Stora skillnader i hållbarhet

Stora skillnader i hållbarhet

Foto: Fotomedia
Laboratorietest

Är du en dålig förlorare som slår sönder dina innebandyklubbor? Se till att välja rätt fabrikat. Testfaktas test av sju olika märken visar nämligen på stora skillnader i hållbarhet.

Laboratorietest
Mattias Boström Publicerad: 17 sep, 2010
Läs senare

Valet av innebandyklubba görs ofta av personliga skäl. Den ska motsvara spelarens önskemål när det gäller bland annat flex och vikt. Men skiljer klubborna sig även mycket åt när det gäller kvalitet och hållfasthet?

Testfakta lät det brittiska tekniklaboratoriet Intertek testa sju olika fabrikat av innebandyklubbor på den svenska marknaden, för att titta på skillnader i hållbarheten i både skaft och blad. Intertek monterade klubborna i maskiner som utsatte dem för tryck till dess att brott uppstod

– Alla klubbor är starka, i alla fall för att vara så lätta och tunna. Men Exel Chill 3.0 sticker ut som allra starkas. Den är dubbelt så hållbar som de flesta av klubborna i testet, och klarar till exempel 100 kilos tryck i mitten av skaftet och 43 kilo nere vid bladet. En anledning till att den är så tålig kan bero på att skaftet delvis består av kevlar, säger Phil Rhodes, testansvarig på Intertek.

[PDF]

Fyra av testets klubbor, Unihoc, Zone, Biltema och Fat Pipe, klarar endast runt 20 kilos tryck nere vid bladet. Det motsvarar enligt Phil Rhodes ett hårt slag med klubban mot ett hårt underlag.

– Dessa klubbor skulle gå sönder vid ett sådant slag.

 Enligt Jan Jacobsson på butiken innebandyspecialisten Klubbhuset i Göteborg, går skaften av oftast av just nere vid bladet.

– De reklamationer vi får in består till den absolut största delen av brott på skaftet nere vid bladet. Det är en fråga om materialets egenskaper och den snabba utvecklingen av innebandyklubbor. Man testar hela tiden nya saker, och det påverkar tåligheten och livslängden.

Klubborna är betydligt starkare i mitten av skaftet. Även där är Exel starkast, och klarar 103 kilos tryck. På Salming-klubban, som presterade sämst i detta moment, uppstod brott vid 70 kilos tryck. Magnus Augustsson på Klubbhuset säger dock att brott i mitten av skaftet inte är något större problem.

– Många innebandyspelare trycker med den nedersta handen mitt på skaften, så visst utsätts klubborna för påfrestning även där. Men vi får inte in många reklamationer där skaften gått av på mitten, även om de har ökat de senaste åren, säger han.

En aktiv innebandyspelare kan byta blad så ofta som en gång i månaden. Bladen sitter fast i skaftet både med hjälp av skruvar och med lim. Intertek undersökte därför åverkan på skruvarna och gängorna vid upprepade byten av blad. Upp till tolv byten genomfördes. Bäst i detta moment var Unihoc, som efter tolv byten inte visade på någon åverkan. Sämst var Biltema, vars gängor i ett av skruvhålen var förstörda redan efter det första bytet. Näst sämst var Zone med fyra byten.

– Problemet är att gängorna sitter i de mycket tunna väggarna i skaftet. Det var helt enkelt utslitna i ett av de två hålen när vi försökte få fast det andra bladet. Bladet sitter fortfarande fast, men inte lika bra som tidigare, säger Phil Rhodes.

Magnus Augustsson byter ofta klubblad och enligt honom motsvarar Interteks resultat verkligheten.

– Man bör ju kunna byta blad mer än ett par gånger, men det går ju inte att göra det hur många gånger som helst. Efter ett tag får man dra in skruven på andra stället helt enkelt. En tillverkare har faktiskt börjat skicka med större skruvar just för att undvika det här problemet.

Intertek utförde även ett nötningstest på bladen. De släpptes 10 000 gånger från 80 centimeters höjd mot ett hårt träunderlag. Därefter undersöktes bladen för att se hur de påverkats av behandlingen.

