Flera skidhjälmar klarar inte skyddskraven

Flera skidhjälmar klarar inte skyddskraven

Laboratorietest

Tre av åtta skidhjälmar lever inte upp till säkerhetskraven trots att de är skyddsklassade, visar Testfaktas test. Sämst är hjälmen från Stadium som varken dämpar tillräckligt eller klarar av att skydda huvudet mot spetsiga föremål. – Vi tar bort hjälmen från butikerna med omedelbar verkan, säger Stadiums produktionsansvarige.

Laboratorietest
Martin Hansson Publicerad: 31 jan, 2009
Läs senare

Antalet svenskar som åker utför fortsätter att öka och var förra året över två miljoner. De nya carvingskidorna har höjt farten i backarna, vilket gjort skidåkningen roligare men också ökat risken för svåra olyckor.
Samtidigt har skidhjälmen blivit högsta mode. Enligt beräkningar från Svenska Liftanläggningars organisation, Slao, använder i dag så många som 40 procent skyddande huvudbonad i slalombacken. Men numera är det inte den klassiska störtkrukan som gäller, utan nya lättare hjälmar som inte täcker hela huvudet.

För att ta reda på hur säkra dessa hjälmar är lät Testfakta Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, i Borås testa några vanliga modeller. Trots att alla hjälmar i testet är CE-märkta, i enlighet med den europeiska säkerhetsstandarden, lever tre av åtta inte upp till kraven.

[PDF]

Klart sämst är Stadiums eget märke Everest, som får underkänt i två av tre testmoment. Hjälmen avvek kraftigt från säkerhetsstandarden när det gäller att skydda huvudet mot spetsiga föremål, som till exempel en skidstav eller en utstickande trädgren. Det stålredskap som användes i testet trängde igenom hjälmen på flera ställen och skadade provhuvudet som hjälmen satt på.

– Everest har ett alltför tunt ytterskal som gör att den skyddar väldigt dåligt mot spetsiga föremål. Troligtvis har man velat spara in på vikten. Jag förstår inte hur den här hjälmen har kunnat CE-märkas, säger Klas-Gustaf Andersson, testledare på SP.

Everest klarar inte heller kraven för stötdämpning. Här placerades hjälmarna på ett provhuvud och släpptes mot ett platt städ, vilket motsvarar ett fall där man slår i huvudet mot till exempel en isfläck eller annat hårt underlag. I provhuvudet sitter ett mätinstrument som känner av hur stor del av smällen som huvudet tvingas ta emot efter att hjälmen har dämpat stöten.
 När Testfakta ringer upp Stadium och berättar om resultatet ber företaget att få återkomma.  Tre timmar senare hör Göran Larsén, produktionsansvarig för skidhjälmar på företaget, av sig och meddelar att man slutar sälja hjälmen.    
– Vi tar bort hjälmen från butikerna med omedelbar verkan. Vi har köpt in den CE-märkt och den ska vara testad på ett laboratorium i Frankrike. Nu måste vi kontakta vår underleverantör och undersöka vad som kan hänt.

Men det är inte bara Everest som avviker från standarden. Sämst stötdämpande förmåga har RBK 5.5 från Jofa och även Scotts hjälm låg över gränsvärdet. Ingen av de tre hjälmarna avviker dock alarmerande mycket från säkerhetskraven för stötdämpning, enligt Klas-Gustaf Andersson.
– Samtidigt finns det en tydlig gräns som man ska hålla sig under. Hade vi testat på uppdrag av en tillverkare hade vi inte släppt igenom dessa hjälmar, säger han.  
 
Lotten Strindberg på Konsumentverket, som varit med och tagit fram standarden för skidhjälmar, blir upprörd när hon får höra om resultatet för Everest.
– Att man hamnar precis över gränsen i något testmoment är tråkigt men inget vi gör något åt. Om avvikelsen däremot är stor och SP tycker att det är allvarligt så är det möjligt att vi agerar på något sätt när vi har fått ta del av hela resultatet.  

Hur kan det komma sig att hjälmarna inte klarar kraven när de är CE-märkta?
– Det kan bero på att märkningen skedde för några år sedan och att produktionen förändrats på något sätt, att man till exempel har bytt fabrik. Det är leverantörerna själva som ansvarar för uppföljningen och det är oerhört viktigt att de gör det, säger Lotten Strindberg.

