Knark i bantningsmedel

Knark i bantningsmedel

En granskning av 34 bantningsmedel på internet visar att många innehöll hälsofarliga medel. De flesta innehöll ämnen som klassas som läkemedel och det gör försäljningen olaglig.

Susanne Ståhl Publicerad: 31 Maj, 2007
Läs senare
Den som köper bantningsmedel på internet riskerar att få i sig hälsofarliga ämnen. Bland annat efedrin, som påminner om kokain. Det visar en granskning som Läkemedelsverket och Livsmedelsverket gjort.
Av 34 inköpta bantningsprodukter innhöll hälften farliga ämnen, som efedrin, pseudoefedrin, synefrin och usninsyra. De flesta produkterna, 27 stycken, innehöll ämnen som gör att de klassificeras som läkemedel. Eftersom produkterna inte är godkända som läkemedel är försäljningen olaglig. Ett bantningsmedel kan klassificeras som läkemedel eller livsmedel beroende på vilka ämnen det innehåller (och i vilken dos), hur det fungerar och vilka påståenden som försäljaren gör om produkten.
– Studien visar att det kan finnas risker med bantningspreparat. Bland dem som klassificeras som livsmedel varnar vi för produkterna Fatburner Boost, Termoxical, och Thermo Shred, som vi anser kan medföra klara hälsorisker, säger Ulla Beckman Sundh, toxikolog på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
Ämnena efedrin och synefrin kan ge biverkningar på hjärt-kärlsystemet, men också psykiska biverkningar. På flera förpackningar angavs det inte i innehållsförpackningen att produkterna innehöll dessa ämnen. På två stod det att produkten innehöll "bitter orange", som betyder pomerans på engelska och som synefrin kan utvinnas ur.
– Det är viktigt att man som patient berättar för sin läkare om man använder någon form av bantningspreparat. Dessa okontrollerade bantningsmedel kan ge upphov till biverkningar som kanske annars kopplas samman med annan samtidig medicinering säger Barbro Gerdén, specialistläkare på Läkemedelsverket.
    Läkemedelsverket kommer att vidta åtgärder mot företag som säljer produkter som räknas som läkemedel men som inte är godkända.
Företagen ansvarar för att bantningsprodukter som räknas som livsmedel inte är skadliga för hälsan. För de företag som ingår i undersökningen och har en känd adress i Sverige kommer Livsmedelsverket att informera berörd kommun, som är ansvarig kontrollmyndighet.
Livsmedelsverket kommer även fortsättningsvis, i samarbete med Konsumentverket, att granska försäljningen av bantningsprodukter på Internet.

facebook Comments

Fler nyheter

Ny standby-lag ska minska elanvändningen

Standbyläget på produkter som datorer och digitalboxar är en riktig energislösare. Nu ställs hårdare krav på tillverkarna vilket ska spara både pengar och miljö.

Smittämnen i varannan färsk kycklingfilé

Var noga med hygienen när du grillar kyckling. Varannan färsk kycklingfilé innehåller bakterier på sista förbrukningsdagen. Det visar ett test som tidningen Icakuriren gjort.
Laboratorietest

Studsmattorna är en säkerhetsrisk

Svikten är det inget fel på. Men studsmattorna har brister i säkerheten vilket kan leda till allvarliga personskador. Det visar Testfaktas test av sju modeller.

KO stämmer Fordonsvärderingen

Fordonsvärderingen är inte tillräckligt tydliga med att deras nättjänst kostar pengar. Det menar Konsumentombudsmannen som nu stämmer företaget.

"Flaskvattnet är ingen miljöbov"

Flaskvattnet är ingen miljöbov. Det menar Handelns Utredningsinstitut (HUI) som på uppdrag av Sveriges Bryggerier gjort en studie där flaskvattnets miljöpåverkan jämförs med oxfiléns och apelsinjuicens. Testfakta ringde upp Erika Rosén på HUI.

Elkylboxar inget för långa dagar på stranden

Elektriska kylboxar håller inte temperaturen bättre än vanliga billiga kylväskor med klampar. Det visar ett test som Icakuriren gjort på åtta vanliga modeller.

Påverka miljön med vad du äter

Genom att stoppa i dig mindre kött och mer bönor kan du som konsument minska miljöbelastningen. Det slår Livsmedelsverket fast och inleder nu ett arbete med att ta fram nya miljömässiga kostråd.

Semestersurfa utan kostnad

Akta dig för dyra surfräkningar under semestern. Bättre då att inte betala något alls. Det finns mängder av gratisställen – och även bra hemsidor som berättar var de finns.
Laboratorietest

Hälften av säkerhetsvästarna blev underkända

Fem av tio säkerhetsvästar klarar inte säkerhetskraven. Detta trots att västarna är CE-märkta. Det visar Testfaktas laboratorieundersökning av tio vanliga märken.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.