– Samtliga blad klarade detta bra. Endast mindre nötning uppstod, säger Phil Rhodes. 

Fakta

Det brittiska laboratoriet har på Testfaktas uppdrag testat sju olika innebandyklubbor på den svenska marknaden.

Syftet var att titta på skillnader i kvalitet och hållfasthet.

Skaftets hållbarhet nere vid bladet. Innebandyklubborna monterades i en maskin. 35 centimeter från bladets underkant placerades en konsol, vilken klubban vilade mot. Därefter pressades bladet ner i en hastighet av 25 mm per minut till dess att brott uppstod.

Skaftets hållbarhet i mitten. Klubborna placerades i en maskin med båda ändarna i vilandes på konsoler. Därefter utsattes de för ett tryck i mitten av skaftet i en hastighet av 25 mm per minut till dess att brott uppstod.

Bladets nötningstålighet. Bladen släpptes 10 000 gånger från 80 centimeters höjd mot ett hårt träunderlag. Därefter undersöktes bladen för att se hur de påverkats av behandlingen.

Skrivfästenas hållbarhet. Klubbladen sitter fast med två skruvar och lim. Skruvarna lossades och därefter användes en varmluftpistol för att avlägsna limmet, om det behövdes. Momenten upprepades upp till tolv gånger.

Fästanordningens hållfasthet. Klubbornas två ändar slets isär i en hastighet av 10 mm per minut till dess att bladet hade separerats från skaftet.

Intertek har även testats klubbornas svikt. Samtliga klubbor klarade av Internationella innebandyförbundets certifieringskrav.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Försämrad inomhusluft riskerar vår hälsa

Fler kemikalier i hemmen och ett fuktigare klimat ökar behovet av bra ventilation. Men bara en liten andel av bostäderna i Sverige klarar nuvarande rekommendationer. – Troligen står vi inför ett växande problem, säger Magnus Mattsson, doktor i inomhusmiljö.
Laboratorietest

Dyr känga får underkänt

Många av kängorna i testet håller inte tätt och priset är inte alltid ett bra riktmärke. Sämst vattentäthet har en dyr känga i Gore-Tex-material.

Laboratorietest

Kända miljögifter i vinterkängor till barn

Fem av åtta testade kängor innehåller skadliga perfluorerade ämnen trots att företagen bedyrar att dessa inte förekommer i tillverkningen. I ett svenskt märke hittade laboratoriet det förbjudna ämnet PFOS.

Dubbelförsäkra dig inte vid resköpet

Att teckna extra reseförsäkring är ofta onödigt eftersom du har skyddet via din bank. Men hur mycket du kan få tillbaka beror på vilken bank du har.

Alternativ mjukgörare lika farlig

Ftalaten DINP i vinyl- och PVC-plast är lika farlig som den utfasade DEHP. Det visar en ny svensk studie.

Riktlinjer för dricksvatten ifrågasätts

WHO måste se över dagens riktlinjer för dricksvatten. Det menar KTH-forskaren Ingegerd Rosborg, som pekar på problemen med brist på mineraler i dricksvatten och den obalans som kan råda mineralerna emellan.

Lågt intresse för hållbar fisk

Överfiskade arter, sjukdomar och stor konsumtion av antibiotika finner ofta vägen till det danska middagsbordet. Endast en av fem funderar över var och hur deras fisk fångats när de handlar.

Stavmixrar läcker klorparaffin

Enligt ett test som utförts av forskare vid Stockholms universitet läcker många vanliga stavmixrar klorparaffiner. Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen ser allvarligt på uppgifterna.

Konsumentombudsmannen stämmer företag

Trots förbud från Konsumentombudsmannen, KO, fortsätter företaget Sweet Wellness med otillåten reklam. Nu stämmer KO företaget i tingsrätten.

Taxichaufförer måste lära sig hitta

För att få taxilegitimation i framtiden måste man kunna hitta till passagerarens resmål, men gps är godkänt som hjälpmedel

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.