Saft sommarens sockerfälla

Saft sommarens sockerfälla

Varma sommardagar måste man dricka mycket. Och det kan vara frestande att läska sig med saft istället för kranvatten. Men i dag finns inga regler för hur mycket frukt i förhållande till socker som saft ska innehålla. Det innebär att många häller i sig onödigt socker, varnar kostrådgivaren Maj Östberg Rundquist.

Ia Wadendal Publicerad: 26 jul, 2010
Läs senare

Det är inte helt lätt att vara konsument vid safthyllan i den lokala butiken. Den dignar av drycker med jordgubb, hallon, svart vinbär, tranbär och olika blandsafter. Valet blir ännu svårare när man vänder på flaskorna och granskar innehållsförteckningen.
Förvånade många innehåller faktiskt mer socker än bär. Det finns förstås även sockerfria alternativ. Men hur bra är egentligen artificiella sötningsmedel?

Visserligen får saft inte kallas saft om den innehåller färgämnen och aromer. Men sedan juli 2003 är varustandarden som angav hur mycket frukt- och bärjuice som saften måste innehålla borttagen. Det betyder alltså att halten av frukt och bär kan vara hur låg som helst.

– Det finns generella märkningsregler, det ska till exempel stå hur mycket jordgubb saften innehåller, säger Gunilla Henrysdotter, jurist på Livsmedelsverket.

I praktiken kan det alltså vara mindre bärjuice och mer socker i en flaska blandsaft. Vill man undvika sockret och börjar leta efter sockerfria alternativ hittar man till exempel Fun Light – en dryck som ofta står i safthyllan trots att det inte är en saft.

Fun Light innehåller sötningsmedlet aspartam, 200 gånger sötare än vanligt socker, färgämnen och aromer.

– Sådana typer av drycker eller törstsläckare får innehålla färgämnen, aromer och sötningsmedel, men får inte kallas saft utan till exempel dryck, säger Gunilla Henrysdotter.

En läsning av innehållsdeklarationen på Fun Light innehåller i stort sett bara varianter på så kallade E-nummer, vatten, surhetsreglerare, sötningsmedel, aromer och färgämnen. Det syns inga spår av riktig frukt.

Riktig saft får man genom att koka vatten, socker och bär eller frukter. I de flesta fall krävs även ett konserveringsmedel.

I sockerfria drycker används ett flertal sötningsmedel, varav aspartam är vanligast. Aspartam har ifrågasatts genom årens lopp, men Livsmedelsverket konstaterar att det inte finns några kända risker med att konsumera sötningsmedlet. Undantaget är personer som lider av den ovanliga ämnesomsättningssjukdomen fenylketonuri. De måste hålla intaget lågt.

Men ska man dricka saft överhuvudtaget? Nej, tycker inte kostrådgivaren, hälsopedagogen och författaren Maj Östberg Rundquist. Hon har skrivit boken Sockerdetektiven och är expert på att spåra upp det osynliga sockret i livsmedel och drycker.

– Saft innehåller mycket socker, visserligen mindre än i läsk men det är ingen oskyldig dryck, säger Maj Östberg Rundquist.

–Man behöver inte köpa saft överhuvudtaget. Det finns bättre alternativ. Det finns så många sockerkällor i den övriga maten vi får i oss, så det är bara bra om man tar bort en av de söta källorna.

Maj Östberg Rundquist föreslår att man pressar färska bär och dricker som juice, eller gör en smoothie av jordgubbarna. Rubindricka gjord på svartvinbärste och äppeljuice är en annan av kostrådgivarens favoriter.

– Visst är det lite mer jobb än att bara öppna en saftflaska men sockret är en jättebov för folkhälsan så man gör sig själv en tjänst. Dessutom är det ju trevligt att kunna njuta av färska och naturliga bär under sommaren, istället för att hälla i sig socker.

Hon tycker heller inte att man ska dricka sockerfria alternativ till saft. Den sockerkänslige underhåller sitt sötsug med sötningsmedel och man kan få förvirrade mättnadskänslor.

