Stafylokocker i mer än varannan påssallad

Stafylokocker i mer än varannan påssallad

Laboratorietest

Sju av tio färdiga salladsmixar innehåller illasinnade bakterier som i värsta fall kan leda till matförgiftning, visar Testfaktas analys. – Det här tyder på bristande hygien vid hanteringen, säger Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien vid Örebro universitet.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 20 mar, 2014
Läs senare

Färdiga salladsmixar på påse har blivit allt populärare. Men denna genväg är inte riskfri, visar Testfaktas analys. Sju av tio undersökta sallader innehåller nämligen stafylokocker och Bacillus cereus – två elaka typer av bakterier som kan leda till matförgiftning.

Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien vid Örebro universitet, som utfört analysen på uppdrag av Testfakta är förvånad över resultaten.

– Detta är inget man förväntar sig ska finnas i färdiga salladsmixar. Stafylokocker kommer från människor, antingen från huden eller att någon hostat eller nyst på salladen innan den packats. Det här tyder på bristande hygien under själva packningen.



Bacillus cereus är en bakterie som lever i vanlig jord och vattendrag. Fynden i salladerna kan bero på dålig rengöring i odlings- eller packningsmiljön.


Enligt Marie-Louise Danielsson-Tham är det inte farligt att äta salladen som den är eftersom antalet farliga bakterier ändå är relativt lågt. Problemet är om man blandar den med animaliska livsmedel som kött eller räkor och låter salladen stå framme i rumstemperatur några timmar.


– Då kan bakterierna föröka sig snabbt och risken finns att man blir matförgiftad. Således inget bra alternativ för buffébordet, sommarlunchen eller picknick-korgen såvida salladerna inte hela tiden hålls väl kylda, säger hon.

[PDF]

När Testfakta undersöker var salladspåsarna packats visar det sig att alla sex sallader som innehåller stafylokocker kommer från samma packerianläggning – Norrvidinge Boställe i Teckomatorp utanför Landskrona. Ida Persson, kvalitetschef på anläggningen, blir också förvånad resultaten.


– Vi gör egna stickkontroller och vi har aldrig hittat stafylokocker tidigare. Vi är oerhört noggranna vad gäller hygienen på anläggningen och för de anställda.

– Men vi får självklart göra fler kontroller nu för att säkerställa att produkterna är säkra, säger hon.

Fynden av Bacillus cereus tycker hon däremot inte är anmärkningsvärda eftersom det förekommer naturligt i sallad och inte går att tvätta bort.


– Det går inte att garantera att salladen är helt fri från Bacillus cereus. Däremot kontrollerar vi att produkterna inte innehåller för höga nivåer. De nivåer ni har hittat håller sig under våra egna gränsvärden, säger hon.  



Men det finns ju sallader i testet som inte innehåller Bacillus cereus?

– Då skulle jag vilja ha reda på hur de har fått bort det, säger Ida Persson.

Att som konsument ta reda på om salladen innehåller farliga bakterier är mer eller mindre omöjligt. Salladerna i Testfaktas undersökning var ”ovanligt fräscha”, enligt Marie-Louise Danielsson Tham.


– Vi gjorde analysen på bäst-före-datumet och alla sallader luktade och såg okej ut.

Det hjälper inte heller att skölja salladen. Två av mixarna i undersökningen var inte färdigsköljda och sköljdes därför på laboratoriet innan de analyserades. Båda innehåller ändå de aktuella bakterierna.

– Enda sättet att skydda sig är att aldrig låta salladen stå i rumstemperatur om den blandats med kött eller fisk. Med tanke på hur utbrett problemet verkar vara borde tillverkarna upplysa om detta på förpackningen.

Högst antal farliga bakterier hittades i Garant Ekologisk Salladsmix från Willys och de båda mixarna från Top som köptes in på City Gross, men som även finns på bland annat Hemköp. Garant-salladen, liksom även den andra salladen från Willys, saknar dessutom bäst-före-datum. Testfakta ringde därför upp producenten som angav nio dagars hållbarhet på salladen.


