Dåligt med näring i hälften av jordarna

Dåligt med näring i hälften av jordarna

Laboratorietest

Det är mycket stor kvalitetsskillnad mellan olika typer av planteringsjord. Det visar Testfaktas laboratorieanalys av 17 olika fabrikat. - Vissa av jordarna innehåller för lite näring. De är helt enkelt av låg kvalité, säger hortonomen Björn Gustavsson.

Laboratorietest
Mikael Bergling Publicerad: 11 apr, 2007
Läs senare

Testfakta har laboratorieanalyserat innehållet i 17 olika fabrikat med planteringsjord.
De praktiska analyserna har gjort av laboratorieföretag Analycen i Kristianstad.

- Enkelt uttryckt kan man säga att vi har undersökt hur mycket näring som tillförts jordarna och hur bra det väntas växa i dem. Fattas det något näringsämne märks det direkt på västligheten. Det räcker alltså inte att 19 av 20 näringsämnen är bra för att en jord ska hålla tillräckligt hög kvalité, säger Björn Gustavsson som är hortonom och agronomie doktor och den som har ansvarat för undersökningen vid Analycen.
    Enligt undersökningen varierar i näringsinnehållet mycket mellan olika fabrikat. Bäst, men också dyrast, är Hasselfors P-jord som har använts som referensjord.
Bland de konstgödslade jordarna hamnar Hasselfors planteringsjord, Weibull proffs och Hasselfors Haga i topp. Samtliga är näringsrika och välbalanserade.
Sämst bland de konstgödslade jordarna är K-rauta, Gardol och Econova med för högt pH-värde och för dåligt näringsvärde.
Bäst naturgödslade jord är Plantagen Special, den enda naturgödslade jorden i urvalet som inte är KRAV-märkt. Hasselfors KRAV-märkta plantjord fick sämst betyg på grund av för lågt Ph-värde och dåligt näringsvärde.
- Undersökningen ger en ganska bra bild av kvalitén på de planteringsjordar som säljs i Sverige, framför allt av deras näringsstatus. Det är bra. Näringsstatusen är avgörande för resultatet vid den här typen av odling, eftersom man inte kan räkna med att konsumenten tillsätter näring själv, säger Lennart Mattsson som är agronomie doktor och forskningsledare vid avdelningen för växtnäringslära vid Sveriges Lantbruksuniversitet och en av dem som har hjälpt oss med att analysera resultatet.
- En del av de undersökta jordarna är direkt dåliga och ger inte bra odlingsresultat. Den som till exempel köper fem säckar jord för hundra kronor får ofta jord med väldigt högt, men inte så välgödslat, torvinnehåll.
Enligt Björn Gustavsson borde det ställas högre krav på innehållet i säckar med planteringsjord.
- Företagen borde också bli betydligt bättre på att informera konsumenterna om vad jordarna egentligen innehåller. I dag är konsumenterna utlämnade när de handlar jord. Det finns till exempel inga riktiga gränsvärden för vad jordarna ska innehålla.
Lennart Mattsson är av liknande uppfattning.
- Även om det står på förpackningen vad jorden innehåller kan det vara svårt för konsumenterna att jämföra och tolka värdena. Företagen bör helt klart bli bättre på information.

Fakta

Sjutton olika sorters planteringsjord har laboratorieanalyserats på Analycen i Kristianstad. Jordarna har genomgått en så kallad Spurway-analys, vilken omfattar följande parametrar: surhetsgrad (Ph-värde), salthalt samt andelen torv, aluminium, kalcium, kalium, magnesium, mangan, natrium, ammonium, nitratkväve, sulfatsvavel, bor, fosfor, järn och zink.

Resultatet för de olika analysparametrarna har betygsatts 1-5, där 5 är bäst. I totalbetyget har följande parametrar vägt tyngst:

- Ph-värde - viktigt för växternas näringsupptagning.
- Kväve (ammounium+nitrat), fosfor och kalium - gödningsämnen, viktiga för tillväxten.
- Bor och järn – påverkar växternas/blommornas färger samt blomningen.
- Magnesium - viktigt för plantornas utveckling.
- Svavel - för låg svavelhalt kan ge bleka och slingriga plantor.
- Zink – zinkfattig jord kan ge strimmiga blad (gulgröna fält).

Andelen torv har inte påverkat betyget. Torvhalten är mer en planteringsteknisk aspekt som inte påverkar jordens näringsvärde. En för hög torvhalt gör det svårt att återfukta jorden när den torkat ut medan en för låg torvhalt gör jorden för kompakt.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Smartaste klockan i testet

Smarta klockor förväntas bli storsäljare under årets julhandel. Men det gäller att fundera igenom sina behov innan man slår till, visar Testfaktas test.

Falsk trygghet med fel reflex

Reflexer är ett måste för den som rör sig längs vägarna såhär års. Men alla reflexer fungerar inte lika bra, visar Testfaktas jämförelse.

Laboratorietest

Köksfläkten som suger fett bäst

Förmågan att ta bort fett är en viktig funktion hos en köksfläkt. Men många fläktar håller inte vad de lovar här, visar Testfaktas test.

Bästa apparna för nitiska konsumenter

En påläst konsument är en lyckad konsument. Men du behöver inte hålla allt i huvudet. Testfakta tipsar om åtta appar som ger dig koll på det viktigaste när du handlar.
Laboratorietest

Bästa bilbatteriet i vinterkylan

Vill du slippa bli stående med bilen i vinter? Testfakta har testat vilket startbatteri som presterar bäst när temperaturen dyker.

Tusentals missar rotavdraget

Varje år går tusentals hushåll miste om rotavdraget för att hantverkaren inte lämnat in ansökningarna i tid till Skatteverket. Upptäcker du detta i januari är det för sent och du kan själv få stå för mellanskillnaden.
Laboratorietest

Färre gifter i barnskorna

Problemet med skadliga perfluorerade ämnen i vinterskor till barn har minskat, visar Testfaktas test. Men fortfarande är det flera ”vattentäta” skor som inte håller tätt.

Elda effektivt och miljövänligt i höst

Det är dags för myskvällar framför brasan. Hur du eldar och vedens kvalitet är avgörande för både uppvärmning och farliga utsläpp.
Laboratorietest

Strumpbyxorna som håller bäst

Trött på att behöva köpa nya strumpbyxor stup i kvarten? Se till att satsa på rätt märke. Det är nämligen stora skillnader på hur bra de håller, visar Testfaktas test.

Nu kan fler hushåll näthandla sin mat

När livsmedelsjättarna nu satsar på nätet får fler hushåll möjlighet att köpa sin mat via datorn eller mobilen. Testfakta har jämfört priser och leveransvillkor hos de största aktörerna.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.