Billiga solglasögon bäst i test

Billiga solglasögon bäst i test

Laboratorietest

Solglasögon från Chanel för 2.000 kronor eller ett par från H&M för 60 kronor? Är du ute efter prisvärd kvalitet ska du välja det billigare paret. Det visar Testfaktas laboratorietest av åtta solglasögon.

Laboratorietest
Fredrik Nejman Susanne Ståhl Publicerad: 29 jun, 2007
Läs senare

Solglasögonen är inte bara en av sommarens hetaste accesoarer, det är även ett viktigt skydd för ögonen mot solens skarpa strålar. Man hittar brillorna överallt. Minsta lilla strandkiosk till vräkigaste lyxbutik säljer sommarens symbol från alltifrån en 50-lapp till flera tusen kronor.
Men hur bra är glasögonen egentligen?

Testfakta lät SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, testa åtta populära solglasögon. På ytan lika varandra, men prislappen skiljer rejält. Från billigaste H&M-paret för 60 kronor till ett par från franska lyxmärket Chanel för drygt 2 000 kronor. Kvaliteten då?
Chanel blev slagen av H&M.
– Det var ingen dramtatisk skillnad i kvalitet mellan de glasögon vi testade. Dramatiken fanns mer på prislappen, säger Gösta Werner, testansvarig på SP.
Laboratorietestet var indelat i fyra delar:

  • UV-skydd. Klarar glasögonen att filtrera bort de ultravioletta strålarna?
  • Optisk kvalitet. Bra solglasögon ska inte ha någon brytning.
  • Hållbarhet. Vad händer vid lättare slag?
  • Reptålighet. 400 gram sand hälldes på glasögongen.

Ett bra skydd mot UV-strålar är viktigt för att ögonen inte ska skadas. Den största faran är att få grå starr om man får för mycket UV-strålar.

De testade solglasögon utgav sig för att ha 100-procentigt UV-skydd. Ingen höll löftet, även om glasögonen från H&M och Haga Eywear endast släppte igenom 0,03 procent av UV-strålarna.
– Man får skriva 100 procents UV-absorption och ändå ha en halv procents genomsläpp. Det klarade alla utom Polaroid. Den släppte igenom över tre procent, säger Gösta Werner.

Det är noterbart att Polaroid inte lever upp till sin egen standard. UV-strålningen mäts i nanometer och gränsen för att kunna säga att man klarar 100 procents UV-absorption är 300 nanometer. Polaroid anger en högre gräns, 400 nanometer, men klarar den inte. Det gjorde däremot alla de andra solglasögonen, trots att de inte angett den högre gränsen.

Den optiska kvaliteten testades i tre olika moment. Med den som grund kunde man se vilka glasögon som uppnådde kravet för optisk klassificering.

Fyra – Åhléns, H&M, Haga och Polaroid, höll högsta otpiska kvalitet, klass 1. Chanel, Granite, Prestige klarade klass 2. Evita Peroni var enda paret som hade så hög brytning att de inte klarade en optisk klassificering.

Går glasögonen sönder spelar det inte så stor roll om de håller optisk toppklass. Samtliga glasögon klarade både slag- och böjtålighetstestet.

Att få 400 gram sand över glasögonen gick däremot inget par obemärkt förbi. Det blev repor i alla glasögon. Mest reptåliga var Prestige och Polaroid.

Det var jämt i toppen av testet.  Haga Eywear blev knapp testvinnare före H&M. Chanels glasögon som var 35 gånger så dyra som testets billigaste blev nästjumbo. Sämst var de näst dyraste glasögon, Polaroid.

Priset verkar inte avskräcka. Exklusiva lyxmärken säljer som aldrig förr i Sverige.
– Intresset ökar hela tiden. På senare år har märken som Gucci och Louis Vuitton öppnat egna butiker i Sverige. Den som köper ett par dyra glasögon köper inte bara ett märke. Man kanske väljer dem för designen också, säger Johanna Finnholm, trendanalytiker på Svenska Moderådet.

Men är det någon idé att köpa lyxmärken när de är sämre?
– När det gäller konfektion håller de dyra märkena högre kvalitet än lågpriskedjor. Ofta är det bättre sömnadsarbete och så. När det gäller glasögon verkar det tydligen inte gälla.

