Se våren med rätt kikare

Se våren med rätt kikare

Närbild på person som tittar i kikare
Med en kikare kan du se mer av det häftiga som händer i naturen såhär års. Men se till att inte köpa en för stor och tung, då riskerar den att bli kvar hemma i lådan. Foto: Shutterstock.
Anders Wirdheim, Sveriges Ornitologiska Förening

Med en bra kikare kan du komma närmare naturen. Men det är många faktorer att ta ställning till innan kikarköpet är i hamn. Vi reder ut vad du ska tänka på.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 2 Maj, 2016
Läs senare

Intresset för djur- och fågelliv växer bland svenskarna. Det märks inte minst hos Sveriges Ornitologiska Förening som ökat medlemsantalet radikalt de senaste åren.

– Det är många som fått upp ögonen för att man mår bra av att vara ute i naturen, inte bara de grönklädda, allvarsamma gubbarna som kännetecknade fågelskådarna förr. Nu är snart hälften av medlemmarna kvinnor och stämningen är mycket lättsammare, säger Anders Wirdheim, informationschef på föreningen.

Men vad ska man då satsa på för utrustning om man vill se något? Många av de vanligaste frågorna som Anders Wirdheim får handlar om kikare – vad man ska välja och hur mycket man behöver lägga.

– Jag brukar säga att man bör vara beredd att betala i alla fall två tusen kronor för en kikare. Från den prisnivån kan man räkna med att kvalitén är lite stabilare och att man får någonting som håller. Har man tur kan det gå att hitta bra exemplar som är ännu billigare, men där är kvalitén ojämnare och kontrollen sämre, säger han.

Ett annat viktigt råd handlar om konstruktionen: Äldre kikare är ofta av så kallad porroprismatyp, som visserligen släpper in mycket ljus, men är mycket känsliga för stötar.

– Välj istället en kikare med takkantsprisma, som de flesta modernare modeller har.  De är mycket stabilare och håller bättre, säger Anders Wirdheim.

Den som ska köpa kikare måste också fundera över graden av förstoring, alltså hur nära man vill komma sitt objekt. Andra parametrar är hur stort synfält man ska få med när man tittar i kikaren, och hur mycket ljus linsen ska släppa in. Detta får man sedan väga mot kikarens vikt och hur lätt den är att använda.

– När jag hör personer som är missnöjda med sin kikare så handlar det nästan alltid om att de köpt en för stor och tung kikare, så där får man se upp. Stora frontlinser släpper visserligen in mycket ljus, men större linser ger mer glas och då blir kikaren också tyngre.

En mindre handkikare med åtta gångers förstoring och en frontlins på 30-40 millimeter i diameter tycker Anders Wirdheim är lagom för den som vill börja skåda i skog och mark. En sådan kikare skulle ha beteckningen 8x30 eller 8x40.

Har kikaren större förstoring kan du få en mer detaljerad bild på längre håll, men större förstoring gör också bilden känsligare för rörelser och det kan vara svårt att hålla kikaren tillräckligt stilla för att se bra. Vill man ha över tio gångers förstoring kan man behöva använda ett stativ. På båtar rekommenderas inte mer än sju gångers förstoring eftersom underlaget gungar.

Och även om man inte tänkt vada i kärr eller paddla kanot med sin kikare så bör den vara vattentät.

– Bra kikare är fyllda med kvävgas som skapar ett övertryck, vilket gör att varken vatten, fukt eller dammpartiklar tränger in. Jag tycker man ska välja en sådan, de har längre livslängd, säger Anders Wirdheim.

Fakta

Olika typer av kikare:

  • Handkikare: Bra för att ta med ut i naturen för att titta på fåglar och djur.
  • Kompaktkikare/minikikare: Mindre och lättare, passar i fickan. Ofta sämre ljuskänslighet och mindre synfält än den lite större handkikaren. Inte så bra för fågelskådning.
  • Tubkikare: Kraftig förstoring och stor frontlins. Används med stativ för att titta på stora avstånd.

