Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

Alla kräftor har inhandlats i svenska livsmedelsbutiker under juli 2022 - Foto: Rickard Kilström
Kräftorna skalas och bereds på Eurofins inför analysen - Foto: Eurofins
Analyserna har bland annat utförts på köttet i kräftstjärten - Foto: Eurofins
Den svenska kräftan har höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade - Foto: Shutterstock
Laboratorietest

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Laboratorietest
Peter Willebrand Publicerad: 15 Aug, 2022
Läs senare

Just nu är det kräftsäsong och många svenskar frossar i det älskade skaldjuret som fångas i både svenska vatten och importeras från länder som Turkiet och Spanien. Men kan man helt bekymmerslöst tugga i sig mängder av kräftstjärtar, kräftsmör och högljutt sörpla i sig resten? Testfaktas nyhetsbyrå har låtit Eurofins i Lidköping analysera förekomsten av så kallade PFAS-kemikalier i åtta fabrikat av frysta och färska kräftor som säljs i svenska butiker.

PFAS kopplas samman med ett sämre immunförsvar hos barn, leverskador och sköldkörtelrubbningar. De mest kända PFAS-ämnena – PFOS och PFOA – misstänks även vara cancerogena och kan medföra negativa effekter på fortplantningsförmågan. PFAS kallas ibland evighetskemikalier eftersom de inte bryts ned i naturen och lagras i kroppen hos djur och människor.

Under senare år har studier som påvisat PFAS-förorenat dricksvatten på flera ställen i Sverige fått stor uppmärksamhet. Jämfört med många andra länder hämtar vi i Sverige en stor andel av vårt dricksvatten från insjöar, åar och brunnar. Stora mängder PFAS har också uppmätts i vattendrag och fiskbestånd som ligger nära flygplatser där brandskum, som innehåller PFAS-kemikalier, använts vid övningar.

[PDF]

För dricksvatten ligger det svenska PFAS-gränsvärdet på 100 nanogram (ng) per liter, men enligt ett aktuellt förslag från Livsmedelsverket ska det kraftigt reduceras till 4 ng/liter. Danmark har som jämförelse nyligen infört ett gränsvärde på 2 ng/liter och i Kalifornien föreslås ett gränsvärde på så lågt som 0,007 ng/liter för en av de mest skadliga PFAS-typerna.

För livsmedel finns inget motsvarande gränsvärde. I stället utgår man från ett riktvärde för intag per kilo kroppsvikt och vecka. Värdet är framtaget av EFSA, den europeiska motsvarigheten till Livsmedelsverket, och som ett resultat av flera negativa hälsoeffekter sänktes nyligen riktvärdet rejält till 4,4 ng/kg kroppsvikt och vecka.

Testfaktas analys omfattar ett 50-tal PFAS-ämnen, däribland fyra (PFOS, PFOA, PFHxS, PFNA) som utgör grunden för EFSA:s riktvärde.
Resultatet är entydigt. Den sammanlagda uppmätta halten uppvisar kraftigt förhöjda värden för de svenska kräftorna i testet. Högst halt har Ullmo från svenska insjöar (ospecificerat) med 14 062 ng/kg, jämfört med 106 ng/kg för Fiskeriets turkiska kräftor och så lågt som 20 ng/kg för Ullmos egyptiska kräftor.

Testfakta har utifrån mängden kräftkött och kräftsmör som kräftorna innehåller räknat ut hur många kräftor som en person på 70 kg kan äta under en vecka, innan man når EFSA:s riktvärde. För de svenska kräftorna motsvarar riktvärdet då 22 till 46 gram – vilket omräknat till antal är ungefär 3 till 5 svenska kräftor (cirka 9 gram ätbart per kräfta).

Vi har då inte tagit hänsyn till att PFAS-nivåerna i smöret är avsevärt högre än köttet, vilket betyder att antalet kräftor tills man når riktvärdet är lägre än så.

Motsvarande antal för de importerade kräftorna är 64 till 1 973 kräftor.
– I praktiken bör man alltså enligt EFSA riktvärde inte äta mer än en handfull svenska kräftor på skivan. Det är ett resultat som manar till eftertanke, säger Torbjörn Synnerdahl, projektansvarig på Eurofins.

Då ska man också komma ihåg att testet inte väger in andra källor till PFAS, som till exempel dricksvattnet och andra livsmedel.
Samtliga kräftor ska enligt producenternas information på förpackningarna vara vildfångade i olika miljöer.
– Om alla är vildfångade understryker det att svenska PFAS-nivåer ligger väldigt högt. Det skulle inte vara lika överraskande om en odlad och importerad kräfta hade lägre värden. Odlad fisk brukar också ligga lägre än vildfångad, säger Torbjörn Synnerdahl.

