Att det finns föroreningar i utomhusluften, till exempel vid hårt trafikerade vägar eller i närheten av flygplatser, det är de flesta av oss fullt medvetna om. Men för många är det också läge att fundera på hur det står till med luften inne, där vi vistas den största delen av tiden.

Enligt Socialstyrelsen bör ventilationen i bostaden göra så att minst hälften av all luft som finns i ett rum byts ut under en timme. Men hela 78 procent av småhusen och hälften av flerbostadshusen i Sverige klarar inte de kraven. Boverkets siffror från 2010 ser något bättre ut än för tjugo år sedan. Men sedan mitten på nittonhundratalet har den övergripande trenden varit att luftomsättningen i bostäderna kraftigt försämrats, i takt med att vi fått tätare och energisnålare hus.

– Det är oroande, dålig ventilation är en hälsorisk för människorna som bor i husen och det finns stor risk att byggnader skadas, säger Magnus Mattsson, teknologiedoktor i inomhusmiljö vid Högskolan i Gävle.

Problemet är enligt honom att samtidigt som vi stängt till och tätat husen så har behovet av bra ventilation snarare blivit större.

– Idag vet vi att vi har en mängd emissioner, alltså kemikalier som släpper från byggnadsmaterialmaterial, färger, möbler, kläder och hemelektronik i våra hem. Vi får i oss ämnena genom direkt inandning och via dammpartiklar, säger Magnus Mattsson.

Att vi med stor sannolikhet går mot ett varmare och fuktigare klimat ökar risken för dålig luftkvalitet ytterligare, menar han.

– Dels ökar kemikalieemissionerna vid varm och fuktig luft. Ökad fukthalt i byggnader kan också lätt leda till mögelangrepp som skadar både hus och människor. Problemet är redan stort, och jag tror att många fastighetsägare kommer få än större problem framöver, säger Magnus Mattsson.

En förklaring till att så många fastigheter i Sverige har för dålig ventilation har att göra med en stor del av fastighetsbeståndet består av äldre byggnader som ventileras genom självdrag. Självdrag betyder att luftomsättningen i huset ska sköta sig själv, utan fläktar som suger in och ut luft som i mekaniska ventilationssystem. Det bygger på temperaturskillnader – kallare friskluft som sugs in och varm luft som går ut. Men efter att husens gamla olje- eller vedpannor bytts ut mot värmepumpar, otätheter i fasaden tätats och människorna i husen ändrat sina vanor fungerar det sällan som det var tänkt från början.

– Idag duschar vi varje dag, vi kör tvättmaskinen och diskmaskin ofta. Vi alstrar mer fukt och lever på ett annat sätt än vi gjorde när våra hus byggdes. Många tänker inte på att det ställer andra krav på ventilationssystemet, säger Wanda Rydholm, ventilationsexpert på Boverket.

Att öka luftomsättningen i sin bostad går förstås, men det kan bli kostsam investering, i alla fall om man vill göra det på ett sätt som inte slösar för mycket värme och energi. Fast det kan också handla om mycket små åtgärder som kan göra stor skillnad.

– Om luften inne är dålig kan det vara så enkelt som att till och frånluftsventiler är igensatta för att det hamnat damm eller skräp i dem. Som ett första steg, ta för vana att kolla ventilerna och göra rent dem när du städar, säger Wanda Rydholm.