 

Vad betyder siffrorna?

  • Alla kikare har en sifferkombination, till exempel 8x40.
  • Åttan betyder att kikaren har åtta gångers förstoring: Något som är åttio meter bort ser ut att vara tio meter bort.
  • 40 står för frontlinsens diameter i millimeter, alltså hur stor linsen längst fram är.
  • Synfältet anges i grader. Vanliga handkikare för fåglar och djur brukar ha ett synfält på cirka 7°.

 

Kika med glasögon

  • Den del du sätter mot ögonen kallas ögonmusslor. De flesta kikare har mjuka ögonmusslor du kan vika ner (förkorta). Det är viktigt om du har glasögon, annars blir avståndet mellan dina ögon och optiken i kikaren för långt och du får ingen bra bild. 

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Guide till valet av lcd-tv

Dynamisk kontrast, ljusstyrka, responstid. Termer som gör tv-köpet till en pina för många. Men vad har dess tekniska specifikationer egentligen för betydelse för den vanlige konsumenten. Testfakta reder ut begreppen.
Laboratorietest

Stora skillnader på julskinkorna

Årets julskinkor skiljer sig mycket åt när det gäller vattenhalt. Men om det är bra eller dåligt råder det delade meningar om. Däremot står det helt klart att julbordets höjdpunkt är en veritabel saltbomb.

Fakta om testet

Fakta om testet

Laboratoriet Eurofins i Lidköping har på Testfaktas uppdrag analyserat sju julskinkor på den svenska marknaden. Förutom analys av skinkornas salt-, vatten- och fetthalt har även förekomsten av antibiotika och bakterier kontrollerats.Analysen av salt-, vatten- och fetthalt utfördes på julskinkor utan spad och efter det att de malts ner till en homogen färs.Eurofins systerbolag i Tyskland undersökte förekomsten av antibiotikarester, medan den bakteriologiska analysen utfördes på Eurofins i Lidköping.Två skinkor av respektive fabrikat har levererats till laboratoriet i början av november för analys.I analysen ingår följande julskinkor:Enebackens, färdigkokta julskinkaWilly:s, kokt julskinkaCoop, färdigkokt julskinkaNybergs Deli, kokt benfri skinkaScan Piggham färdigkokt julskinka utan svålIca, färdigkokt julskinkaRidderheims, E-nummerfri julskinka

Gungor ofta farliga för barn

I Sverige inträffar det ungefär 110 olyckor där barn skadas allvarligt av gungor varje år. Samtliga uppges ske i privata trädgårdar. Därför har Konsumentverket och danska Sikkerhedsstyerelsen låtit testa 13 gungor avsedda för privatbruk.

Inte alla skolor följer mat-råden

Efter Livsmedelsverkets kampanj "Bra mat i skolan" har landets skolmat blivit bättre. Men det är fortfarande många skolor som inte följer råden.

Miljöbilsägare slipper betala fordonsskatt

Vid årsskiftet införs en skattebefrielse för personbilar som uppfyller särskilda miljökrav. Befrielsen ersätter den tidigare miljöbilspremien.

Handla säkert på nätet i jul

De flesta av oss vill spara några kronor på julklappsinköpen genom e-handel. Men om man inte är uppmärksam kan kostnaderna i stället stiga. Blufföretag, dåliga villkor och utländska varor ställer till det.

Om julklappen inte duger

Alla julklappar är inte till belåtenhet för mottagaren. Därför kan det vara bra att veta vad lagar och regler säger när det gäller öppet köp och ångerrätt.

Fel i lägenheten upprör mest

Brister och fel i lägenheten gör oss argast. Men även störiga grannar, hyresnivå och ombyggnationer finns med i listan över vad hyresgäster klagar mest över. Det visar statistik från hyresgästföreningen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.