Strykjärnen får inte upp ångan

Strykjärnen får inte upp ångan

Laboratorietest

Låga temperaturer, dålig ångkapacitet och svårt för bomull. Strykjärnen i Testfaktas laboratorietest får genomgående svaga betyg.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 25 Nov, 2011
Läs senare

De flesta skulle nog slippa stryka sina skjortor och blusar. Men få har väl råd med egen butler. Testfakta gav textillaboratoriet Swerea IVF i Mölndal jämföra sju vanliga ångstrykjärn i prisspannet 300 kronor till 900 kronor. Resultaten är inte särskilt upplyftande – åtminstone inte för den som har mycket bomullskläder i garderoben.

Varje strykjärn fick under standardiserade former stryka två skrynkliga bomullstyg och två tyg i viskos. Efter strykningen bedömde laboratoriet hur släta tygen var utifrån en amerikansk branschstandard.
Viskos klarar flera av strykjärnen hyfsat. Och skillnaden är tydlig mellan OBH som är bäst och Tefal och Bosch som är sämst. Men när det kommer till bomullstyg är det ingen skillnad alls mellan järnen. Alla strykjärn är helt enkelt lika dåliga och får betyget 1,5 av 5.
– Bomull är svårare att få slätt och det krävs högre temperatur och mer ånga, säger Helena Hjärtnäs, testledare på Swerea IVF.

[PDF]

Testet visar också att strykjärnen inte kommer upp i rätt temperaturer. För bomullstyg (tre prickar) ska temperaturen helst ligga på strax under 200 grader för att ge ett så bra resultat som möjligt. Men inget märke kommer upp i mer än 180 grader. Och tittar man på medeltemperaturen är det flera järn ligger på omkring 150 grader. 
– Med de här strykjärnen behöver man vrida på max-läget när man stryker bomull. Det stämmer bättre överens med rekommenderad temperatur för bomull, säger Helena Hjärtnäs.

I betygsättningen av strykjärnens värmeförmåga har även hänsyn tagits till skillnaden mellan högsta och lägsta temperatur.
– Det är viktigt att strykjärnet ger en hög men också jämn temperatur. Tittar man på exempelvis Melissa så skiljer det över 50 grader mellan högsta och lägsta temperatur vid tre prickar. Det är väldigt mycket, säger Helena Hjärtnäs. 

För bomullstyg är även vattenångan viktig för strykresultatet. Men inte heller ångkapaciteten håller vad den lovar. Flera strykjärn deklarerar en ångkapacitet på 40 eller 50 gram vatten per minut. Men bara Philips når över 30 gram.
– Den enda som håller var den lovar är Melissa men de lovar å andra sidan minst, säger Helena Hjärtnäs.

En annan aspekt av ångkapaciteten är hur snabbt och effektivt strykjärnet puffar ut vattenångan. Med Philips får man 14 puffar och därefter måste man vänta i fem sekunder. Det kan jämföras med Bosch som ger tre puffar och sedan måste man vänta i hela 20 sekunder.
– Det här har mer med tid än kvalitet att göra. Ju fler puffar på raken och ju kortare väntetid, desto snabbare går själva strykningen.

Att just tidsaspekten är viktig kan säkert många stressade morgonstrykare skriva under på. Därför jämförde laboratoriet även hur lång tid det tar för varje strykjärn att bli varmt. Eller rättare sagt – tills dess att lampan släcks. För även om strykjärnen i testet är snabba på att slockna betyder det inte att de är tillräckligt varma, visar laboratoriets mätningar. Ställer man in järnen på bomull är det till exempel bara Philips som har en okej starttemperatur. Övriga kommer inte upp i mer än dryga 100 grader vilket är långt under de 200 grader som eftersträvas. Här verkar det alltså som att tillverkarnas iver över att visa upp en snabb start snarare går ut över strykresultatet.
– Ja, att stryka en bomullsskjorta vid hundra 100 grader är inte särskilt lätt. Man bör nog vänta ytterligare en stund efter att lampan släckts, säger Helena Hjärtnäs.

En som inte är särskilt förvånad över de dåliga testresultaten är Daniel Özboyaci, vice vd på Sturebadstvätten som tvättar och stryker kläder och linne åt flera fashionabla hotell i Stockholm. Han tror att mycket hänger på strykjärnens ångkapacitet.