Fakta

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås har säkerhetstestat åtta skidhjälmar i enlighet med den europeiska säkerhetsstandarden SS EN 1077 samt valda delar ur den amerikanska standarden ASTM F 2040-00. Alla hjälmar i testet är CE-märkta och säger sig därmed uppfylla kraven för den europeiska standarden.

Följande hjälmar har testats:

  • Cebe, Spyner Freestyle
  • Tecno Pro, Starfire Stalker
  • Everest, Freeride
  • RBK, 5.5
  • Scott, Shadow II
  • POC, Receptor Bug
  • Sweet, Rambler
  • R.E.D., Skycap II

Stötdämpande förmåga
Hjälmarna placerades på ett provhuvud och släpptes mot ett platt städ, vilket motsvarar ett fall där man slår i huvudet mot till exempel en isfläck eller annat hårt underlag. I provhuvudet sitter ett mätinstrument som registrerar antalet g-krafter som når huvudet efter att hjälmen har dämpat stöten. Standardens krav är en maximal påfrestning mot huvudet på 250 g.
   Laboratoriet testade den stötdämpande förmågan på olika ställen på hjälmen (fram, bak och ovan). Testet utfördes både i rumstemperatur och vid -25 grader.
   SP testade även hjälmarnas stötdämpande förmåga mot en smalare och vassare yta som till exempel en skidkant eller en balk. Istället för ett platt städ användes här ett kantstäd. Detta test ingår endast i den amerikanska säkerhetsstandarden och inte i den europeiska. Standardens krav är en maximal påfrestning mot huvudet på 300 g, vilket samtliga hjälmar i urvalet klarade.  

Penetration
Hjälmarnas förmåga att stå emot spetsiga föremål som en skidstav eller en trädgren testades. Hjälmen placerades på en ett provhuvud i lera och därefter släpptes ett spetsigt ståldon mot olika delar på hjälmen. Standardens krav är att ståldonen aldrig få komma i kontakt med provhuvudet.

Hakbandet
SP testade även hakbandets förmåga att hålla kvar hjälmen vid en påfrestning, som ett fall eller en krock i backen. Hjälmen monterades på ett provhuvud som dras nedåt med en viss kraft. Standardens krav är att hakbandet inte får sträckas mer än maximalt 35 mm. Hjälmens bakkant utsattes också för ryck bakåt och framåt. Här är kravet att hjälmen sitter kvar på huvudet.

Betygsättning
Hjälmarna har betygsatts på en skala från 1-5, där 5 är bäst. En hjälm som inte uppfyller standardens krav har fått streck i totalbetyget om avvikelsen är stor eller om hjälmen avviker på flera delmoment eller mätställen.
En mindre avvikelse har endast resulterat i ett poängavdrag, även om hjälmen formellt sett inte uppfyller standardens säkerhetskrav.
Resultaten från de olika delmomenten har viktats samman till ett totalbetyg med 60 procents vikt för den stötupptagande förmågan, 20 procents vikt för genomträngning och 20 procents vikt för hakbandets effektivitet.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Pannlampor - bedrägliga ljuskällor i höstmörker

Höstmörkret är en utmaning för alla som vill röra sig fritt utomhus. Testfaktas stora laboratorietest av pannlampor avslöjar extrema effektfall som ökar risken för det att bli svart under löparrundan eller hundpromenaden. Dessutom stämmer sällan tillverkarnas angivna räckvidd i meter.

Körrapport elcykel: Buddy Bike sX1

I samband med vårt långtidstest av elcyklar fick vi möjlighet att testa en prototyp av nya norska Buddy Bike sX1. Cykeln ingick inte i vårens laboratorietest då den ligger i premium klassen med en prislapp betydligt högre än testdeltagarna.

Laboratorietest

Fristående skummadrass, ett flexibelt alternativ

En ny generation av fristående skummadrasser ger ergonomi i nivå med klassiska spiralfjädrar, visar Testfakta Researchs uppdragstest.

 

Solpaneler på villataket – en strålande affär?

Med rätt solceller får du en pålitlig källa av förnybar energi över lång tid, som både kan sänka elräkningen och minska ditt koldioxidavtryck. Men att köpa fel system för hemmet kan lägga skugga över elräkningen. Testfakta listar grunderna du behöver kunna innan du köper solpaneler för hemmet.

Testfaktas köpguide för elcyklar

Det viktigaste när du ska välja elcykel är att tänka igenom hur du ska använda den. Testfakta hjälper dig ta reda på vilken elcykel som passar just dig bäst.

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.