Se våren med rätt kikare

Se våren med rätt kikare

Närbild på person som tittar i kikare
Med en kikare kan du se mer av det häftiga som händer i naturen såhär års. Men se till att inte köpa en för stor och tung, då riskerar den att bli kvar hemma i lådan. Foto: Shutterstock.
Anders Wirdheim, Sveriges Ornitologiska Förening

Med en bra kikare kan du komma närmare naturen. Men det är många faktorer att ta ställning till innan kikarköpet är i hamn. Vi reder ut vad du ska tänka på.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 2 Maj, 2016
Läs senare

Intresset för djur- och fågelliv växer bland svenskarna. Det märks inte minst hos Sveriges Ornitologiska Förening som ökat medlemsantalet radikalt de senaste åren.

– Det är många som fått upp ögonen för att man mår bra av att vara ute i naturen, inte bara de grönklädda, allvarsamma gubbarna som kännetecknade fågelskådarna förr. Nu är snart hälften av medlemmarna kvinnor och stämningen är mycket lättsammare, säger Anders Wirdheim, informationschef på föreningen.

Men vad ska man då satsa på för utrustning om man vill se något? Många av de vanligaste frågorna som Anders Wirdheim får handlar om kikare – vad man ska välja och hur mycket man behöver lägga.

– Jag brukar säga att man bör vara beredd att betala i alla fall två tusen kronor för en kikare. Från den prisnivån kan man räkna med att kvalitén är lite stabilare och att man får någonting som håller. Har man tur kan det gå att hitta bra exemplar som är ännu billigare, men där är kvalitén ojämnare och kontrollen sämre, säger han.

Ett annat viktigt råd handlar om konstruktionen: Äldre kikare är ofta av så kallad porroprismatyp, som visserligen släpper in mycket ljus, men är mycket känsliga för stötar.

– Välj istället en kikare med takkantsprisma, som de flesta modernare modeller har.  De är mycket stabilare och håller bättre, säger Anders Wirdheim.

Den som ska köpa kikare måste också fundera över graden av förstoring, alltså hur nära man vill komma sitt objekt. Andra parametrar är hur stort synfält man ska få med när man tittar i kikaren, och hur mycket ljus linsen ska släppa in. Detta får man sedan väga mot kikarens vikt och hur lätt den är att använda.

– När jag hör personer som är missnöjda med sin kikare så handlar det nästan alltid om att de köpt en för stor och tung kikare, så där får man se upp. Stora frontlinser släpper visserligen in mycket ljus, men större linser ger mer glas och då blir kikaren också tyngre.

En mindre handkikare med åtta gångers förstoring och en frontlins på 30-40 millimeter i diameter tycker Anders Wirdheim är lagom för den som vill börja skåda i skog och mark. En sådan kikare skulle ha beteckningen 8x30 eller 8x40.

Har kikaren större förstoring kan du få en mer detaljerad bild på längre håll, men större förstoring gör också bilden känsligare för rörelser och det kan vara svårt att hålla kikaren tillräckligt stilla för att se bra. Vill man ha över tio gångers förstoring kan man behöva använda ett stativ. På båtar rekommenderas inte mer än sju gångers förstoring eftersom underlaget gungar.

Och även om man inte tänkt vada i kärr eller paddla kanot med sin kikare så bör den vara vattentät.

– Bra kikare är fyllda med kvävgas som skapar ett övertryck, vilket gör att varken vatten, fukt eller dammpartiklar tränger in. Jag tycker man ska välja en sådan, de har längre livslängd, säger Anders Wirdheim.

Fakta

Olika typer av kikare:

  • Handkikare: Bra för att ta med ut i naturen för att titta på fåglar och djur.
  • Kompaktkikare/minikikare: Mindre och lättare, passar i fickan. Ofta sämre ljuskänslighet och mindre synfält än den lite större handkikaren. Inte så bra för fågelskådning.
  • Tubkikare: Kraftig förstoring och stor frontlins. Används med stativ för att titta på stora avstånd.

 

Vad betyder siffrorna?

  • Alla kikare har en sifferkombination, till exempel 8x40.
  • Åttan betyder att kikaren har åtta gångers förstoring: Något som är åttio meter bort ser ut att vara tio meter bort.
  • 40 står för frontlinsens diameter i millimeter, alltså hur stor linsen längst fram är.
  • Synfältet anges i grader. Vanliga handkikare för fåglar och djur brukar ha ett synfält på cirka 7°.

 

Kika med glasögon

  • Den del du sätter mot ögonen kallas ögonmusslor. De flesta kikare har mjuka ögonmusslor du kan vika ner (förkorta). Det är viktigt om du har glasögon, annars blir avståndet mellan dina ögon och optiken i kikaren för långt och du får ingen bra bild. 

facebook Comments

Fler nyheter

Egenföretagare rätt till färre karensdagar

Svenska egenföretagare ska från den 1 januari 2013 få rätt till en tryggare sjukförsäkring än i dag.

Östersjölaxen riskerar att dö ut

Konsumenter uppmanas att inte äta vildfångad lax från Östersjön. Laxen är rödlistad och riskerar att dö ut.

Allt fler företag struntar i ARN

Trots att du får rätt i Allmänna reklamationsnämnden betyder det inte pengarna tillbaka från företaget. I fjol struntade mer än var fjärde företag i ARN:s beslut.
Laboratorietest

Strykjärnen får inte upp ångan

Låga temperaturer, dålig ångkapacitet och svårt för bomull. Strykjärnen i Testfaktas laboratorietest får genomgående svaga betyg.

Brister i säkerheten på Arlanda

Säkerhetsarbetet på Arlanda flygplats har stora brister. Bland annat missade säkerhetspersonalen på flera terminaler en bombattrapp. Den fördes genom handbagageröntgen ett flertal gånger i ett säkerhetstest.

ICA återkallar nudlar

ICA drar tillbaka nudlar av märkena ICA Asia och Euroshopper snabbnudlar. Produkterna har visat sig innehålla mjölkprotein trots att detta inte är deklarerat på förpackningarna. Mjölkprotein kan innebära risk för allergiker.

Lätt att överdosera värktabletter

Det räcker med en liten för hög daglig dos paracetamol för att det kan vara dödligt. Långvarigt missbruk är farligare än en stor överdos vid ett tillfälle.

Svenskarna blir fetare

På två decennier har antalet överviktiga svenskar nästan fördubblats från 6 till 11 procent. Det visar en ny OECD-rapport.

Stopp för sms-biljett för vissa kontantkort

Den som ringer med ett oregistrerat kontantkort kommer inte att kunna köpa sms-biljetter för lokaltrafiken i Stockholm med sin mobiltelefon.

Osäkerhet om var lågenergilampor slängs

Var femte svensk vet inte var de ska slänga sina lågenergilampor där de bor. Det visar en Sifo-undersökning som Svenska Dagbladet beställt.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.