Strykjärnen får inte upp ångan

Strykjärnen får inte upp ångan

Laboratorietest

Låga temperaturer, dålig ångkapacitet och svårt för bomull. Strykjärnen i Testfaktas laboratorietest får genomgående svaga betyg.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 25 Nov, 2011
Läs senare

De flesta skulle nog slippa stryka sina skjortor och blusar. Men få har väl råd med egen butler. Testfakta gav textillaboratoriet Swerea IVF i Mölndal jämföra sju vanliga ångstrykjärn i prisspannet 300 kronor till 900 kronor. Resultaten är inte särskilt upplyftande – åtminstone inte för den som har mycket bomullskläder i garderoben.

Varje strykjärn fick under standardiserade former stryka två skrynkliga bomullstyg och två tyg i viskos. Efter strykningen bedömde laboratoriet hur släta tygen var utifrån en amerikansk branschstandard.
Viskos klarar flera av strykjärnen hyfsat. Och skillnaden är tydlig mellan OBH som är bäst och Tefal och Bosch som är sämst. Men när det kommer till bomullstyg är det ingen skillnad alls mellan järnen. Alla strykjärn är helt enkelt lika dåliga och får betyget 1,5 av 5.
– Bomull är svårare att få slätt och det krävs högre temperatur och mer ånga, säger Helena Hjärtnäs, testledare på Swerea IVF.

[PDF]

Testet visar också att strykjärnen inte kommer upp i rätt temperaturer. För bomullstyg (tre prickar) ska temperaturen helst ligga på strax under 200 grader för att ge ett så bra resultat som möjligt. Men inget märke kommer upp i mer än 180 grader. Och tittar man på medeltemperaturen är det flera järn ligger på omkring 150 grader. 
– Med de här strykjärnen behöver man vrida på max-läget när man stryker bomull. Det stämmer bättre överens med rekommenderad temperatur för bomull, säger Helena Hjärtnäs.

I betygsättningen av strykjärnens värmeförmåga har även hänsyn tagits till skillnaden mellan högsta och lägsta temperatur.
– Det är viktigt att strykjärnet ger en hög men också jämn temperatur. Tittar man på exempelvis Melissa så skiljer det över 50 grader mellan högsta och lägsta temperatur vid tre prickar. Det är väldigt mycket, säger Helena Hjärtnäs. 

För bomullstyg är även vattenångan viktig för strykresultatet. Men inte heller ångkapaciteten håller vad den lovar. Flera strykjärn deklarerar en ångkapacitet på 40 eller 50 gram vatten per minut. Men bara Philips når över 30 gram.
– Den enda som håller var den lovar är Melissa men de lovar å andra sidan minst, säger Helena Hjärtnäs.

En annan aspekt av ångkapaciteten är hur snabbt och effektivt strykjärnet puffar ut vattenångan. Med Philips får man 14 puffar och därefter måste man vänta i fem sekunder. Det kan jämföras med Bosch som ger tre puffar och sedan måste man vänta i hela 20 sekunder.
– Det här har mer med tid än kvalitet att göra. Ju fler puffar på raken och ju kortare väntetid, desto snabbare går själva strykningen.

Att just tidsaspekten är viktig kan säkert många stressade morgonstrykare skriva under på. Därför jämförde laboratoriet även hur lång tid det tar för varje strykjärn att bli varmt. Eller rättare sagt – tills dess att lampan släcks. För även om strykjärnen i testet är snabba på att slockna betyder det inte att de är tillräckligt varma, visar laboratoriets mätningar. Ställer man in järnen på bomull är det till exempel bara Philips som har en okej starttemperatur. Övriga kommer inte upp i mer än dryga 100 grader vilket är långt under de 200 grader som eftersträvas. Här verkar det alltså som att tillverkarnas iver över att visa upp en snabb start snarare går ut över strykresultatet.
– Ja, att stryka en bomullsskjorta vid hundra 100 grader är inte särskilt lätt. Man bör nog vänta ytterligare en stund efter att lampan släckts, säger Helena Hjärtnäs.

