Ny däckmärkning får kritik

Ny däckmärkning får kritik

Nu lanseras ett nytt märkningssystem inom EU som ska hjälpa konsumenterna att välja miljövänligare och säkrare däck. Men märkningen får kritik för att inte passa vårt nordiska klimat.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 1 Nov, 2012
Läs senare

Den 1 november infördes ett nytt märkningssystem för bildäck inom Europa.  På samma sätt som vitvaror delas in i olika energiklasser graderas däcken utifrån hur energieffektiva de här, hur bra de presterar på vått underlag samt hur mycket buller de ger ifrån sig.

– Tanken är att få fokus på bränsleanvändningen när det gäller bil- buss- och lastbilstrafiken. Samtidigt blir det här en bra hjälp för konsumenterna som får en objektiv information om hur väl ett visst däck presterar i jämförelse med andra, säger Anders Hallberg på Energimyndigheten, tillsynsmyndighet för den nya däckmärkningen.  

Däckens energieffektivitet klassificeras på en skala från A till G, där A är bäst. Bedömningen bygger på tester av däckens rullmotstånd – ju mindre rullmotstånd desto mindre bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Den enskilde bilägaren kan alltså både spara miljö och pengar genom att välja rätt däck.  

– Vi räknar med att man kan spara upp till fem procent i bensinkostnader genom att välja A-klassade däck jämfört med G-klassade. Men det är möjligt att det handlar om ännu mer, säger Anders Hallberg. 

Även däckets grepp på vått underlag graderas från A till G. Här räknar man med att en bil med enbart A-klassade däck kan få upp till 30 procents kortare bromssträcka än en bil med G-klassade däck. Bullernivån bedöms enligt en skala med en, två och tre vågor, där en våg motsvarar lägst ljudnivå.

En förhoppning med den nya märkningen är att den ska få tillverkarna att göra bättre däck. Ett bildäck är alltid en kompromiss där miljö och säkerhet står i ett slags motsatsförhållande till varandra. Hög friktion ger till exempel bra väglag, men större bränsleförbrukning.
– Vi hoppas att märkningen ska driva på den tekniska utvecklingen på samma sätt som den gjort i vitvarubranschen. Redan i dag finns däcktillverkare som säger att de har däck med både A i väggrepp på vått underlag och energieffektivitet, men det handlar om konceptdäck som fortfarande är på experimentstadiet, säger Anders Hallberg.    

Inom däckbranschen är man positiva till den nya märkningen, enligt Anders Hallberg. Men alla är inte lika nöjda. Enligt Motormännens Riksförbund är det bra att energiförbrukningen lyfts fram. Men organisationen tycker att märkningen är förvirrande och att det är för lite fokus på säkerheten. Risken är att konsumenter förblindas av ett däck är tystgående och miljövänligt och glömmer bort trafiksäkerheten, anser man.

Ett annat problem är att nordiska vinterdäck bedöms på samma sätt som de europeiska trots att de är specialutvecklade för nordiska väderleksförhållanden. Dubbdäck finns inte med alls i systemet.
– Det är inte bra om folk köper europeiska vinterdäck för att de får bra omdömen i märkningen i stället för nordiska vinterdäck eller dubbdäck som vi vet är mycket trafiksäkrare på halt väglag, säger Milos Kosijer, tekniker på Motormännen. 
– Märkningen ger bra information om energiförbrukningen, men jag råder konsumenter att fortsätta läsa motortidningarnas däcktester. Det gäller särskilt när man ska köpa nya vinterdäck.

På Energimyndigheten är man medvetna om bristerna, och säger att man hoppas kunna komplettera med en särskild nordisk märkning för is och snö.
– Så fort vi har hittat metoder för hur testet ska gå till kommer vi att föreslå en sådan komplettering. Fram till dess måste konsumenter hitta kompletterande information om vinterdäck på annat håll, säger Anders Hallberg.

Men det är inte bara innehållet i märkningen som har fått kritik, utan även testmetoderna. Daniel Bott, testledare för det tyska testinstitutet Adac:s däcktester som publiceras i konsumentmagasin över hela Europa, är mycket skeptisk. Enligt honom kan däck prestera olika beroende på de yttre förhållandena som testet sker under.
– Även om EU har gett en vägledning om vilka testbanor tillverkarna måste använda, så är reglerna tillräckligt vaga för att producenter som ligger på gränsen mellan två betyg medvetet kan välja vissa banor för att på så sätt få bättre poäng än de skulle ha fått på andra banor, säger han till den danska konsumentsajten Taenk.    

Anders Hallberg på Energimyndigheten har inte hört talas om kritiken, men håller med om att det kan finnas en viss mätosäkerhet i testmetoden.

– Visar det sig att det finns kryphål så får man täppa till det och definiera hårdare hur provningarna ska gå till. Det kommer också finnas en marknadskontroll där vi begär in underlag från tillverkarna. Och finns det misstankar om att något inte är som det ska så kan vi även göra egna tester av enskilda däck, säger han.

Fakta

Detta ingår i den nya märkningen av däck

Energieffektivitet
Klassificeras på en skala från A till G, där A är bäst. Energieffektiviteten bedöms genom att mäta däckens rullmotstånd vilket påverkar bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp.

Bromsning på vått underlag
Klassificeras på en skala från A till G, där A är bäst. Däcken testas mot ett referensdäck och skillnaden i bromssträcka avgör vilken klassning däcket får.

Bullernivå
Ljudnivån mäts utanför bilen och graderas enligt en skala med en, två eller tre vågor. En våg motsvarar lägsta ljudnivån och tre vågor högsta tillåtna ljudnivån. Dessutom anges ljudnivån som däcket ger upphov till i decibel.

Fler nyheter

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Laboratorietest

Varierande kvalitet i fristående resårmadrasser

En fristående resårmadrass kan läggas direkt på golvet eller i en sängram. En flexibel lösning som ger ergonomi i nivå med en klassisk resårsäng. Men långt ifrån alla fabrikat håller måttet, och priset är ingen garanti för kvalitet visar Testfaktas laboratorietest av sju vanliga modeller.

Laboratorietest

Smakar det, så kostar det - även hunden behöver näringsriktig mat

Ett bra foder kan kosta upp till 13 000 kronor per år, men dyrast är inte nödvändigtvis bäst. Däremot bör man undvika de billigaste alternativen om man vill ha ett foder med bra näringsinnehåll – det visar Testfaktas test av åtta vanliga foder för mer seniora hundar.

Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i den lägre prisklassen

Med testerna redo i mobilen har sängkunderna oftast en klar åsikt om sitt sängköp.
— De yngre kunderna är speciellt medvetna om att sängköpet kan vara hemmets viktigaste, säger Agneta Winther som sålt sängar i över tio år.

 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.