Maten vi slänger - en stor miljöbov

Maten vi slänger - en stor miljöbov

Varje år slänger vi 100 kilo mat per person. Inte gammal, utan helt ätbar sådan. Något som inte bara leder till växande sopberg utan också stora koldioxidutsläpp. En ny studie har granskat den mer okända miljöboven.

Martina Frisk Publicerad: 26 aug, 2008
Läs senare

Den nya studien ”Klimatavtryck från hushållens avfall” från Konsumentföreningen i Stockholm (KfS) visar att den slängda matens koldioxidutsläpp motsvarar det från 700 000 bilar eller 460 000 oljeeldade villor. Och då har inte ens all mat som vi kastar i soptunnan räknats in, utan bara sådan mat som är fullt ätlig, men som vi ändå slänger. Sådant som skal och ben går bort. Trots det väger matsopberget 900 000 ton, och är en stor men mer okänd miljöbov än till exempel bensindrivna fordon eller industrier och deras utsläpp.
– Det är inte rimligt att vi producerar, förädlar och transporterar så mycket mat, för att sedan slänga den. Det är bra att vi nu har lyckats få fram en siffra på hur omfattande den här onödiga miljöpåfrestningen är, även om siffran är en grov uppskattning, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på KfS.
    I studien har storleken på utsläppen längs hela produktionskedjan undersökts, alltså från produktion och förädling till distribution, dock ingår inte utsläpp i samband med avfallshantering.
    En av studiens slutsatser är att den slängda maten orsakar ett stort onödigt utsläpp, hela 1,9 miljoner ton koldioxid, och att situationen förmodligen ser likadan ut som i Storbritannien – britterna kastar mest frukt, grönsaker och bröd och unga och gamla slänger ungefär lika mycket.
Louise Ungerth tror att ökad kunskap är en av lösningarna på problemet.
– Glädjande är att hushållens matavfall är ett problem med stor förbättringspotential, där alla kan bidra. Vi köper hem för mycket mat, vi lagar till för stora portioner, vi slänger bra mat bara för att bäst före-datumet har gått ut och vi förvarar maten på fel sätt. Planering och kunskap kan minska mängden slängd mat avsevärt, säger Louise Ungerth.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa rakhyveln för len hud

En nära och följsam rakning som inte irriterar eller skadar huden är några av de viktigaste egenskaperna för en rakhyvel. I Testfaktas omfattande laboratorietest har åtta olika hyvlar testats på 21 försökspersoner och stålets skärpa och uthållighet jämförts.
 

Stort smaktest: Bästa peston utsedd

Om du vill köpa färdig pesto till pastan finns det många sorter att välja mellan. Men vilket märke smakar bäst? Testfakta lät 46 kockar, sommelierer och sensoriker smaka sig fram till sin favorit bland nio vanliga fabrikat.

Stora skillnader mellan smoothiemaskiner

En smoothie ska vara som namnet utlovar: Len. Men det är inte alla mixers som fixar det. Testfakta har testat åtta smoothiemaskiner i olika prisklasser

Så rensar du i röran – sex metoder

Är du trött på att huset svämmar över av prylar? Testfakta har tittat närmare på sex metoder för hur du rensar ditt hem. Till vår hjälp har vi tagit två riktiga ordningsexperter.

Testfakta uppgraderar betygskalan

Den nuvarande betygsskalan 1 till 5 räcker inte längre till. Fler testparametrar och generellt bättre produkter kräver en mer detaljerad betygsskala. Den nya skalan 1 till 10 kommer att göra det tydligare för dig som läsare.

Laboratorietest

Träningsbanden fortsatt usla på kalorimätning

Inget av aktivitetsarmbanden i Testfaktas test klarar att ange rätt kaloriförbrukning. För den som vill styra sitt kaloriintag är en kvalificerad gissning bättre, menar experten. 

Laboratorietest

Så gröna är de ”gröna tvättmedlen”

Många tvätt- och sköljmedel marknadsförs som särskilt naturliga och hållbara. Men vissa av dem innehåller mer fossila råvaror än vanliga tvättprodukter, visar Testfaktas analys.


Så fixar du belysningen till din inneodling

Med rätt belysning går det att odla inne året om. Men för den som ska välja växtlampor är det lätt att bli förvirrad. Glädjande nog behöver det inte vara så svårt som det verkar menar experten – bara du vet vad du ska titta efter.

Laboratorietest

Takboxar klarar inte krock i låg hastighet

En krock i 30 kilometer i timmen räcker för att vissa takboxar ska öppna sig och allt innehåll flyga ut. Men vissa tillverkare har bättrat sig, visar Testfaktas test. I testet har vi även jämfört hur enkla boxarna är att montera och packa samt om de håller tätt från regn.

Lär dig laga elprylarna - här kan du få hjälp

Tonvis med elektronikprylar kastas varje år. Men mycket går att laga, utan att det behöver kosta. På flera håll i landet kan du få hjälp att fixa både mixers och mobiltelefoner.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.