– Det är onödiga produkter. Innehållsdeklarationen på en Fun Light är en skräckläsning, den drycken har aldrig varit i närheten av en frukt.

Maj Östbergs råd till den som själv vill bli en sockerdetektiv är att lära sig ett antal produkter som man köper ofta genom att läsa innehållsdeklarationerna.

– Ju mer man lär sig om vad man köper i affären, desto lättare blir det att se vilka alternativ man kan ta till för att äta och dricka nyttigare.

Fakta/ saft och socker

– Saft framställs genom att koka vatten, socker och frukt eller bär. Drycken silas för att frukten och bären ska skiljas från vätskan. Kokad saft har längre hållbarhet än rårörd saft där bär, socker och vatten rörs ihop utan kokning.

– I regel tillsätter man konserveringsmedel, speciellt i saft gjord på jordgubbar och hallon.  I lingonsaft och rårörda drycker kan man tillsätta citronsyra som ger en konserverande effekt.

– Saft får inte innehålla färgämnen och aromer.  Om en dryck bara innehåller fruktarom så får den inte kallas saft, utan ”dryck med fruktarom”.

– Socker kommer från sockerrör, som odlas i bland annat Asien och Sydamerika. Sockerrör är en flerårig tuvad växt med uppemot fyra meter höga strån med långa slaka blad upptill. Stråna är fyllda av märg med sockerrik saft.

– Enligt statistiken konsumerar svensken strax under 40 kilo socker per år. Siffran har inte ändrat sig nämnvärt de senaste åren.

– Läsk och saft dricker man i genomsnitt ett par gånger i veckan, enligt

Livsmedelsverket. Män dricker läsk och saft oftare än vad kvinnor gör. Personer under 30 år dricker läsk och saft oftare än andra.

facebook Comments

Fler nyheter

Fakta om testet

Feta krämer sämst

Går det att hitta en prisvärd handkräm som både återfuktar och doftar gott? Göteborgs-Posten har låtit en panel blindtesta åtta produkter.

Så reser du med ditt husdjur

Att ta med sig husdjur på utlandssemestern har blivit både vanligare och enklare. Men förberedelserna är ändå många och kan ta tid. Ica-Kuriren ger praktiska tips om att semestra med husdjur.

Skuldsatta får inte tillräcklig hjälp

Om du har ekonomiska problem har du rätt att få hjälp från en budget- och skuldrådgivare. Men mer än var tredje kommun lever inte upp till skuldsaneringslagen. Nu kräver konsumentverket ökade resurser.

Mycket av maten som kastas är fullt ätbar

Varje år slänger svenska konsumenter mat för tusentals kronor helt i onödan. Mikrobiologen Mats Lindblad tipsar om hur man förvarar mat och hur man ser om den fortfarande är okej, trots att bäst föredatumet gått ut.

EU-pakt för att stärka konsumenträtten

Jan Bertoft, generalsekreterare i Sveriges konsumenter, har lanserat en konsumentpakt där eu-parlamentariker ska kunna gå med. Syftet är att stärka konsumenternas intressen.

Småbilar dåliga i krocktest

En bilsäkerhetsorganisation i USA lät testa småbilarna Toyota Yaris, Honda Fit och Smart. Resultatet blev inte särskilt imponerande.

Dyr brödrost inte alltid bäst

En dyr brödrost är ofta snabbare, men inte alltid bättre. Det visar ett test av åtta brödrostar som Göteborgs Posten gjort.
Laboratorietest

Stora skillnader på stekpannornas hållbarhet

Priset är inget bra riktmärke för en stekpannas livslängd och kvalitet, visar Testfaktas test. Kändiskock-pannan för 900 kronor får snabbt repor i beläggningen. Testvinnaren Fiskars kostar inte ens hälften så mycket.

Barnarbete på kakaoodlingar

När du köper choklad kan kakaon komma från odlingar där barn jobbar under slavlika förhållanden. Men trots att de stora svenska chokladföretagen är medvetna om problemet görs inget åt situationen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.