– För att få ett bra resultat krävs det en bit över 30 gram vatten per minut. Samtidigt är det svårt att få det riktigt slätt utan den typ av pressar som vi använder, säger han.

Vad ska man tänka på när man använder ett ångstrykjärn? 
– Se till att vattenaggregatet är helt fyllt, annars fungerar inte det inte som det ska. Har man inte använt strykjärnet på länge ska man låta det ånga ut ordentligt och börja med att stryka på en handduk. Ibland kan det bildas avlagringar som ger fläckar, säger Daniel Özboyaci.
– Ett annat bra tips är att sträcka och dra i plagget som man ska stryka så blir det lättare att få det slätt. Ofta krymper tyget något i tvätten.

 

Fakta

Följande strykjärn har testats:

  • Bosch Sesixx B3
  • Braun Textyle 7, 770
  • Coline 34:3011
  • OBH Nordica Racing 300i TS, 2108
  • Philips GC4490
  • Melissa 651-054
  • Tefal Aquaspeed 335

Två exemplar av varje fabrikat skickades in till laboratoriet.

Slätgörning
Laboratoriet undersökte hur slätt strykjärnen stryker. Två tyg i bomull och två tyg i viskos skrynklades genom att fuktas i klimatskåp i två timmar och hängtorka i 24 timmar. Därefter testade laboratoriepersonalen varje strykjärn genom att föra det fram och tillbaka under 60 sekunder över tygens längd- och breddriktning. Endast strykjärnens egen vikt användes som presskraft.

Efter själva strykningen fick tygen återigen hängtorka i 24 timmar och sedan bedömde laboratoriepersonalen slätheten enligt standarden AATCC. Bedömningen gjordes på en betygskala från 1 till 5 där 5 är bäst.

Värmeförmåga
Strykjärn har tre olika temperaturlägen med pricksymboler (1,2 eller 3 prickar) för olika tygtyper. Enligt standarden får temperaturen vid en prick inte överstiga 110 grader, vid två prickar 150 grader och vid tre prickar 200 grader. Så länge man inte överstiger dessa max-gränser är det dock bättre ju högre temperatur järnen kommer upp i.

Laboratoriet mätte strykjärnens temperatur under fem minuter. Vid mätningen noterades lägsta och högsta temperatur samt medeltemperaturen för en, två, tre prickar samt vid max-läge. Inget strykjärn översteg max-temperaturen för något läge. Däremot skiljde det i medeltemperatur mellan fabrikaten.

Starttid
Alla strykjärn har en lampa som slocknar när den har kommit upp i önskad temperatur (enligt tillverkaren).

Laboratoriet mätte hur lång tid det tar för strykjärnens lampa att slockna samt temperaturen när detta sker vid en, två och tre prickar.

Ångkapacitet
Varje strykjärn ställdes in på tre prickar och maximal ångnivå. Vattenbehållaren fylldes till max. Därefter mättes ångkapaciteten genom att laboratoriet vägde strykjärnet före och efter en minuts användning. Resultatet redovisas som gram vatten/minut och är ett medelvärde av tre mätningar. Laboratoriet mätte dessutom antalet puffar som strykjärnen ger ifrån sig samt väntetiden mellan puffarna. Ju fler puffar på raken och ju kortare väntetid, desto snabbare går själva strykningen

Betygsättning
Testresultaten i de olika momenten har betygsatts på en skala från 1-5, där 5 är bäst. Delmomenten har viktats samman till ett totalbetyg enligt följande: slätgörning 50 procent, väremeförmåga 20 procent, starttid 10 procent, ångkapacitet 20 procent.

 

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Laboratorietest

Varierande kvalitet i fristående resårmadrasser

En fristående resårmadrass kan läggas direkt på golvet eller i en sängram. En flexibel lösning som ger ergonomi i nivå med en klassisk resårsäng. Men långt ifrån alla fabrikat håller måttet, och priset är ingen garanti för kvalitet visar Testfaktas laboratorietest av sju vanliga modeller.

Laboratorietest

Smakar det, så kostar det - även hunden behöver näringsriktig mat

Ett bra foder kan kosta upp till 13 000 kronor per år, men dyrast är inte nödvändigtvis bäst. Däremot bör man undvika de billigaste alternativen om man vill ha ett foder med bra näringsinnehåll – det visar Testfaktas test av åtta vanliga foder för mer seniora hundar.

Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.