En som inte är särskilt förvånad över de dåliga testresultaten är Daniel Özboyaci, vice vd på Sturebadstvätten som tvättar och stryker kläder och linne åt flera fashionabla hotell i Stockholm. Han tror att mycket hänger på strykjärnens ångkapacitet.

– För att få ett bra resultat krävs det en bit över 30 gram vatten per minut. Samtidigt är det svårt att få det riktigt slätt utan den typ av pressar som vi använder, säger han.

Vad ska man tänka på när man använder ett ångstrykjärn? 
– Se till att vattenaggregatet är helt fyllt, annars fungerar inte det inte som det ska. Har man inte använt strykjärnet på länge ska man låta det ånga ut ordentligt och börja med att stryka på en handduk. Ibland kan det bildas avlagringar som ger fläckar, säger Daniel Özboyaci.
– Ett annat bra tips är att sträcka och dra i plagget som man ska stryka så blir det lättare att få det slätt. Ofta krymper tyget något i tvätten.

 

Fakta

Följande strykjärn har testats:

  • Bosch Sesixx B3
  • Braun Textyle 7, 770
  • Coline 34:3011
  • OBH Nordica Racing 300i TS, 2108
  • Philips GC4490
  • Melissa 651-054
  • Tefal Aquaspeed 335

Två exemplar av varje fabrikat skickades in till laboratoriet.

Slätgörning
Laboratoriet undersökte hur slätt strykjärnen stryker. Två tyg i bomull och två tyg i viskos skrynklades genom att fuktas i klimatskåp i två timmar och hängtorka i 24 timmar. Därefter testade laboratoriepersonalen varje strykjärn genom att föra det fram och tillbaka under 60 sekunder över tygens längd- och breddriktning. Endast strykjärnens egen vikt användes som presskraft.

Efter själva strykningen fick tygen återigen hängtorka i 24 timmar och sedan bedömde laboratoriepersonalen slätheten enligt standarden AATCC. Bedömningen gjordes på en betygskala från 1 till 5 där 5 är bäst.

Värmeförmåga
Strykjärn har tre olika temperaturlägen med pricksymboler (1,2 eller 3 prickar) för olika tygtyper. Enligt standarden får temperaturen vid en prick inte överstiga 110 grader, vid två prickar 150 grader och vid tre prickar 200 grader. Så länge man inte överstiger dessa max-gränser är det dock bättre ju högre temperatur järnen kommer upp i.

Laboratoriet mätte strykjärnens temperatur under fem minuter. Vid mätningen noterades lägsta och högsta temperatur samt medeltemperaturen för en, två, tre prickar samt vid max-läge. Inget strykjärn översteg max-temperaturen för något läge. Däremot skiljde det i medeltemperatur mellan fabrikaten.

Starttid
Alla strykjärn har en lampa som slocknar när den har kommit upp i önskad temperatur (enligt tillverkaren).

Laboratoriet mätte hur lång tid det tar för strykjärnens lampa att slockna samt temperaturen när detta sker vid en, två och tre prickar.

Ångkapacitet
Varje strykjärn ställdes in på tre prickar och maximal ångnivå. Vattenbehållaren fylldes till max. Därefter mättes ångkapaciteten genom att laboratoriet vägde strykjärnet före och efter en minuts användning. Resultatet redovisas som gram vatten/minut och är ett medelvärde av tre mätningar. Laboratoriet mätte dessutom antalet puffar som strykjärnen ger ifrån sig samt väntetiden mellan puffarna. Ju fler puffar på raken och ju kortare väntetid, desto snabbare går själva strykningen

Betygsättning
Testresultaten i de olika momenten har betygsatts på en skala från 1-5, där 5 är bäst. Delmomenten har viktats samman till ett totalbetyg enligt följande: slätgörning 50 procent, väremeförmåga 20 procent, starttid 10 procent, ångkapacitet 20 procent.

