Omtvistat ämne i flera skinkor

Omtvistat ämne i flera skinkor

Laboratorietest

Fetma, allergier och leverskador. Trots nya forskarlarm får nästan hälften av skinkorna sin smak från tillsatt glutamat. Det visar Testfaktas analys av nio fabrikat av rökt smörgåsskinka.

Laboratorietest
Martin Hansson Publicerad: 8 nov, 2008
Läs senare

I Storbritannien är det portförbjudet hos flera av de största livsmedelskedjorna och i USA skyltar restauranger med att deras mat inte innehåller ämnet. I Sverige däremot hittar man tillsatt glutamat, ofta syntetiskt framställt, i nästan varannan rökt smörgåsskinka – bland annat i skinkorna från Coop och ICA Gott Liv. Det visar den analys som Testfakta låtit laboratoriet Eurofins i Lidköping göra.
– Jag blir väldigt förvånad att Coop som säger sig ta ansvar och lyssna på konsumenterna fortfarande tillsätter glutamat. Eller ICA Gott Liv som marknadsför sig som hälsosamma. Det är närmast skandalöst, säger Bengt Ingerstam, ordförande i Sveriges konsumenter i samverkan. 
   Riskerna med smakförstärkaren glutamat har debatterats flitigt den senaste tiden. Ämnet finns naturligt i många livsmedel och precis som salt behövs det för att vissa av kroppens funktioner ska fungera ordentligt. Men flera nya forskarstudier kopplar ihop för höga doser av glutamat med risker för bland annat fosterskador, olika former av allergiska besvär, lever- och nervskador samt fetma.
– Glutamat blockerar ett av våra viktigaste mättnadshormoner i hjärnan vilket gör att vi äter mer av produkten.  Dessutom minskar glutamat kroppens egen fettförbränning, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
   När det gäller övriga hälsorisker bygger forskningen främst på djurförsök. Och på Livsmedelsverket anser man inte att det finns i någon anledning till nya rekommendationer eller regeländringar.
– Vi anser inte att det framkommit några vetenskapliga bevis för att glutamat skulle vara farligt för människor i de doser det handlar om. Visst kan det finnas de som är överkänsliga. Men eftersom tillverkaren måste deklarera tillsatser går det ju att undvika produkter med tillsatt glutamat, säger Nils-Erik Ilbäck, professor på toxikologiska enheten på Livsmedelsverket.
   Men det är en ståndpunkt som inte Charlotte Erlanson-Albertsson köper. – Det här går ju inte att testa på människor och därför borde Livsmedelsverket ta den forskning som gjorts på djur på allvar och använda sig av försiktighetsprincipen.
   Hon anser också att märkningen av glutamat borde bli bättre.
– Det räcker inte att det bara står E621 i innehållsdeklarationen. Vem fattar vad det betyder som inte är insatt, säger hon.
På ICA är man väl medveten om den debatt som varit kring glutamat och enligt Jenny Egeland på företagets presstjänst är man nu på väg att ta bort tillsatsen ur hela sitt charksortiment.
– Men vi gör det inte av hälsoskäl utan för att konsumenterna vill det. Enligt Livsmedelsverket är glutamat helt ofarligt. Vi måste dock först säkerställa att skinka och andra produkter inte förlorar i smak. Så någon tidsplan kan jag inte ge, säger hon.
   Även Coop har känt av konsumenttrycket.
– Det är tydligt att våra konsumenter vill ha renare produkter med färre tillsatser. Vår ambition är att nya skinkor utan tillsatt glutamat kommer att finnas i butik någon gång i mars 2009, säger Magnus Frisk, informationschef på Coop.

Hög salthalt i skinkorna
Eurofins analyserade även salt-, fett- och vattenhalten i skinkorna. Enligt livsmedelsverket är salthalten hög i en produkt om den överstiger 1,25 gram salt per hundra gram mat. De testade skinkorna har en salthalt på mellan 2,5 och 3,8 gram per hundra gram, vilket alltså är klart över Livsmedelsverkets rekommendationer.
– För skinka och andra charkuterivaror finns begränsningar i hur låga halterna kan vara med tanke på hygien och hållbarhet. Detta är en anledning till att vi inte har något saltkrav i nyckelhålet för dessa produkter. Men Livsmedelsverket vill ha en generell sänkning av saltintaget, kommenterar Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket.