Miljöprofessorn:
”Det krävs ett förbud på global nivå!”

Åke Bergman är professor emeritus i miljökemi vid Stockholms universitet och har sedan 90-talet forskat kring hormonstörande ämnen, inklusive PFAS. Även han reagerar på att skillnaderna i PFAS-halterna mellan de svenska och importerade kräftorna är så stora, trots att samtliga uppges vara viltfångade i sina respektive geografiska miljöer.
– Stämmer uppgifterna från producenterna pekar det på att svensk miljö är mer förorenad än de andra miljöerna där det finns vilda kräftor, säger han.
– Det skulle som jämförelse vara intressant att få veta halterna av PFAS i inlagda kräftstjärtar som ju konsumeras i stora mängder.

Han skulle gärna se en kompletterande analys av bekämpningsmedel, antibiotika och tungmetaller i kräftorna. 
– Det är rent generellt viktigt att vi får veta mer om de olika kemikalieblandningarna i livsmedel.

Åke Bergman anser att samtliga PFAS-varianter utgör ett stort problem för människa och miljö.
– Alla är inte testade men deras egenskaper kan antas vara liknande på grund av deras liknande kemiska strukturer.

Hur ska man som konsument tänka?
– Mitt råd är att äta en varierad kost med så mycket ekologiskt odlad mat som möjligt. Vad gäller kräftorna tycker jag att man ska begränsa intaget av kräftor med höga PFAS-halter och samtidigt fråga vad man vet om andra miljöföroreningar i de kräftor man köper. Sätt press på leverantörerna. Naturligtvis krävs ett förbud för tillverkning och användning av alla PFAS både inom EU och på global nivå.

Bakgrund PFAS

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en grupp kemikalier som finns överallt i vår omgivning, i till exempel stekpannor, skor, regnkläder, brandskum och kosmetika. Totalt finns cirka 5 000 olika PFAS-ämnen, men endast en bråkdel av dem är testade ur ett hälsoperspektiv.

Forskningen kring PFAS är fortfarande i sin linda när det kommer till de långsiktiga effekterna, men allt fler studier pekar på en ökad risk för negativa hälsoeffekter som sämre immunförsvar hos barn, leverskador och hormonstörningar. De mest kända PFAS-ämnena – PFOS och PFOA – misstänks även vara cancerogena och medföra negativa effekter på fortplantningsförmågan.

Nyligen presenterades en studie från EU-stödda The European Human Biomonitoring Initiative som uppmätt PFAS-nivåer i blodet hos tonåringar i nio länder inom EU. Studien visade att svenska tonåringar låg i topp och i alla länder – utom Spanien – överskreds gällande riktvärden. Enligt studien tycks det finnas ett samband mellan höga PFAS-nivåer och stort intag av ägg, fisk, inälvsmat och lokalproducerad mat.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Pannlampor - bedrägliga ljuskällor i höstmörker

Höstmörkret är en utmaning för alla som vill röra sig fritt utomhus. Testfaktas stora laboratorietest av pannlampor avslöjar extrema effektfall som ökar risken för det att bli svart under löparrundan eller hundpromenaden. Dessutom stämmer sällan tillverkarnas angivna räckvidd i meter.

Körrapport elcykel: Buddy Bike sX1

I samband med vårt långtidstest av elcyklar fick vi möjlighet att testa en prototyp av nya norska Buddy Bike sX1. Cykeln ingick inte i vårens laboratorietest då den ligger i premium klassen med en prislapp betydligt högre än testdeltagarna.

Solpaneler på villataket – en strålande affär?

Med rätt solceller får du en pålitlig källa av förnybar energi över lång tid, som både kan sänka elräkningen och minska ditt koldioxidavtryck. Men att köpa fel system för hemmet kan lägga skugga över elräkningen. Testfakta listar grunderna du behöver kunna innan du köper solpaneler för hemmet.

Testfaktas köpguide för elcyklar

Det viktigaste när du ska välja elcykel är att tänka igenom hur du ska använda den. Testfakta hjälper dig ta reda på vilken elcykel som passar just dig bäst.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Cape Farewell ställbar säng

Mios ställbara säng Cape Farewell har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för samtliga kroppstyper, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Sängen uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för samtliga tre kroppstyper.

Laboratorietest

Fristående skummadrass, ett flexibelt alternativ

En ny generation av fristående skummadrasser ger ergonomi i nivå med klassiska spiralfjädrar, visar Testfakta Researchs uppdragstest.

 

Laboratorietest

Rusta badhandduk Emma

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas badhandduk Emma. Badhandduken Emma presterar genomgående bra i samtliga testmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance med god marginal.

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.