Hög halt av bisfenol A i kokosmjölk

Hög halt av bisfenol A i kokosmjölk

Foto: Anna Sigge
Laboratorietest

Att konserverad mat kan innehålla det hormonstörande ämnet bisfenol A är numera allmänt känt. Men hur skiljer sig halterna åt mellan några av våra vanligaste konserver? Testfaktas analys ger svaren.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 14 Sep, 2012
Läs senare

Bisfenol A blev nyligen förbjudet i nappflaskor och barnmatsburkar. Men det är fortfarande vanligt förekommande i konserverad mat, visar Testfaktas test.

Debatten om bisfenol i livsmedelsförpackningar tog fart i våras efter att Svenska Dagbladet låtit fyra reportrar äta mestadels konserverad mat under en tid. Efter endast två dagar hade bisfenolhalten i urinen ökat med mellan 2.800 och 4.600 procent hos reportrarna.

Vad experimentet inte visade var vilken typ av konserver som ger störst risk för exponering. Testfakta skickade därför in åtta vanliga konservburkar till det franska laboratoriet Eurofins. Resultaten visar på intressanta skillnader. Medan burkdryckerna inte innehåller några uppmätbara halter alls, hade övriga livsmedel halter på mellan 1,34 mikrogram och 473 mikrogram per kilo.

Professor Bo Jönsson vid Lunds medicinska fakultet var den som utförde studien åt Svenska Dagbladet.
– Era analysresultat bekräftar vår undersökning, att konserver är en stor källa till bisfenol A, och förklarar varför halterna i urinen kan bli så höga som de blev. Sedan är det intressant att det skiljer så pass mycket mellan olika burkar. Det borde tyda på att det går att minska bisfenolet i konserverna, säger han.

[PDF]

Klart högst halt av bisfenol A hittades i kokosmjölken från Santa Maria – 473 mikrogram per kilo. I dagsläget finns inget gränsvärde för bisfenol A i livsmedel som är förpackat i konservburkar. Men enligt Kettil Svensson, toxikolog på Livsmedelsverket, är det en anmärkningsvärt hög halt.
– Vi vet att halten bisfenol A i konservburkar vanligtvis inte överstiger 50 mikrogram. Att kokosmjölken ligger så här högt förvånar mig, säger han.

Enligt laboratoriet behöver inte allt bisfenol i kokosmjölken komma från själva konservburken, utan från till exempel en tunna eller annan typ av behållare tidigare i framställningsprocessen. 

– Det är en möjlig förklaring. Men man vet också att ju fetare ett livsmedel är, desto troligare är det att restmängder av bisfenolet migrerar in i livsmedlet. Och kokosmjölk innehåller mycket fett, säger Kettil Svensson. 

Att fetthalten kan ha betydelse visar också de övriga resultaten i Testfaktas undersökning. Burkdryckerna innehåller inget fett och inte heller någon bisfenol. Tomaterna och de vita bönerna har låg fetthalt och förhållandevis lite bisfenol, medan halterna i de fetare köttkonserverna ligger högre. 

Som orolig konsument finns det alltså ett riktmärke att gå efter. Men vill man vara helt på den säkra sidan bör man välja bort konserverna till förmån för andra förpackningar som tetra.
– Polyeten som finns i tetraförpackningar är en enklare plast som inte släpper ifrån sig så mycket kemikalier. Samtidigt vill jag understryka att man måste äta kilovis med konserver för att komma upp i de nivåer som EU anser vara farliga, säger Kettil Svensson.  

Den riskbedömning, som EU bygger sitt tolererbara dagliga intag (TDI) på, är dock inte helt okontroversiell. Enligt professor Bo Jönsson i Lund finns det ett antal djurstudier som visar på negativa effekter vid betydligt lägre exponering.
– Att man förbjudit det i nappflaskor och barnmatsburkar tyder på att det inte är helt lätt att göra en riskbedömning för bisfenol utifrån den forskning som finns. Jag tycker man borde använda försiktighetsprincipen även på konserver. Bisfenol hör inte hemma i mat, säger han. 

Fakta om testet

Det franska laboratoriet Eurofins har på Testfaktas uppdrag analyserat halten bisfenol A i åtta olika konserver med livsmedel. Proverna är tagna på själva livsmedlet och inte på burken. Beroende på burkens mängd skickades mellan tre och fyra burkar av varje fabrikat in till laboratoriet.

Fakta om bisfenol A

Från början togs bisfenol A fram av läkemedelsindustrin som syntetiskt kvinnligt könshormon, östrogen. I dag är ämnet en av världens vanligaste plastkemikalier och finns i allt från matbehållare och husgeråd till bilens instrumentbräda, vattenledare, tandproteser och kassakvitton. I konservburkar finns bisfenol A i lacken som sitter på insidan av burken.