Fakta

• Testfakta har testat följande fabrikat av skivad, rökt smörgåsskinka: Lönneberga, Jacobsdals, Coop, Pärsons, Ica Gott Liv, Lithells, Eldorado, Euroshopper och X-tra.
• Den kemiska analysen som har utförts av Eurofins i Lidköping omfattar följande: näringsvärde (fett, protein, och vatten), halt av natriumglutamat och salthalt.
• Dessutom har Testfakta gått igenom vilka olika tillsatser, e-nummer, som finns i skinkorna.
• Produkterna är inköpta i Stockholmsregionen under oktober 2008. Två förpackningar av varje fabrikat har köpts in för analys.

Fakta/glutamat
Glutamat finns naturligt i många livsmedel men kan även tillsättas som smakförstärkare. Tillsatt glutamat måste redovisas i innehållsdeklarationen, då kallas det glutamat, smakförstärkare, MSG eller deklareras med beteckningarna E620-E625.
Glutamat får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utom livsmedel som tillverkas speciellt för spädbarn och småbarn. Enligt Livsmedelsverket finns inte någon misstanke om att glutamat i de mängder som används i mat skulle kunna ge skadliga effekter. Men forskarna är inte överens. Nya studier varnar för potentiella risker med glutamat så som fosterskador, astmaanfall, fetma, depressioner, tillväxtproblem, hormonstörningar, lever- och nervskador samt försämrad syn. Dessutom kan det påskynda demenssjukdomar.

Umami brukar kallas för den femte grundsmaken, förutom surt, salt, sött och beskt, och beskrivs ofta som smaken av protein. Den finns naturligt i livsmedel, men kan även uppnås med hjälp av tillsatt glutamat. Umamismaken lyfter fram smaken hos de andra ingredienserna i maten. I det asiatiska köket är umamismaken vanlig, bland annat i fisksås och soja.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Försämrad inomhusluft riskerar vår hälsa

Fler kemikalier i hemmen och ett fuktigare klimat ökar behovet av bra ventilation. Men bara en liten andel av bostäderna i Sverige klarar nuvarande rekommendationer. – Troligen står vi inför ett växande problem, säger Magnus Mattsson, doktor i inomhusmiljö.
Laboratorietest

Dyr känga får underkänt

Många av kängorna i testet håller inte tätt och priset är inte alltid ett bra riktmärke. Sämst vattentäthet har en dyr känga i Gore-Tex-material.

Laboratorietest

Kända miljögifter i vinterkängor till barn

Fem av åtta testade kängor innehåller skadliga perfluorerade ämnen trots att företagen bedyrar att dessa inte förekommer i tillverkningen. I ett svenskt märke hittade laboratoriet det förbjudna ämnet PFOS.

Dubbelförsäkra dig inte vid resköpet

Att teckna extra reseförsäkring är ofta onödigt eftersom du har skyddet via din bank. Men hur mycket du kan få tillbaka beror på vilken bank du har.

Alternativ mjukgörare lika farlig

Ftalaten DINP i vinyl- och PVC-plast är lika farlig som den utfasade DEHP. Det visar en ny svensk studie.

Riktlinjer för dricksvatten ifrågasätts

WHO måste se över dagens riktlinjer för dricksvatten. Det menar KTH-forskaren Ingegerd Rosborg, som pekar på problemen med brist på mineraler i dricksvatten och den obalans som kan råda mineralerna emellan.

Lågt intresse för hållbar fisk

Överfiskade arter, sjukdomar och stor konsumtion av antibiotika finner ofta vägen till det danska middagsbordet. Endast en av fem funderar över var och hur deras fisk fångats när de handlar.

Stavmixrar läcker klorparaffin

Enligt ett test som utförts av forskare vid Stockholms universitet läcker många vanliga stavmixrar klorparaffiner. Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen ser allvarligt på uppgifterna.

Konsumentombudsmannen stämmer företag

Trots förbud från Konsumentombudsmannen, KO, fortsätter företaget Sweet Wellness med otillåten reklam. Nu stämmer KO företaget i tingsrätten.

Taxichaufförer måste lära sig hitta

För att få taxilegitimation i framtiden måste man kunna hitta till passagerarens resmål, men gps är godkänt som hjälpmedel

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.