Flera skidhjälmar klarar inte skyddskraven

Flera skidhjälmar klarar inte skyddskraven

Laboratorietest

Tre av åtta skidhjälmar lever inte upp till säkerhetskraven trots att de är skyddsklassade, visar Testfaktas test. Sämst är hjälmen från Stadium som varken dämpar tillräckligt eller klarar av att skydda huvudet mot spetsiga föremål. – Vi tar bort hjälmen från butikerna med omedelbar verkan, säger Stadiums produktionsansvarige.

Laboratorietest
Martin Hansson Publicerad: 31 jan, 2009
Läs senare

Antalet svenskar som åker utför fortsätter att öka och var förra året över två miljoner. De nya carvingskidorna har höjt farten i backarna, vilket gjort skidåkningen roligare men också ökat risken för svåra olyckor.
Samtidigt har skidhjälmen blivit högsta mode. Enligt beräkningar från Svenska Liftanläggningars organisation, Slao, använder i dag så många som 40 procent skyddande huvudbonad i slalombacken. Men numera är det inte den klassiska störtkrukan som gäller, utan nya lättare hjälmar som inte täcker hela huvudet.

För att ta reda på hur säkra dessa hjälmar är lät Testfakta Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, i Borås testa några vanliga modeller. Trots att alla hjälmar i testet är CE-märkta, i enlighet med den europeiska säkerhetsstandarden, lever tre av åtta inte upp till kraven.

[PDF]

Klart sämst är Stadiums eget märke Everest, som får underkänt i två av tre testmoment. Hjälmen avvek kraftigt från säkerhetsstandarden när det gäller att skydda huvudet mot spetsiga föremål, som till exempel en skidstav eller en utstickande trädgren. Det stålredskap som användes i testet trängde igenom hjälmen på flera ställen och skadade provhuvudet som hjälmen satt på.

– Everest har ett alltför tunt ytterskal som gör att den skyddar väldigt dåligt mot spetsiga föremål. Troligtvis har man velat spara in på vikten. Jag förstår inte hur den här hjälmen har kunnat CE-märkas, säger Klas-Gustaf Andersson, testledare på SP.

Everest klarar inte heller kraven för stötdämpning. Här placerades hjälmarna på ett provhuvud och släpptes mot ett platt städ, vilket motsvarar ett fall där man slår i huvudet mot till exempel en isfläck eller annat hårt underlag. I provhuvudet sitter ett mätinstrument som känner av hur stor del av smällen som huvudet tvingas ta emot efter att hjälmen har dämpat stöten.
 När Testfakta ringer upp Stadium och berättar om resultatet ber företaget att få återkomma.  Tre timmar senare hör Göran Larsén, produktionsansvarig för skidhjälmar på företaget, av sig och meddelar att man slutar sälja hjälmen.    
– Vi tar bort hjälmen från butikerna med omedelbar verkan. Vi har köpt in den CE-märkt och den ska vara testad på ett laboratorium i Frankrike. Nu måste vi kontakta vår underleverantör och undersöka vad som kan hänt.

Men det är inte bara Everest som avviker från standarden. Sämst stötdämpande förmåga har RBK 5.5 från Jofa och även Scotts hjälm låg över gränsvärdet. Ingen av de tre hjälmarna avviker dock alarmerande mycket från säkerhetskraven för stötdämpning, enligt Klas-Gustaf Andersson.
– Samtidigt finns det en tydlig gräns som man ska hålla sig under. Hade vi testat på uppdrag av en tillverkare hade vi inte släppt igenom dessa hjälmar, säger han.  
 
Lotten Strindberg på Konsumentverket, som varit med och tagit fram standarden för skidhjälmar, blir upprörd när hon får höra om resultatet för Everest.
– Att man hamnar precis över gränsen i något testmoment är tråkigt men inget vi gör något åt. Om avvikelsen däremot är stor och SP tycker att det är allvarligt så är det möjligt att vi agerar på något sätt när vi har fått ta del av hela resultatet.  

Hur kan det komma sig att hjälmarna inte klarar kraven när de är CE-märkta?
– Det kan bero på att märkningen skedde för några år sedan och att produktionen förändrats på något sätt, att man till exempel har bytt fabrik. Det är leverantörerna själva som ansvarar för uppföljningen och det är oerhört viktigt att de gör det, säger Lotten Strindberg.

Fakta

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås har säkerhetstestat åtta skidhjälmar i enlighet med den europeiska säkerhetsstandarden SS EN 1077 samt valda delar ur den amerikanska standarden ASTM F 2040-00. Alla hjälmar i testet är CE-märkta och säger sig därmed uppfylla kraven för den europeiska standarden.