Bisfenol A är hormonstörande och kan framförallt skada barns utveckling. I dag finns inget gränsvärde för halten bisfenol A i livsmedel som kommit i kontakt med epoxylack i konservburkar. Däremot finns ett så kallat tolererbart dagligt intag, TDI, på 50 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag. Men detta gränsvärde är omdiskuterat eftersom de riskbedömningar som gjorts har kommit till mycket olika slutsatser.

År 2011 förbjöd EU bisfenol A i nappflaskor och i början av 2012 förbjöds ämnet även i barnmatsburkar i Sverige. Kemikalieinspektionen har även föreslaget ett förbud mot bisfenol A i kvitton.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Laboratorietest

Alla vandringsstavar klarar inte trycket

Oavsett om du vill avlasta dina leder eller vill kunna gå längre och fortare kan vandringsstavar hjälpa dig på vägen. Men det är stora skillnader mellan olika stavar, visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Test av krossade tomater - stora skillnader i smak och konsistens

Krossade tomater skördas och konserveras solmogna till skillnad mot färska som mognar på vägen till butik. Men hur påverkar produktionsprocessen smak och näringsämnen? Är det någon skillnad mellan olika fabrikat och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Få maskindiskmedel klarar hela disken

I Testfakta Researchs omfattande test av maskindiskmedel har nio av de vanligaste fabrikaten på marknaden jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick. Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som ganska mycket bättre på det mesta.

Wifi-högtalare - stora skillnader i ljudkvalitet

Allt fler upptäcker fördelarna med uppkopplade högtalare. Testfakta har undersökt sju av de vanligaste för mellan 1 000 och 4000 kronor - och hittat både flera guldkorn och ett riktigt bottennapp. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Lackens kvalitet viktig för parkettens tålighet

Parkett i köket eller hallen? För 30 år sedan var det otänkbart att lägga in ett snyggt parkettgolv på hemmets mest utsatta områden. Men Testfaktas laboratorietest visar att de flesta parkettgolv idag klarar hårda tag. Oftast faller kvaliteten på ytlacken, som är avgörande för slitage, fläckar och slag mot golvet.

Laboratorietest

Dyraste laddkabeln sämst

Laddkablar till mobiltelefoner säljs idag nästan överallt. Och det är stora skillnader, både i pris och kvalitet. Den dyraste är till exempel allra sämst, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Billig kolklassiker ger varmast händer i kylan

Kalla händer kan förstöra den härligaste vinterdagen. Därför finns handvärmare. Men det är inte alla som håller måttet. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Pulserande ljus får håret på fall

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen under 17000 kronor

Det finns flera bra sängar att välja på bland de lite billigare modellerna – men bara en som är riktigt bra på allt. Läs Testfaktas stora laboratorietest av kontinentalsängar för att se vilken som passar dig. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rätt bäddmadrass kan göra stor skillnad

En bra säng kan göra stor skillnad – både för hur bra man sover och hur utvilad man känner sig när man vaknar. Här spelar bäddmadrassen en avgörande roll. Och det är tydliga skillnader mellan olika tillverkare, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Mer fossilplast med ny skatt på bärkassar

Tre kronor extra i skatt per bärkasse i butiken ska få oss att välja mer hållbara alternativ att bära hem maten i. Men vad är egentligen problemet med plastpåsar i Sverige? Testfakta reder ut.

Här går skrynklorna upp i rök

Fräsch nystruken skjorta eller brända fingrar och alla skrynklor kvar. Skillnaden mellan olika handhållna klädångare är stor och resultatet varierar kraftigt när Testfakta testar steamers. 

Laboratorietest

Billigaste ugnsrengöringen bäst – och luktar minst

En skinande ren ugn är det bästa sättet att städa ut julen. Men vilket medel är bäst? Och kan vanlig såpa göra jobbet lika bra som starka specialmedel? Testfakta har testat. 

Laboratorietest

Bästa locktången ger bra lockar som håller länge

Det skiljer rejält i pris mellan olika locktänger – men är det någon skillnad i kvalitet och prestanda? Tre certifierade frisörer, sex hårmodeller och ett tyskt laboratorium har testat och utvärderat.

Laboratorietest

Plastfolien – en barriär mot mögel och bakterier

En bra plastfolie hindrar inte bara maten från att torka, utan skyddar också mot de bakterier och mögelsporer som kan finnas i ditt kylskåp. Men vilken produkt skyddar maten bäst och är lättast att använda? Testfakta har testat. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.