Fakta

Fyra olika moment har testats:

UV-filter
Samtliga glasögon har angett att de stänger ut 100 procent av den ultravioletta strålningen. Glasen utsattes för UV-strålning i våglängdsområdet 280-400 nanometrar. Alla glas utom Polaroid klarade kravet på att stänga ute minst 99,5 procent av UV-strålarna.

Optisk kvalitet
Bra solglasögon ska inte ha någon brytning utan vara optiskt neutrala. Genom att undersöka tre olika former av brytningar mättes varje par för att sedan klassas i någon av de två optiska klasserna. Evita Peroni klarade inte det lägsta klassningskravet.

Hållbarhet
Innehöll två moment.
-    En liten stålkula slåpptes i 5,1 meter/sekund mot linsen för att se om den sprack.
-    Bågarna utsattes för ett böjtest.
Samtliga glasögon klarade hållbarhetstestet utan anmärkning.

Reptålighet
400 gram sand hälldes över glasögen från en meters höjd. Efter det mättes ljusgenomsläppet med en så kallad hazemeter för att se hur repigt glaset var.

Betygsättning
I varje delmomenten och i slutbetyget gavs betyget 1 till 5. Slutbetyget viktades så att UV-filtret vägde tyngst med 60 procent. Den optiska kvalitén svarade för 20 procent av slutbetyget och hållbarheten och reptåligheten tio procent var.

I tabellen redogörs också för synligt ljusgenomsläpp (i procent). Detta har mätts och jämförts med tillverkarens uppgifter men inte räknats in i slutbetyget. I samtliga fall överensstämde mätvärdet med deklarerat värde. De testade glasögonen hade filterkategori 2 och 3.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Förbättrad hygien på slakterier

Hygienen på svenska slakterier har förbättrats. På tre år har problemet med slaktkroppar som förorenats med gödsel gått ner från tio till en procent, visar Livsmedelsverkets kontroll.
Laboratorietest

Hög halt av bisfenol A i kokosmjölk

Att konserverad mat kan innehålla det hormonstörande ämnet bisfenol A är numera allmänt känt. Men hur skiljer sig halterna åt mellan några av våra vanligaste konserver? Testfaktas analys ger svaren.

Inget förbud mot bisfenol A i leksaker

Nyligen förbjöds bisfenol A i nappflaskor och barnmatsburkar. Men att även förbjuda det i leksaker och övriga barnartiklar är inte aktuellt, enligt Kemikalieinspektionen.

Stopp för jätteläsk i New York

I New York blir det förbjudet att sälja läsk i muggar av jätteformatet super-size, skriver New York Times.

Svenskarnas matvanor ett folhälsoproblem

För mycket socker, salt och mättat fett. Svenskarnas matvanor hotar folkhälsan, visar en studie från Livsmedelsverket. Nu efterlyser myndigheten en nationell strategi för mat och hälsa.

Föräldrar skyddas mot barnens mobilköp

Föräldrar ska inte längre automatiskt bli ansvariga när barn köper virtuella saker i spel via mobilen eller ipaden. Förslaget kommer från regeringens utredare som även vill ha en lagändring kring automatiska förlängningar av avtal.

USB-laddare på Coop stoppas

Elsäkerhetsverket har stoppat försäljningen USB-laddaren Champion som bland annat säljs på Coop och OKQ8. Konstruktionen är fel utförd vilket kan innebära att 230 V hamnar på spänningsförande delar eller i den apparat som är ansluten via USB-uttaget.

För mycket bly i hemelektronik

Var tredje produkt i Kemikalieinspektionens granskning av hemelektronik innehåller för höga halter bly. I vissa fall ligger halterna hundratals gånger över gränsvärdet. Testfakta har hela listan över stoppade produkter.

Ekologisk mat inte nyttigare

Att äta ekologisk mat är inte hälsosammare än att äta konventionellt odlad mat, enligt forskare vid Standford University som undersökt 240 studier i ämnet.

Det råder kesobrist i landet

Efterfrågan på keso har ökat så kraftigt att butikshyllorna på många håll gapar tomma, uppger SR Halland. Enligt Arla är det framförallt populära dieter som LCHF och GI som ligger bakom ökningen

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.