Mer panering än fisk i fiskpinnen

Mer panering än fisk i fiskpinnen

Laboratorietest

Fiskpinnen består ofta av mer panering än fisk. Det avslöjar ett laboratorietest av åtta sorter som Testfakta har gjort.

Laboratorietest
Martina Frisk Publicerad: 26 Apr, 2008
Läs senare

Fiskpinnen är en kär stamgäst vid svenskarnas matbord, vilket också rimmar bra med Livsmedelsverkets rekommendation om tre måltider med fisk i veckan. Men en nackdel med fiskpinnarna är paneringen.
– Ur det perspektivet är ju inte fiskpinnar någon bra variant av fisk. Det är ofta lite fiskkött i dem och sedan blir det i och med paneringen och tillagningen mycket fett. Då är det bättre att äta en större portion rent fiskkött, säger Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket.

Men, tillägger hon, om barn vägrar äta annan fisk kan ju fiskpinnarna vara det enda alternativet.

I februari köpte Testfakta in åtta vanliga sorters fiskpinnar från större livsmedelsbutiker i Stockholmsregionen. Paketen skickades till livsmedelslaboratoriet Eurofins i Lidköping och till Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås för artbestämning, näringsanalys och vägning av fisk respektive panering.

Det blev ett grundligt bottennapp; alla testade fiskpinnar innehöll mer panering än fisk. Minst fisk, 42 procent, innehöll Findus torskfiskpinnar. Mest fisk, 49 procent, fanns det i City Gross Royal Arctic.

På Findus är man kritisk till testresultatet.
– Man kan inte mäta på det sättet. Det finns ingen vedertagen metod för att mäta det här. Resultatet beror helt på hur man tinar och skalar av paneringen. Frågan är också om man inte får en vätskevandring till paneringen när man tinar fisken inför mätningen, säger Inger C Larsson, utvecklings- och kvalitetsansvarig på Findus som menar att deras egen mätning, före panering, leder till en högre andel fisk.

På Sveriges Tekniska Forskningsinstitut håller man till viss del med, men säger samtidigt att värdena för de olika märkena är jämförbara.
– Jag tyckte att det var rätt anmärkningsvärt att de var så mycket panering i fiskpinnarna. Men vi misstänker ju att paneringen sugit åt sig vatten från fisken och att det delvis är därför som paneringen väger mer. Men det är lika för alla sorter i testet, säger Helena Lindman, testansvarig på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

En annan aspekt som undersöks i testet är skillnader i näringsvärde. Här är skillnaden stor. Findus Original är fetast, medan Willys fiskpinnar innehåller minst fett. Att Findus båda produkter är fetare än genomsnittet har dock en förklaring.
– Vi sprayar på fett, bra vegetabilisk olja, och när man sedan ska steka fiskpinnarna lägger man dem i pannan utan fett, säger Inger C Larsson på Findus.
    Mest fisk för pengarna får man om man köper fiskpinnar av märkena Royal Arctic, X-tra eller Euroshopper. Om man tänker fisk som fisk, vill säga. Pinnarna i testet innehåller allt från ospecificerat vitfiskkött och Alaska pollock till hackad sej och torsk.

Att torskbeståndet är hotat och omdebatterat har nog få konsumenter missat. Så hur är det med Findus och Euroshoppers torskfiskpinnar? I såväl Findus som ICA:s fiskpinnar av märket Euroshopper kommer torsken från Nordostatlanten, ett stort fångstområde som bland annat innefattar Barents hav och Kattegatt. I Kattegatt är torsken hotad, medan situationen ser bättre ut för Barents hav-torsken. Världsnaturfondens fiskguide ger dock Barents hav-torsken gult ljus, alltså mellan grönt och rött, eftersom det kan vara såväl hotad norsk kusttorsk som ohotad nord-arktisk torsk man får i nätet.

På Findus menar man att de två går att skilja åt.
– All vår torsk kommer från Barents hav. Vi kan garantera att det inte är den hotade norska kusttorsken utan endast nord-arktisk torsk, säger Inger C Larsson.

På Icas presstjänst kommenterar man så här: ”Torsken i fiskpinnarna är nord-arktisk torsk. Den norska kusttorsken lever bara i de norska fjordarna, går möjligtvis ut i fjordmynningarna för att hitta föda, men de stora trålarna som fiskar torsken går inte in i fjordarna.”

På Världsnaturfonden pekar man på det omöjliga med sådana garantier.
– Det är i dag inte möjligt att skilja på kusttorsken och den nord-arktiska torsken. Det pågår också mycket illegalt fiske även om det har minskat på senare tid. Men tillverkarna har ju lanserat torsken från Barents hav som ett alternativ till Östersjötorsken, så de vill såklart få det att framstå som att det är säkert, säger Marie von Zeipel, pressansvarig på Världsnaturfonden.

Flera av märkena i testet innehåller Alaska pollock, en fisksort som även den hotas av tjuvfiske. Världsnaturfonden ger den okej så länge den bär MSC-märket, miljömärkningen för fisk. Men av testets fyra fiskpinnesorter med Alaska pollock är det bara Findus som är MSC-märkt.

Fakta

*I den kemiska analysen maldes fiskpinnar från tre olika paket av varje sort ner till en massa som analyserades för sitt näringsinnehåll. En viktig del var att mäta hur mycket av pinnarnas energi som kommer från fett. Sett under en hel dag rekommenderar Livsmedelsverket att energiprocenten från fett inte överstiger 30 procent.