 

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Laboratorietest

Alla vandringsstavar klarar inte trycket

Oavsett om du vill avlasta dina leder eller vill kunna gå längre och fortare kan vandringsstavar hjälpa dig på vägen. Men det är stora skillnader mellan olika stavar, visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Test av krossade tomater - stora skillnader i smak och konsistens

Krossade tomater skördas och konserveras solmogna till skillnad mot färska som mognar på vägen till butik. Men hur påverkar produktionsprocessen smak och näringsämnen? Är det någon skillnad mellan olika fabrikat och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Få maskindiskmedel klarar hela disken

I Testfakta Researchs omfattande test av maskindiskmedel har nio av de vanligaste fabrikaten på marknaden jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick. Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som ganska mycket bättre på det mesta.

Wifi-högtalare - stora skillnader i ljudkvalitet

Allt fler upptäcker fördelarna med uppkopplade högtalare. Testfakta har undersökt sju av de vanligaste för mellan 1 000 och 4000 kronor - och hittat både flera guldkorn och ett riktigt bottennapp. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Lackens kvalitet viktig för parkettens tålighet

Parkett i köket eller hallen? För 30 år sedan var det otänkbart att lägga in ett snyggt parkettgolv på hemmets mest utsatta områden. Men Testfaktas laboratorietest visar att de flesta parkettgolv idag klarar hårda tag. Oftast faller kvaliteten på ytlacken, som är avgörande för slitage, fläckar och slag mot golvet.

Laboratorietest

Dyraste laddkabeln sämst

Laddkablar till mobiltelefoner säljs idag nästan överallt. Och det är stora skillnader, både i pris och kvalitet. Den dyraste är till exempel allra sämst, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Billig kolklassiker ger varmast händer i kylan

Kalla händer kan förstöra den härligaste vinterdagen. Därför finns handvärmare. Men det är inte alla som håller måttet. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Pulserande ljus får håret på fall

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen under 17000 kronor

Det finns flera bra sängar att välja på bland de lite billigare modellerna – men bara en som är riktigt bra på allt. Läs Testfaktas stora laboratorietest av kontinentalsängar för att se vilken som passar dig. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rätt bäddmadrass kan göra stor skillnad

En bra säng kan göra stor skillnad – både för hur bra man sover och hur utvilad man känner sig när man vaknar. Här spelar bäddmadrassen en avgörande roll. Och det är tydliga skillnader mellan olika tillverkare, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Mer fossilplast med ny skatt på bärkassar

Tre kronor extra i skatt per bärkasse i butiken ska få oss att välja mer hållbara alternativ att bära hem maten i. Men vad är egentligen problemet med plastpåsar i Sverige? Testfakta reder ut.

Här går skrynklorna upp i rök

Fräsch nystruken skjorta eller brända fingrar och alla skrynklor kvar. Skillnaden mellan olika handhållna klädångare är stor och resultatet varierar kraftigt när Testfakta testar steamers. 

Laboratorietest

Billigaste ugnsrengöringen bäst – och luktar minst

En skinande ren ugn är det bästa sättet att städa ut julen. Men vilket medel är bäst? Och kan vanlig såpa göra jobbet lika bra som starka specialmedel? Testfakta har testat. 

Laboratorietest

Bästa locktången ger bra lockar som håller länge

Det skiljer rejält i pris mellan olika locktänger – men är det någon skillnad i kvalitet och prestanda? Tre certifierade frisörer, sex hårmodeller och ett tyskt laboratorium har testat och utvärderat.

Laboratorietest

Plastfolien – en barriär mot mögel och bakterier

En bra plastfolie hindrar inte bara maten från att torka, utan skyddar också mot de bakterier och mögelsporer som kan finnas i ditt kylskåp. Men vilken produkt skyddar maten bäst och är lättast att använda? Testfakta har testat. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.