Severin                    Senoa Boost 8113

  5. Landmann               E-Pantera

  6. Muurikka                 Muurikka Elgrill Bordsmodell

  7. Princess                  Princess 112247 Electric BBQ

Testet bestod av flera olika delar som i sin tur innefattade flera olika delmoment:

Dokumentation av tekniska egenskaper:

Laboratoriet undersökte material i kåpan, grillkärlet och grillgallret. Grillens vikt och storlek samt grillytans storlek. Elkabelns längd och vilken elsäkerhetsklassning som grillen har.

Värmeegenskaper:

Grillarna testades med luckan stängd (locket på) för de grillar som hade lucka eller lock.

  • Testet omfattade följande delmoment:

  • Uppvärmningstid: Hur lång tid det tog för att få upp temperaturen vid grillgallret till 200°C.

  • Maxtemperatur: Temperatur efter 20 minuters drift på högsta effekt.

  • Medeltemperatur: Medeltemperaturen för fyra olika mätpunkter över hela grillgallret.

  • Temperaturskillnad: Skillnad mellan högsta och lägsta temperatur över hela grillgallret.

  • Energiförbrukning: Elförbrukningen i kWh under en timmes drift mättes.

Säkerhet:

Temperaturen på grillens yttre delar (kontrollvred, handtag, luckan och luckans handtag) mättes vid högsta effekt efter 20 minuters drift. Laboratoriet bedömde grillens stabilitet (risk för att den välter) och mätte vid vilken lutning som grillen började glida mot underlaget. För att bedöma den elektriska säkerheten undersöktes isolering och hållfasthet i elektriska kopplingar.

Konstruktionskvalitet:

Laboratoriet bedömde kvaliteten i grillens komponenter och hur den är konstruerad. För att utvärdera grillarnas rostmotstånd sprayades de med saltlösning som fick verka i en vecka, därefter undersöktes spår efter rost. Spår efter rost indikerar att grillen sannolikt kommer att påverkas av rostangrepp om den får stå utomhus under en längre tid.

Användarvänlighet:

Laboratoriet bedömde inställningsmöjligheterna för temperaturen, grillytans storlek och åtkomlighet, hur enkelt det var att tömma fettuppsamlingskärlet och hur enkelt det var att plocka isär och rengöra grillen.

Betygsättning och viktning:

Resultaten från laboratorietestet har betygsatts och viktats samman till ett totalbetyg i samråd med laboratoriet. Delbetygen för de olika testmomenten har viktats samma till ett totalbetyg med följande vikt:

Värmeegenskaper och energiförbrukning: 40 procent

Konstruktionskvalitet och rostmotstånd: 30 procent

Användarvänlighet: 20 procent

Säkerhet: 10 procent

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Ny standby-lag ska minska elanvändningen

Standbyläget på produkter som datorer och digitalboxar är en riktig energislösare. Nu ställs hårdare krav på tillverkarna vilket ska spara både pengar och miljö.

Smittämnen i varannan färsk kycklingfilé

Var noga med hygienen när du grillar kyckling. Varannan färsk kycklingfilé innehåller bakterier på sista förbrukningsdagen. Det visar ett test som tidningen Icakuriren gjort.
Laboratorietest

Studsmattorna är en säkerhetsrisk

Svikten är det inget fel på. Men studsmattorna har brister i säkerheten vilket kan leda till allvarliga personskador. Det visar Testfaktas test av sju modeller.

KO stämmer Fordonsvärderingen

Fordonsvärderingen är inte tillräckligt tydliga med att deras nättjänst kostar pengar. Det menar Konsumentombudsmannen som nu stämmer företaget.

"Flaskvattnet är ingen miljöbov"

Flaskvattnet är ingen miljöbov. Det menar Handelns Utredningsinstitut (HUI) som på uppdrag av Sveriges Bryggerier gjort en studie där flaskvattnets miljöpåverkan jämförs med oxfiléns och apelsinjuicens. Testfakta ringde upp Erika Rosén på HUI.

Elkylboxar inget för långa dagar på stranden

Elektriska kylboxar håller inte temperaturen bättre än vanliga billiga kylväskor med klampar. Det visar ett test som Icakuriren gjort på åtta vanliga modeller.

Påverka miljön med vad du äter

Genom att stoppa i dig mindre kött och mer bönor kan du som konsument minska miljöbelastningen. Det slår Livsmedelsverket fast och inleder nu ett arbete med att ta fram nya miljömässiga kostråd.

Semestersurfa utan kostnad

Akta dig för dyra surfräkningar under semestern. Bättre då att inte betala något alls. Det finns mängder av gratisställen – och även bra hemsidor som berättar var de finns.
Laboratorietest

Hälften av säkerhetsvästarna blev underkända

Fem av tio säkerhetsvästar klarar inte säkerhetskraven. Detta trots att västarna är CE-märkta. Det visar Testfaktas laboratorieundersökning av tio vanliga märken.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.