– Detta är också anmärkningsvärt. Att inte ha bäst-före-datum på den har typen av produkt är ett lagbrott. Hur ska man som konsument kunna veta att den håller i nio dagar, säger professor Marie-Louise Danielsson-Tham.

Trots fynden ser Marie-Louise Danielsson Tham ändå en positiv utveckling jämfört med liknande undersökningar hon utfört tidigare. Då har totalantalet mikroorganismer varit hundrafalt större på bäst-före-datum.

– Det verkar som att producenterna använder hela blad i större utsträckning. Om man skär sönder salladen ökar tillväxten av bakterier, säger hon.

Fakta om stafylokocker och bacillus cereus

Stafylokocker

Kommer nästan alltid från människor som hanterat livsmedlet. Stafylokocker kan föröka sig och bilda enterotoxin (gift) om det kommer i kontakt med animaliska livsmedel. Detta kan leda till matförgiftning.

Bacillus cereus

Är en vanligt förekommande sporbakterie som lever i jord och vattendrag och finns i små mängder i de flesta råvaror. Bakterien kan orsaka matförgiftning, men då krävs ett stort antal i livsmedlet. Precis som med stafylokocker förökar den sig om den kommer i kontakt med animaliska livsmedel.

Fakta om testet

Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien vid Örebro universitet, har på Testfaktas uppdrag undersökt förekomsten av olika bakterier i tio salladsmixar på påse. Analysen är utförd vid laboratoriet på Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan som är en del av Örebro universitet.

Salladerna är inköpta i Stockholms-området under februari 2014 och transporterades väl kylda från affärerna till laboratoriet. Åtta av salladerna var färdigsköljda och övriga två sköljdes på laboratoriet innan de analyserades.

Analyserna gjordes på bäst-före-datum. Två av salladsmixarna saknade bäst-före-datum. Därför ringde Testfakta upp producenten som angav nio dagars hållbarhet. Analysen gjordes nio dagar efter pack-datum.

Följande analyser har utförts:

- Totalantal aeroba mikroorganismer 30°C
- Enterobacteriaceae 37°C, 44°C samt presumtiva Escherichia coli (E. coli)
- Koagulasposiitva stafylokocker
- Bacillus cereus (B. cereus)
- Clostridium perfringens (C. perfringens)
- Listeria monocytogens (L. monocytogenes)

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Fakta om testet

Laboratorietest

Svensk vinter släcker smart mobiltelefon

Sol och bad är inget problem för en pekskärmsmobil. Men svensk vinterkyla knäckte två av sex modeller i Testfaktas test. Tio minusgrader släckte ner HTC Legends display.

Lidl återkallar fryst kyckling

Lidl återkallar ett parti djupfryst kyckling sedan Livsmedelsverkets prov visat på salmonella. Kunder som köpt den aktuella kycklingen kan lämna tillbaka varorna i butik.

Stora skillnader i sophämtningsavgift

Det är stora skillnader på avgifterna för sophämtning i landet. Den kan kosta från 810 kronor om året ända upp till 3.177. Det framgår av en kartläggning från Villaägarnas Riksförbund. Dyrast är sophämtningen i värmländska Kil, billigast i Kumla i Örebro län.

Fakta om testet

Svenskt Sigill anmält till Konsumentverket

LRF-ägda Svenskt Sigill har anmälts till Konsumentverket för vilseledande marknadsföring, skriver Jordbruksaktuellt. Ekologiska Svenska Biodynamiska Föreningen står som anmälare.
Laboratorietest

Ren toalett med miljömärkt effekt

Testfaktas laboratorietest av nio toalettrengöringsmedel visar stora skillnader. Miljömärkta Harpic och Änglamark sticker ut med överlägset bäst kalkborttagningsförmåga, medan den mer kända "WC-ankan" kommer sämst ut i testet.

Konsumentverket hotar stämma resebyrå

Konsumentverket hotar en resebyrå, specialiserad på paketresor till Afrika, med förbud eller stämning i marknadsdomstolen.

Kundkorgar fyllda med bakterier

Livsmedelsbutikernas kundkorgar är rena paradiset för bakterier, visar en undersökning från livsmedelsaffärer i Bollnäs.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.