* Genom att analysera fiskens proteinmönster kan man fastställa vilken fiskart som pinnarna innehåller. Men eftersom proteinmönstret påverkas av uppvärmning i tillverkningsprocessen har laboratoriet inte kunnat artbestämma mer än tre av åtta fabrikat. För X-tra, Findus torskpinnar och Lidls Ocean Trader påvisades den deklarerade arten.

* Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) har undersökt vikten på fiskpinnarnas olika beståndsdelar. För att mäta andelen fisk har SP separerat paneringen från fisken i tinat tillstånd och vägt de olika delarna. De redovisade värdena i tabellen är genomsnittliga värden för fiskpinnar från tre olika paket av varje fabrikat.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Bästa fläkten i sommarvärmen – både tyst och stark

Lika underbart som det är med ett fläktande vinddrag i värmen, lika irriterande är det med höga ljud från fläkten. Därför står både fläktkraft och ljudnivå i fokus när Testfakta testar sommarens fläktar. Och ja: det finns en fläkt som klarar båda delarna. 

Laboratorietest

Billiga badhanddukar nästan lika bra som de dyraste

En badhandduk ska göra dig torr snabbt, vara slittålig och se fräsch ut länge. Vårt laboratorietest visar att det finns pengar att spara. Av nio vanliga badhanddukar lever nämligen både de exklusiva och billigare alternativen upp till förväntningarna. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i premiumsegmentet

En säng med bra ergonomi ger skön vila utan problem för rygg eller axel. Men vad innebär en bra ergonomi och vad får man för pengarna? Testfakta Research har laboratorietestat och jämfört ett urval av kontinentalsängar i det övre prissegmentet. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rustas flyttlåda PRO

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas uppgraderade flyttlåda PRO. Rustas flyttlåda presterar genomgående bra och uppfyller med god marginal kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Få maskindiskmedel klarar hela disken

I Testfakta Researchs omfattande test av maskindiskmedel har nio av de vanligaste fabrikaten på marknaden jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick. Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som ganska mycket bättre på det mesta.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

New York kontinentalsäng

Kontinentalsängen New York från möbelvaruhuset Mio har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för större och tyngre personer, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Kontinentalsängen New York uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för kroppstyp L (large).

UPPDRAGSTEST

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Skummadrassen utmanar resårsängen

Glöm ungdomens tunna skumgummimadrass som idag endast tas fram när barnen har pyjamasparty. En ny generation ergonomiska skummadrasser ger en ergonomi i nivå med de klassiska resårsängarna, visar Testfaktas uppdragstest.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Pulserande ljus får håret på fall

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen under 17000 kronor

Det finns flera bra sängar att välja på bland de lite billigare modellerna – men bara en som är riktigt bra på allt. Läs Testfaktas stora laboratorietest av kontinentalsängar för att se vilken som passar dig. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rätt bäddmadrass kan göra stor skillnad

En bra säng kan göra stor skillnad – både för hur bra man sover och hur utvilad man känner sig när man vaknar. Här spelar bäddmadrassen en avgörande roll. Och det är tydliga skillnader mellan olika tillverkare, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Bästa elcyklarna ger mycket extra kraft på vägen

De lättcyklade elcyklarna blir allt mer populära. Men vilken är bäst? Vårt laboratorietest visar på stora skillnader, både när det gäller support och räckvidd, bromsverkan och köregenskaper. 

Laboratorietest

Enorma skillnader mellan olika solcellsladdare

Idag har du goda chanser att ladda dina elektronikprylar med hjälp av solen. Men det är enormt stora skillnader i hur mycket el du får från olika solcellsladdare. Testfakta har testat.

Laboratorietest

Bästa brusreducerande hörlurarna

Brusreducerande hörlurar kan skapa lugn och ro i stökiga eller bullriga miljöer. Men vilken hörlur är mest effektiv? Och vilken låter bäst? Testfakta har laboratorietestat sju ledande hörlurar.

Laboratorietest

Bästa löparskorna klarar att både dämpa och skjuta på

Våren är här och med den löpningen. Men hur ska man veta vilken löparsko som är bäst? Testfakta har testat.

Laboratorietest

Alla vandringsstavar klarar inte trycket

Oavsett om du vill avlasta dina leder eller vill kunna gå längre och fortare kan vandringsstavar hjälpa dig på vägen. Men det är stora skillnader mellan olika stavar, visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Test av krossade tomater - stora skillnader i smak och konsistens

Krossade tomater skördas och konserveras solmogna till skillnad mot färska som mognar på vägen till butik. Men hur påverkar produktionsprocessen smak och näringsämnen? Är det någon skillnad mellan olika fabrikat och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat.

Wifi-högtalare - stora skillnader i ljudkvalitet

Allt fler upptäcker fördelarna med uppkopplade högtalare. Testfakta har undersökt sju av de vanligaste för mellan 1 000 och 4000 kronor - och hittat både flera guldkorn och ett riktigt bottennapp. 

Laboratorietest

Dyraste laddkabeln sämst

Laddkablar till mobiltelefoner säljs idag nästan överallt. Och det är stora skillnader, både i pris och kvalitet. Den dyraste är till exempel allra sämst, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.