Följande hjälmar har testats:

  • Cebe, Spyner Freestyle
  • Tecno Pro, Starfire Stalker
  • Everest, Freeride
  • RBK, 5.5
  • Scott, Shadow II
  • POC, Receptor Bug
  • Sweet, Rambler
  • R.E.D., Skycap II

Stötdämpande förmåga
Hjälmarna placerades på ett provhuvud och släpptes mot ett platt städ, vilket motsvarar ett fall där man slår i huvudet mot till exempel en isfläck eller annat hårt underlag. I provhuvudet sitter ett mätinstrument som registrerar antalet g-krafter som når huvudet efter att hjälmen har dämpat stöten. Standardens krav är en maximal påfrestning mot huvudet på 250 g.
   Laboratoriet testade den stötdämpande förmågan på olika ställen på hjälmen (fram, bak och ovan). Testet utfördes både i rumstemperatur och vid -25 grader.
   SP testade även hjälmarnas stötdämpande förmåga mot en smalare och vassare yta som till exempel en skidkant eller en balk. Istället för ett platt städ användes här ett kantstäd. Detta test ingår endast i den amerikanska säkerhetsstandarden och inte i den europeiska. Standardens krav är en maximal påfrestning mot huvudet på 300 g, vilket samtliga hjälmar i urvalet klarade.  

Penetration
Hjälmarnas förmåga att stå emot spetsiga föremål som en skidstav eller en trädgren testades. Hjälmen placerades på en ett provhuvud i lera och därefter släpptes ett spetsigt ståldon mot olika delar på hjälmen. Standardens krav är att ståldonen aldrig få komma i kontakt med provhuvudet.

Hakbandet
SP testade även hakbandets förmåga att hålla kvar hjälmen vid en påfrestning, som ett fall eller en krock i backen. Hjälmen monterades på ett provhuvud som dras nedåt med en viss kraft. Standardens krav är att hakbandet inte får sträckas mer än maximalt 35 mm. Hjälmens bakkant utsattes också för ryck bakåt och framåt. Här är kravet att hjälmen sitter kvar på huvudet.

Betygsättning
Hjälmarna har betygsatts på en skala från 1-5, där 5 är bäst. En hjälm som inte uppfyller standardens krav har fått streck i totalbetyget om avvikelsen är stor eller om hjälmen avviker på flera delmoment eller mätställen.
En mindre avvikelse har endast resulterat i ett poängavdrag, även om hjälmen formellt sett inte uppfyller standardens säkerhetskrav.
Resultaten från de olika delmomenten har viktats samman till ett totalbetyg med 60 procents vikt för den stötupptagande förmågan, 20 procents vikt för genomträngning och 20 procents vikt för hakbandets effektivitet.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Maclarens vagn kan klippa av fingrarna

Maclarens paraplysulky, tillverkad fram till och med 2009, kan ge allvarliga klämskador när du fäller upp och ner vagnen. I USA rapporteras nu om 37 nya fall där barns fingertoppar klippts av.

Olika straff för radarvarnare i Europa

Böter på upp till 50.000 kronor, fängelse eller indraget körkort i vissa länder. På andra ställen är det helt lagligt eller mycket små bötesbelopp. Straffet för den som blir påkommen med radarvarnare i bilen, som larmar om poliskontroller, varierar stort.

Kissa på växterna bästa gödningsmedlet

Nyligen kunde Testfakta avslöja att flytande växtnäring ofta har dålig näringsbalans. Men det finns flera bra gratis alternativ som du kan framställa själv. Ett sådant är ditt eget kiss.

Så skyddar du dig mot identitetsstöld

Bedrägerier med stulna identiteter ökar dramatiskt och mörkertalet är enormt, enligt polisen. Men det finns några enkla knep för att skydda sig.

Liten strålningsrisk med babylarm

Även om vissa babylarm sänder kontinuerligt när de används är risken för strålning liten. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten finns det inga bevis för att radiovågorna som larmen sänder ut är farliga.
Laboratorietest

Billiga babylarm sämst i test

De billigaste babylarmen är känsliga för störning, har dålig räckvidd och varnar inte om de slutar fungera. Ikea har nyligen stoppat försäljningen av sitt larm. Nu visar Testfaktas laboratorietest att Clas Ohlsons babylarm är ännu sämre.

Förslag: Förbjud Bisfenol A i kvitton

Kemikalieinspektionen föreslår ett nationellt förbud mot det hormonstörande ämnet Bisfenol A i termopapper, som bland annat används i kvitton och biljetter. Detta framför allt för att skydda ofödda barn.

Kritik mot regeringens nya konsumentstöd

I går föreslog regeringens utredare att konsumentvägledningen centraliseras. Förslaget får nu kritik från Sveriges konsumenter.

Mycket tungmetaller i grillkolen

Vanlig grillkol innehåller höga halter av de giftiga tungmetallerna krom och nickel, visar Ica-kurirens test. Högst halter hittades i Änglamarks ekologiska kol som ligger nästan fem gånger över rekommendationerna.

Stora skillnader på sophämtningsavgift

Priset för sophämtning varierar kraftigt i landet. Det visar en sammanställning som Villaägarnas riksförbund har gjort, rapporterar SVT.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.