Bollen är inte alltid rund

Bollen är inte alltid rund

Laboratorietest

Förutom problem med att hålla luften visar laboratorietestet att bollarna inte alltid är runda.

Laboratorietest
Fredrik Nejman Foto: Marie Agerhäll Publicerad: 12 apr, 2007
Läs senare

Testfakta har låtit laboratorietesta åtta olika typer av fotbollar. Alltifrån en billig boll från bensinmacken för betydligt under 100-lappen till den officiella EM-bollen Roteiro för 900 kronor.
Det första testet slår hål på är sportklyschan nummer ett – bollen är rund.

– Ingen boll är riktigt rund. Det är tekniskt omöjligt att tillverka en klotrund fotboll. Materialet är inte homogent, säger Rainer Mehler, testansvarig på sportlaboratoriet LGA i tyska Nürnberg.
Bollarna har mätts med en mätutrustning på 16 olika ställen för att se om de är runda. Närmast rundhet kom Umbros Centaurus där de tre testade bollarna avvek med i genomsnitt 0,65 procent. Klart godkänt med tanke på att Internationella fotbollförbundet, FIFA, tillåter en avvikelse på två procent.
Det klarade alla bollar utom Intersports lågprisboll Pro Touch, som däremot var bäst på att hålla tätt.
Efter tre dygn hade bollen endast tappat knappa åtta procent i lufttryck. Att jämför med bollarna från Umbro och KWB, som tappade över 28 procent.
– I och med det så klarar de inte Fifas krav på maximala 25 procent, säger Rainer Mehler.
I de två andra moment som undersöktes i det tyska laboratoriet gick det bättre för bollarna. Samtliga åtta fotbollar klarade kraven både för studs och vattentäthet.
Bäst i test?
Med knapp marginal blev det Nike T90 som klarade sig lite bättre än den sex gånger så dyra Roteiro.
Är det någon idé att köpa en lyxboll för 900 kronor?
– Det beror på. Vi har bara mätt teknisk prestanda, varken slitstyrka eller känsla. Och känsla går knappast att mäta. Det är helt subjektivt, säger Rainer Mehler.
Fyra av bollarna har någon form av garanti. Mest generös är den som Nike ger – två år på sömmar och rundhet.
Av de halvmiljonen fotbollar som säljs i sportaffärer i Sverige varje år kommer flest från Adidas och Nike. Strax under dem kommer märken som Puma och Umbro plus sportkedjornas egna varumärken. Dessutom säljs något 100 000-tal bollar på bensinmackar, leksaksaffärer och varuhus av helt andra märken.
Tillverkas i Asien
Att säga att Adidas är en tysk boll och Nike är från USA är att luras. I stort sett alla fotbollar görs idag i Asien. Inte sällan under mycket dåliga arbetsförhållande och av barnarbetare.
Av de testade bollarna är det bara Umbro som säger att bollen tillverkas utan barnarbetskraft.
På Föreningen för Rättvisemärkt säger man att fotbollsbranschens intresse för frågan är ljum.
– Det hände lite när det var stor uppmärksamhet kring barnarbete för några år sedan. Umbro-bollen är ett resultat av det. När vi tar upp frågan med sporttillverkarna säger de att det inte finns någon större efterfrågan från konsumenterna. Men vi jobbar på att öka medvetenheten bland idrottsklubbar. Så i framtiden hoppas vi på fler Rättvisemärkta fotbollar, säger Katarina Rosenqvist, vd för Rättvisemärkt i Sverige.

Fakta

Åtta olika sorters fotbollar testades på LGA i Nürnberg. LGA är ett av få testlaboratorium som är auktoriserat av Internationella fotbollförbundet, FIFA.

För att få ett så rättvisande resultat som möjligt testades tre bollar av varje sort.

Testet delades in i fyra olika moment:

• Rundhet. Varje boll mättes med ett mätinstrument på 16 olika ställen. Skillnaden mellan högsta och lägsta diametern får skilja högst två procent för att bollen ska klara Fifas krav.
• Tryckförlust. Varje boll pumpas upp till samma tryck. Man låter bolarna ligga i tre dygn innan man kollar trycket igen. Fifa godtar en tryckförlust på högst 25 procent.
• Vattenabsorption. Bollen placerades i ett vattenbad och utsattes för både tryck och rörelse 250 gånger. Vikten mättes för och efter proceduren. För att klara Fifas krav får bollen suga åt sig så mycket vatten att den ökar med 15 procent i vikt.
• Studs. Alla bollar släpptes tio gånger från två meters höjd. Sedan mättes snittstudsen för varje bollsort. För att hålla Fifa-kravet ska studsen ligga mellan 115 och 155 centimeter.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Förnybara bränslen lika hälsofarliga

Omställningen till förnyelsebara bränslen görs i första hand ur klimatsynpunkt. Men även klimatsmarta bränslen kan ha negativa hälsoeffekter på människor, enligt en ny avhandling.

Bristfällig honungskontroll från Livsmedelsverket

Bara äkta honung i honungsburkarna konstaterade Livsmedelsverket i veckan. Men många sockerlösningar går inte att upptäcka med testmetoden som använts.

Säkerhetsexpert varnar för ekonomiappar

Hundratusentals svenskar lämnar ut sina bankuppgifter till så kallade budgetappar. Enligt företagen bakom tjänsterna är det helt ofarligt men banker och säkerhetsexperter avråder.

Livsfarlig USB-laddare återkallas

Elsäkerhetsverket har stoppat en USB-laddare som har så pass allvarliga brister att den kan ge användaren elchocker. Laddaren från Helio Import återkallas nu från konsumenter.
Laboratorietest

Trotsa mörkret med rätt pannlampa

Ett jämnt och tydligt ljus på spåret är a och o för den som ska ut och kvällsträna. Testfakta har jämfört åtta pannlampor för löpning och skidåkning.

Allt fler ställer av bilen på vintern

Vill du slippa skotta, skifta däck och skrapa rutor, och samtidigt spara pengar? Gör som allt fler bilägare och ställ av bilen över vintern. Testfakta tipsar om vad du ska tänka på.
Laboratorietest

Bästa cykeldäcket för vinterhalkan

Dubbdäck till cykeln är en bra livförsäkring när halkan kommer. Men väggrepp och kvalitet skiljer sig åt mellan olika modeller, visar Testfaktas test.

Axfood återkallar “oxfilé” med oklart ursprung

Axfood återkallar ett parti fryst oxfilé, efter att ett test visar att köttet vare sig är nötkött, hästkött eller griskött.

Mindre närodlat på tallriken

Trots trenden med mikrobryggerier, skördemarknader och gårdsbutiker äter vi allt mer importerad mat och allt mindre närodlat, skriver Icakuriren.

Varning för höjda elnätsavgifter

En dom i kammarrätten ger elnätsföretagen rätt att kraftigt höja sina avgifter.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.