Svårt att välja rätt solskyddsmedel

Svårt att välja rätt solskyddsmedel

Nanopartiklar, kemikalier och otillåtna ämnen. Väger man samman de senaste årens varningsrön verkar alla de olika skyddande ingredienserna i solkrämen vara farliga på sitt sätt. Testfakta guidar om fördelar och faror med olika solskyddsmedel.

Lotta Hedin, Martin Hansson
Lotta Hedin, Martin Hansson Publicerad: 13 jul, 2012
Läs senare

Att för mycket sol kan vara skadligt för huden, och speciellt för våra barn, det är de flesta väl medvetna om idag. När semestern börjar närma sig går vi därför ut för att shoppa krämer, sprejer och stift som ska skydda våra celler från farlig strålning. Men när man står där bland hyllorna är det inte så lätt att veta vad man ska välja.

Ett solskyddsmedel kan antingen innehålla kemiska solskyddsfilter som går in i huden och verkar genom att de absorberar uv- strålningen.

Det kan också innehålla fysikaliska solskyddsfilter, partiklar som ligger kvar på huden och reflekterar strålningen. Ofta består solskyddsmedlet av en kombination av båda.

Men efter flera rapporter i medierna om skadliga ämnen i de kemiska skydden så är det många som känner sig tveksamma till att använda dem. Ett test som publicerades i norska tidningen Foreldre & Barn tidigare i år visade att 10 av 16 solkrämer för barn innehåller farliga ämnen. Bland annat hittade man hormonstörande UV-filter i krämerna.  Och att efterfrågan på solskydd utan kemiska filter ökat märks även hos Läkemedelsverket.
- Vi märker att det finns tillverkare som bara vill använda fysikaliska filter. Många konsumenter vill ha naturlighet och miljövänligt, och det finns ju en debatt om ifall de kemikaliska filtren kan vara skadliga, säger Magnus Crona utredare på kosmetikaenheten på Läkemedelsverket.

Men de fysikaliska filtren, med partiklar som ligger kvar på huden och reflekterar strålningen, är inte helt oproblematiska de heller. Det är framförallt de riktigt små partiklarna, nanopartiklarna, som man inte vet hur de skulle kunna påverka huden.

Det enda ämne som är godkänt som fysikaliskt uv- filter i EU idag är titandioxid, som också ofta förekommer i pyttesmå nanopartiklar i solkrämer. Dessa nanopartiklar har alltså fått okej från EU:s expertkommitté. Men flera forskare menar att det inte alls är tillräckligt utrett vad dessa minipartiklar, har för hälsoeffekter på människor.

Maria Strømme är professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet. Hon är inte orolig för att nanopartiklarna skulle tränga in i huden och skada kroppens system, vilket vissa tror.
– Den risken är väldigt liten. Som fysiker oroar jag mig däremot för de fotokatalytiska egenskaper som dessa partiklar har. När UV-ljuset når partiklarna kan det skapas fria radikaler vilka i sin tur kan skada celler i huden, säger hon.

Maria Strømme har själv varit i kontakt med några av de stora tillverkarna av solkrämer som hävdar att risken med fotokatalytiska skador med deras produkter är små.
– De menar att partiklarna bildar agglomerat, det vill säga större samlingar, i stället för att uppträda som små partiklar. Men vad jag vet finns det inga publicerade studier som undersökt dessa egenskaper hos solkrämer.

Vill man ha riktigt hög solskyddsfaktor, som det är i barnkrämer, är det dock svårt att undgå nanopartiklarna. Maria Strømme använder själv den här typen av produkter på sina barn.
– Man måste väga risker mot varandra. Riskerna med solkrämer är förmodligen ändå mycket små i jämförelse med hur farlig solens strålar är. Men jag tycker inte man ska använda dem i onödan utan endast då man verkligen måste tillbringa tid i solen. 

Och det är framförallt om hudens underliggande lager blir exponerade som det skulle kunna vara farligt, enligt Maria Strømme.
– Jag skulle vara extra försiktig med att använda solkräm med nanopartiklar på områden där huden är skadad – där man redan bränt sig av solen, skrapat sig eller på eksem. Sådana områden bör i stället skyddas med kläder, säger hon.

Att människor får besvär av solkrämer är heller inte särskilt vanligt, enligt Olle Larkö, professor i dermatologi, vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.
– Vissa ämnen i solkrämer kan reagera i solen och ge en typ av allergiska reaktioner eller eksem, men det är ganska ovanligt. Samtidigt vet vi ju inte vad solkrämerna kan ge för effekter på sikt, även om vi i dag inte har några hållpunkter för att de skulle vara farliga. Det bästa är ändå att använda shorts och t-shirt mitt på dagen om det är soligt, säger han.

 

facebook Comments

Fler nyheter

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Laboratorietest

Dun eller syntet i höstkylan? Sju lättviktsjackor i test

En tunn men värmande lättviktsjacka är perfekt när höstkylan kommer. Men vilken ska man välja? Testfakta har testat sju jackor, både med dun- och syntetfoder.

Laboratorietest

Rusta handdukar

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av kvalitet på duschhanddukar. Syftet med testet är att jämföra kvalitén på Rustas handdukar med några större fabrikat på marknaden. Rustas handdukar klarar sig genomgående bra i testet och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Så fixar du krislådan

Du vet att du borde ha en, men sannolikt har du inte fixat den än - lådan för oväntade kriser. Testfakta listar vad du behöver och vad det kostar.

Kasta inte pengarna i toaletten

Har du dåligt med pengar efter semestern? Se till att du inte kastar dem i toaletten. Testfakta har undersökt vilket toapapper som ger mest valuta för pengarna.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.