Så bra är de batteridrivna värmesulorna

Så bra är de batteridrivna värmesulorna

Visst värmer de frusna fötter och tår. Men när temperaturen dyker kan batteriet ta slut snabbare än väntat, visar Testfaktas jämförelse av sju värmande sulor.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 3 feb, 2017
Läs senare

Stelfrusna fötter kan förstöra en efterlängtad skiddag, eller få den mest hängivna hockeyföräldern att tappa stinget på läktaren. Som lösning på problemet finns ett växande utbud av värmande sulor.

Testfakta har jämfört sju olika varianter, från 2400 kronor för de dyraste batteriuppvärmda till 19 kronor paret för den enklaste engångsvarianten. Alla kan mycket riktigt leverera skön värme i skorna – i alla fall ett tag.  Men efter att ha använt sulorna under verkliga förhållanden är det tydligt att man inte bör förlita sig helt på någon av dem.

Hur länge batterierna räcker beror dels på hur varma man vill ha sulorna (på de dyrare modellerna kan du välja flera värmelägen) och på utomhustemperaturen. Som användare är det svårt att beräkna. Bara en av produkterna visar hur mycket som finns kvar i batteriet. Och blir det riktigt kallt kan värmen ta slut ganska snabbt.

När termometern dök till runt 15 minusgrader under användartestet av Term-ic och Rubicsons sulor höll värmen i sig i cirka en och en halv till två timmar, ganska långt från de 6 timmar som utlovas vid medelvärme. Fick batterierna tina en halvtimma i värmen kunde de komma igång igen. Men finns det ingenstans att gå in i det läget kan värmen från sulorna alltså bli ganska kortvarig.

Flera batteriexperter som Testfakta talat med bekräftar att det generellt är så litium-jon batterier fungerar. När temperaturen faller riktigt lågt så kan de inte leverera den energi som är tänkt, men värmer man upp dem kan man få ut mer av dem.

Två modeller har batteriet inbyggt i sulorna, och det är helt klart smidigare att slippa sladdar och klumpiga batteripack på skorna eller kring smalbenen. Men sulorna blir förstås tjockare när batterierna sitter i, och det behövs ganska mycket utrymme i skorna om det inte ska kännas trångt.

Mest high-tech är Digitsoles, som parkopplas till telefonen via bluetooth. Värmen regleras sedan med en app i mobilen, där du också kan få stegräkning, beräknad kaloriförbrukning och se var du gått på en karta.

På ett sätt är det smidigt att styra sulorna med mobilen – telefonen har man ju ändå alltid med sig. Men är det kallt och man fryser om händerna är det inte så roligt att ta av sig vantarna och fippla på mobilskärmen för att höja temperaturen i skorna. I de lägena är Thermacells fjärrkontroll där man styr värmen i sulorna med tre stora knappar bättre, eftersom de kan hanteras även med tumvantar.

En riskfaktor när man använder uppvärmda sulor är att fötterna blir fuktiga. Det kan helt enkelt bli för varmt och man svettas, eller bli kondens på insidan av skon när värmen där inne möter kylan utanför. Med fuktiga strumpor blir fötterna snabbt väldigt, väldigt kalla. Ska du ge dig ut på en längre tur är det därför ett bra råd att ta med torra varma sockor som du kan byta till – om värmesulorna skulle lägga av.

Kemi i engångssulor

Engångssulorna innehåller bland annat järnsulfid, aktivt kol, och salt, som gör sulorna varma när paketet öppnas och de kommer i kontakt med luften. Enligt Kemikalieinspektionen är ämnena som används inte skadliga, varken för människa eller miljö, och produkten kan slängas i hushållssoporna efter användning.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Flygbolagens lockpriser kan stoppas

EU-kommissionen vill reglera hur flygbolagen annonserar ut sina priser. Att utlova ett pris som sedan stiger med olika tillägg kan bli förbjudet.

Trafikexpert varnar för intensivkurser

– Forskning har visat att sannolikheten att råka ut för olyckor är större om man lärt sig köra genom en intensivkurs, säger Nils Petter Gregersen, trafiksäkerhetschef på NTF

Körkortet – så pressar du kostnaderna

Det är dyrt att ta körkort – inte minst för en ung plånbok. Men för den som är motiverad går att pressa kostnaderna. Samtidigt varnar trafikexperter för att ta allt för snabba vägar till körkortet.

Giftiga kläder återkallas

Flera plagg som sålts i svenska butiker har återkallas eftersom kläderna innehåller för höga halter av cancerframkallande kemikalier, uppger SR Ekot.

SMHI bäst på att förutse vädret

SMHI ställer bäst prognoser av fyra populära vädersajter, visar en granskning som DN gjort.

Förbjudet ämne i svensk fänkål

Livsmedelsverket har funnit det förbjudna bekämpningsmedlet Linuron i fänkål som odlats i Sverige.

Säljförbud för surfplatta i Europa

En tysk domstol har belagt Samsung med säljförbud för företagets nya surfplatta i hela EU förutom Nederländerna, uppger SR Ekot.

Flygbolag vägrar följa ARN-beslut

Allmänna reklamationsnämnden har gett en person i Uppsala rätt mot Turkish Airlines efter ett klagomål gällande en reguljärflygresa. Men någon ersättning har inte betalats ut.

Nya räntehöjningar inte troliga

Börsrasen och eurokrisen har minskat sannolikheten för fler räntehöjningar från riksbanken. Det säger flera experter till Ekot.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.