Kända miljögifter i vinterkängor till barn

Kända miljögifter i vinterkängor till barn

Laboratorietest

Fem av åtta testade kängor innehåller skadliga perfluorerade ämnen trots att företagen bedyrar att dessa inte förekommer i tillverkningen. I ett svenskt märke hittade laboratoriet det förbjudna ämnet PFOS.

Laboratorietest
Martin Hansson, Lotta Hedin
Martin Hansson, Lotta Hedin Publicerad: 7 nov, 2014
Läs senare

Flera märken i Testfaktas årliga test av vinterkängor innehåller miljögifter. Det handlar om så kallade perfluorerade ämnen som bland annat används för att göra skor och textilier smuts- och vattenavstötande. Ämnena bryts inte ned i naturen, har hormonstörande effekter på människor och djur och är misstänkt cancerframkallande. 
– Det är inga trevliga ämnen det handlar om, men jag ser ingen direkt hälsorisk för den som använder skorna så länge man inte suger eller slickar på dem, säger Bert-Ove Lund, toxikolog på Kemikalieinspektionen.
– Problemet är snarare att ämnena kommer att lossna från skorna efter ett tag och hamna i naturen där de anrikas i näringskedjan och kan nå oss människor via maten. 

[PDF]

Mest anmärkningsvärt är Kavat-kängorna där laboratoriet hittade det förbjudna ämnet PFOS i halter som ligger nästan tre gånger över lagkravet. Svenska Kavat har en hög miljöprofil och resultaten är så pass förvånande att Testfakta lät analysera ytterligare ett par skor av samma modell. I det andra paret hittade laboratoriet inte det aktuella ämnet.

 – Att den första skon innehåller PFOS är helt klart. Vi testade om den flera gånger med provmaterial från olika ställen på yttermaterialet. Det andra paret låg däremot under detektionsgränsen, säger Camilla Nilsson, kemist på Swerea IVF som utfört analysen.

På Kavat ser man mycket allvarligt på resultaten.

- Vi har kvalitetsgarantier från våra underleverantörer och vi är väldigt förvånade över att någon av dem brustit. Vi kommer gå tillbaka i kedjan för att ta reda på var, när och hur det gått fel, säger Magnus Ericson på Kavat.

Enligt honom kommer Kavat instruera återförsäljarna att plocka bort den aktuella modellen från hyllorna. Företaget skickar nu ett större urval på test, och kommer sedan spåra de skor som kan misstänkas innehålla det felaktiga råmaterialet.

I fyra andra vinterkängor – Viking, Eurosko, Din Sko och Ecco – hittades rester av det perfluorerade ämnet PFOA som finns med på EU:s kandidatlista över extra farliga ämnen. Det anses ha ungefär samma egenskaper som PFOS och det är bara en tidsfråga innan även detta ämne förbjuds inom EU. I Norge finns redan ett sådant förbud.

Men även om PFOA fortfarande är tillåtet så lovar företagen själva att de inte använder sig av det i tillverkningen. Trots det finns alltså ämnet i kängorna. Ljuger man helt enkelt?

– Om det är medvetet eller inte kan jag inte svara på. Men ett allmänt intryck från kemikalievärlden är att avståndet mellan de som säljer en produkt och de som tillverkar den är enormt och att informationen ofta stannar någonstans på vägen, säger Bert-Ove Lund på Kemikalieinspektionen.

Det behöver heller inte vara så att PFOA använts i själva impregneringsblandningen. Ämnet kan även fungera som hjälpkemikalie vid andra kemiska processer och då kan rester av ämnet hamna på produkten.

Det kan också vara så enkelt som att fabriken där skon tillverkas inte rengör sin utrustning tillräckligt bra mellan olika produktioner, menar Audun Heggelund, chefsingenjör på Miljödirektoratet, norska motsvarigheten till Kemikalieinspektionen. Enligt honom måste företagen bli bättre på att kontrollera sina underleverantörer och ställa rätt krav.

– Vi har flera exempel i Norge på företag som haft problem med PFOA i sina produkter. Men genom att ändra i produktionsförhållandena så har detta gått att rätta till, säger han.
 

Fakta om testet

Testet är utfört av Swerea IVF i Mölndal och Gore Footwear Laboratory i Tyskland, som tillhör företaget bakom materialet Gore-Tex. Gore-laboratoriet anlitas eftersom det är det enda laboratoriet i Europa som har tillgång till den utrustning som krävs för att testa andning och vattentäthet efter en simulerad, längre tids användning av kängor. Gore-Tex är en stor tillverkare av funktionsmaterial för kläder och skor men man tillverkar inga egna konsumentprodukter.

Testet bestod av följande delar:

Andningsförmåga (utfört på Gore Footwear Laboratory)

En membranpåse med vatten och en doppvärmare som värmer vattnet i påsen placeras i kängan. Kängskaftet försluts så att all avdunstning sker genom kängans material. Labbet mäter Mängden avdunstad vätska.

Vattentäthet (utfört på Gore Footwear Laboratory)

Skorna får ”gå” i vatten med en stegsimulator, 200 000 steg. Testet är helt automatiserat. Sensorer inne i stöveln känner av när vatten tränger in och stegsimulatorn stängs då av.

Värmeisolation (utfört på Swerea IVF)

En påse med 38-gradigt vatten placeras i skon tillsammans med en termometer. Skorna försluts, sedan mäts hur lång tid det tar innan vattentemperaturen sjunkit till 33 grader.

