Så håller du värmen i vinter

Så håller du värmen i vinter

Att bara klä sig varmt räcker inte. För att slippa frysa gäller det att klä sig rätt också – och bete sig rätt. Testfakta har samlat tipsen om hur du håller värmen när temperaturen dyker.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 7 jan, 2015
Läs senare

Hör du till dem som jämt fryser, trots att du investerat i ny varm jacka och dyra fodrade vinterkängor? Kanske beror det på att du inte använder kläderna rätt. Kalev Kuklane som är docent i industriell ergonomi vid Lunds universitet och har arbetskläder för extrema miljöer som expertområde, menar att vi ofta fäller krokben för oss själva när vi rustar oss för kyla.

– Att man fryser när det är kallt ute kan förstås bero på att man har för lite på sig, men lika ofta handlar det om att man har för mycket på sig för de aktiviteter man ska utföra och blir för varm och svettas. Fuktiga kläder isolerar sämre, och avdunstningen från huden och från de fuktiga kläderna kyler kroppen, säger Kalev Kuklane.

I sin forskning har han studerat olika arbetsmiljöer i utsatta klimat, och svårast ur klädsynpunkt är enligt honom arbeten där man växlar mellan att vara inne och ute. Tar man inte av sig när man kommer in börjar kroppen svettas, vilket leder till att man kyls ner när man sedan går ut.

– När vi kliver på en varm buss och inte knäpper upp eller tar av jackan utsätter vi oss för samma sak. Eller om vi går in på dagis med ytterkläder och ytterskor på.

För att slippa bli kall senare gäller det alltså att ta av sig eller åtminstone knäppa upp när man kommer in i värmen, och att se till att ha kläder som kan ventilera ut fuktig luft. Det gäller inte minst för den som ska röra på sig, till exempel promenera eller åka skidor.

Att förlita sig på material som andas genom tyget går inte i sträng kyla. Om det är kallare än minus tio grader ute brukar vattenångan kondensera redan på sin väg genom klädlagren och bli till vattendroppar innan fukten sluppit ut genom tyget. Då hjälper det inte med material som till exempel Gore–Tex.

– När man anstränger sig och det är kallt ute är det därför extra viktigt att kläderna kan ventileras genom skorstenseffekten – jackan ska gå att öppna upp vid halsen så att varm luft kan åka ut där, och kall luft ska kunna komma in i nederkant och vid ärmar.

Att välja material som värmer även när det blir fuktigt eller blött är också viktigt. Ull- eller ullblandningar i kläderna närmast kroppen och i strumpor gör stor skillnad.

Det du fick höra när du var liten – att det är viktigt att ha mössa på huvudet när det är kallt, stämmer också. Har du för lite kläder på dig och fryser kan mössan göra stor skillnad. Nittio procent av värmeförlusten kan ske via huvudet om du är barhuvad.

Även skorna är viktiga att fundera kring, menar Kalev Kuklane.

– Det viktigaste är att sulorna är tjocka och isolerar mot den kalla marken. Lägg gärna i en iläggsula av filtad ull.

Men sulan ska inte vara för fluffig och mjuk så att den komprimeras ihop av kroppsvikten när man står på den. Då försvinner de värmande luftlagren. Att yttermaterialet i skorna är tjockt och fodrat är mindre viktigt.

– Det är framförallt från marken och upp i fotsulorna som den största avkylningen sker, så där är det viktigast att isolera. I en känga med tjockt foder kan det också samlas mycket fukt, och det kan vara svårt att få skorna helt torra mellan användningarna. Själv föredrar jag ofodrade, lite större skor med sockor i flera lager, eftersom de är lättare att torka.

Fakta

Sju värmande tips från Kalev Kuklane:

• Ta av dig eller öppna upp kläderna direkt när du kommer in i värmen.

• Ta av eller öppna upp skorna när du är inne. Byt till tofflor på jobbet om du kan, så att inte ytteskorna är fuktiga när du ska gå ut i kylan.

• Välj rätt material. Använd kläder av ull, eller ullblandning närmast kroppen.

• Jobba lager på lager, ta av och sätt på efter behov.

• Ventilera mera och lita inte på att skaljackan andas genom tyget i kyla.

• Välj skor med tjocka sulor och se till att de torkar ordentligt mellan användningarna.

• Ha tunna vantar i tumvantarna så att huden på händerna inte är helt bar om du behöver ta av de tjocka vantarna för att pilla med något.

• Använd mössa, men ta av mössa och handskar när du behöver svalka dig.

 

Därför fryser vi olika mycket

Hur mycket och en person fryser kan bero på flera olika orsaker.

• Ju större kroppsstorlek desto bättre förutsättningar att hålla värmen.

• Högre ämnesomsättning bidrar till högre temperaturer.

• Ålder spelar in. Människor reglerar temperaturförluster genom händer och fötter (extremiteterna). Förlorar vi värme ser kroppen till att minska blodcirkulationen dit. Systemet fungerar bättre på yngre personer, därför klagar de oftare på kalla händer och fötter. På äldre personer brukar djupkroppstemperaturen sjunka snabbare, men temperaturen i extremiteterna sjunker inte så snabbt. Det kan leda till att de upplever att de fryser mindre än yngre.

• Människor vänjer sig vid att vistas i kyla. Tio minusgrader upplevs som kallare på hösten än på vårvintern. Människor som vistas ute i kyla ofta är inte så känsliga mot kylan.

Källa: Kalev Kuklane

facebook Comments

Fler nyheter

Fakta om testet

Feta krämer sämst

Går det att hitta en prisvärd handkräm som både återfuktar och doftar gott? Göteborgs-Posten har låtit en panel blindtesta åtta produkter.

Så reser du med ditt husdjur

Att ta med sig husdjur på utlandssemestern har blivit både vanligare och enklare. Men förberedelserna är ändå många och kan ta tid. Ica-Kuriren ger praktiska tips om att semestra med husdjur.

Skuldsatta får inte tillräcklig hjälp

Om du har ekonomiska problem har du rätt att få hjälp från en budget- och skuldrådgivare. Men mer än var tredje kommun lever inte upp till skuldsaneringslagen. Nu kräver konsumentverket ökade resurser.

Mycket av maten som kastas är fullt ätbar

Varje år slänger svenska konsumenter mat för tusentals kronor helt i onödan. Mikrobiologen Mats Lindblad tipsar om hur man förvarar mat och hur man ser om den fortfarande är okej, trots att bäst föredatumet gått ut.

EU-pakt för att stärka konsumenträtten

Jan Bertoft, generalsekreterare i Sveriges konsumenter, har lanserat en konsumentpakt där eu-parlamentariker ska kunna gå med. Syftet är att stärka konsumenternas intressen.

Småbilar dåliga i krocktest

En bilsäkerhetsorganisation i USA lät testa småbilarna Toyota Yaris, Honda Fit och Smart. Resultatet blev inte särskilt imponerande.

Dyr brödrost inte alltid bäst

En dyr brödrost är ofta snabbare, men inte alltid bättre. Det visar ett test av åtta brödrostar som Göteborgs Posten gjort.
Laboratorietest

Stora skillnader på stekpannornas hållbarhet

Priset är inget bra riktmärke för en stekpannas livslängd och kvalitet, visar Testfaktas test. Kändiskock-pannan för 900 kronor får snabbt repor i beläggningen. Testvinnaren Fiskars kostar inte ens hälften så mycket.

Barnarbete på kakaoodlingar

När du köper choklad kan kakaon komma från odlingar där barn jobbar under slavlika förhållanden. Men trots att de stora svenska chokladföretagen är medvetna om problemet görs inget åt situationen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.