Kemisk analys, förekomst av de perfluorerade ämnena (utfört på Swerea IVF)

En kemisk analys utfördes av huvudmaterialet på på vinterkängan, där ämnena

PFOA, PFOS, PFUdA, PFDoA, pFTrDA och PFTeDA bestämdes enligt Oeko-Tex. Enligt EU:s POP-förordning är PFOS förbjudet i halter över 1 µg/m2 i textil och läderprodukter.

PFOA är förbjudet i Norge, där gäller maxgränen på 1 µg/m2 för ämnet. Bestämmelserna gäller för produkter som har producerats 1 juni 2014.

Totalbetygen har viktats enligt följande: Vattentäthet 50 procent, andningsförmåga 25 procent och värmeisolation 25 procent.

Uppgifter från tillverkarna om kemikalieförekomst

Testfakta bad skotillverkarna att uppge om perfluorerade ämnen användes i produktionen av skorna, och om skorna var behandlade med antibakteriella medel.

Endast Ecco och Timberland svarade att perfluorerade ämnen används, dock inte PFOA eller PFOS. Alla övriga tillverkare svarade helt nej. Vid analysen hittades dock PFOA eller PFOS i fem av åtta skor.

Ecco, Eurosko och Timberland uppger att deras skor är antibakteriellt behandlade. För dett kan till exempel små, små silverpartiklar användas för att hämma bakterietillväxt. Detta är ifrågasatt eftersom kunskapen om hur det påverkar människor och miljö är bristfällig. Av de antibakteriella ämnena gjordes ingen labbanalys.

Fakta: PFOS/PFOA

PFOS och PFOA tillhör gruppen perfluorerade ämnen. PFOS är förbjudet i EU eftersom det inte bryts ner i naturen, är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer. PFOA är tillsammans med fyra andra perfluorerade ämnen upptaget på EU:s kandidatlista för särskilt skadliga ämnen. Ett förbud har införts i Norge. PFOA bryts inte heller ned i naturen, är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande.

Källa: Kemikalieinspektionen

Uppgifter från tillverkarna om kemikalieförekomst
Testfakta bad skotillverkarna att uppge om perfluorerade ämnen användes i produktionen av skorna, och om skorna var behandlade med antibakteriella medel.
Endast Ecco och Timberland svarade att perfluorerade ämnen används, dock inte PFOA eller PFOS. Alla övriga tillverkare svarade helt nej. Vid analysen hittades dock PFOA eller PFOS i fem av åtta skor.
Ecco, Eurosko och Timberland uppger att deras skor är antibakteriellt behandlade. För dett kan till exempel små, små silverpartiklar användas för att hämma bakterietillväxt. Detta är ifrågasatt eftersom kunskapen om hur det påverkar människor och miljö är bristfällig. Av de antibakteriella ämnena gjordes ingen labbanalys

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa rakhyveln för len hud

En nära och följsam rakning som inte irriterar eller skadar huden är några av de viktigaste egenskaperna för en rakhyvel. I Testfaktas omfattande laboratorietest har åtta olika hyvlar testats på 21 försökspersoner och stålets skärpa och uthållighet jämförts.
 

Stort smaktest: Bästa peston utsedd

Om du vill köpa färdig pesto till pastan finns det många sorter att välja mellan. Men vilket märke smakar bäst? Testfakta lät 46 kockar, sommelierer och sensoriker smaka sig fram till sin favorit bland nio vanliga fabrikat.

Stora skillnader mellan smoothiemaskiner

En smoothie ska vara som namnet utlovar: Len. Men det är inte alla mixers som fixar det. Testfakta har testat åtta smoothiemaskiner i olika prisklasser

Så rensar du i röran – sex metoder

Är du trött på att huset svämmar över av prylar? Testfakta har tittat närmare på sex metoder för hur du rensar ditt hem. Till vår hjälp har vi tagit två riktiga ordningsexperter.

Testfakta uppgraderar betygskalan

Den nuvarande betygsskalan 1 till 5 räcker inte längre till. Fler testparametrar och generellt bättre produkter kräver en mer detaljerad betygsskala. Den nya skalan 1 till 10 kommer att göra det tydligare för dig som läsare.

Laboratorietest

Träningsbanden fortsatt usla på kalorimätning

Inget av aktivitetsarmbanden i Testfaktas test klarar att ange rätt kaloriförbrukning. För den som vill styra sitt kaloriintag är en kvalificerad gissning bättre, menar experten. 

Laboratorietest

Så gröna är de ”gröna tvättmedlen”

Många tvätt- och sköljmedel marknadsförs som särskilt naturliga och hållbara. Men vissa av dem innehåller mer fossila råvaror än vanliga tvättprodukter, visar Testfaktas analys.


Så fixar du belysningen till din inneodling

Med rätt belysning går det att odla inne året om. Men för den som ska välja växtlampor är det lätt att bli förvirrad. Glädjande nog behöver det inte vara så svårt som det verkar menar experten – bara du vet vad du ska titta efter.

Laboratorietest

Takboxar klarar inte krock i låg hastighet

En krock i 30 kilometer i timmen räcker för att vissa takboxar ska öppna sig och allt innehåll flyga ut. Men vissa tillverkare har bättrat sig, visar Testfaktas test. I testet har vi även jämfört hur enkla boxarna är att montera och packa samt om de håller tätt från regn.

Lär dig laga elprylarna - här kan du få hjälp

Tonvis med elektronikprylar kastas varje år. Men mycket går att laga, utan att det behöver kosta. På flera håll i landet kan du få hjälp att fixa både mixers och mobiltelefoner.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.