Mer panering än fisk i fiskpinnen

Mer panering än fisk i fiskpinnen

Laboratorietest

Fiskpinnen består ofta av mer panering än fisk. Det avslöjar ett laboratorietest av åtta sorter som Testfakta har gjort.

Laboratorietest
Martina Frisk Publicerad: 26 Apr, 2008
Läs senare

Fiskpinnen är en kär stamgäst vid svenskarnas matbord, vilket också rimmar bra med Livsmedelsverkets rekommendation om tre måltider med fisk i veckan. Men en nackdel med fiskpinnarna är paneringen.
– Ur det perspektivet är ju inte fiskpinnar någon bra variant av fisk. Det är ofta lite fiskkött i dem och sedan blir det i och med paneringen och tillagningen mycket fett. Då är det bättre att äta en större portion rent fiskkött, säger Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket.

Men, tillägger hon, om barn vägrar äta annan fisk kan ju fiskpinnarna vara det enda alternativet.

I februari köpte Testfakta in åtta vanliga sorters fiskpinnar från större livsmedelsbutiker i Stockholmsregionen. Paketen skickades till livsmedelslaboratoriet Eurofins i Lidköping och till Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås för artbestämning, näringsanalys och vägning av fisk respektive panering.

Det blev ett grundligt bottennapp; alla testade fiskpinnar innehöll mer panering än fisk. Minst fisk, 42 procent, innehöll Findus torskfiskpinnar. Mest fisk, 49 procent, fanns det i City Gross Royal Arctic.

På Findus är man kritisk till testresultatet.
– Man kan inte mäta på det sättet. Det finns ingen vedertagen metod för att mäta det här. Resultatet beror helt på hur man tinar och skalar av paneringen. Frågan är också om man inte får en vätskevandring till paneringen när man tinar fisken inför mätningen, säger Inger C Larsson, utvecklings- och kvalitetsansvarig på Findus som menar att deras egen mätning, före panering, leder till en högre andel fisk.

På Sveriges Tekniska Forskningsinstitut håller man till viss del med, men säger samtidigt att värdena för de olika märkena är jämförbara.
– Jag tyckte att det var rätt anmärkningsvärt att de var så mycket panering i fiskpinnarna. Men vi misstänker ju att paneringen sugit åt sig vatten från fisken och att det delvis är därför som paneringen väger mer. Men det är lika för alla sorter i testet, säger Helena Lindman, testansvarig på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

En annan aspekt som undersöks i testet är skillnader i näringsvärde. Här är skillnaden stor. Findus Original är fetast, medan Willys fiskpinnar innehåller minst fett. Att Findus båda produkter är fetare än genomsnittet har dock en förklaring.
– Vi sprayar på fett, bra vegetabilisk olja, och när man sedan ska steka fiskpinnarna lägger man dem i pannan utan fett, säger Inger C Larsson på Findus.
    Mest fisk för pengarna får man om man köper fiskpinnar av märkena Royal Arctic, X-tra eller Euroshopper. Om man tänker fisk som fisk, vill säga. Pinnarna i testet innehåller allt från ospecificerat vitfiskkött och Alaska pollock till hackad sej och torsk.

Att torskbeståndet är hotat och omdebatterat har nog få konsumenter missat. Så hur är det med Findus och Euroshoppers torskfiskpinnar? I såväl Findus som ICA:s fiskpinnar av märket Euroshopper kommer torsken från Nordostatlanten, ett stort fångstområde som bland annat innefattar Barents hav och Kattegatt. I Kattegatt är torsken hotad, medan situationen ser bättre ut för Barents hav-torsken. Världsnaturfondens fiskguide ger dock Barents hav-torsken gult ljus, alltså mellan grönt och rött, eftersom det kan vara såväl hotad norsk kusttorsk som ohotad nord-arktisk torsk man får i nätet.

På Findus menar man att de två går att skilja åt.
– All vår torsk kommer från Barents hav. Vi kan garantera att det inte är den hotade norska kusttorsken utan endast nord-arktisk torsk, säger Inger C Larsson.

På Icas presstjänst kommenterar man så här: ”Torsken i fiskpinnarna är nord-arktisk torsk. Den norska kusttorsken lever bara i de norska fjordarna, går möjligtvis ut i fjordmynningarna för att hitta föda, men de stora trålarna som fiskar torsken går inte in i fjordarna.”

På Världsnaturfonden pekar man på det omöjliga med sådana garantier.
– Det är i dag inte möjligt att skilja på kusttorsken och den nord-arktiska torsken. Det pågår också mycket illegalt fiske även om det har minskat på senare tid. Men tillverkarna har ju lanserat torsken från Barents hav som ett alternativ till Östersjötorsken, så de vill såklart få det att framstå som att det är säkert, säger Marie von Zeipel, pressansvarig på Världsnaturfonden.

Flera av märkena i testet innehåller Alaska pollock, en fisksort som även den hotas av tjuvfiske. Världsnaturfonden ger den okej så länge den bär MSC-märket, miljömärkningen för fisk. Men av testets fyra fiskpinnesorter med Alaska pollock är det bara Findus som är MSC-märkt.

Fakta

*I den kemiska analysen maldes fiskpinnar från tre olika paket av varje sort ner till en massa som analyserades för sitt näringsinnehåll. En viktig del var att mäta hur mycket av pinnarnas energi som kommer från fett. Sett under en hel dag rekommenderar Livsmedelsverket att energiprocenten från fett inte överstiger 30 procent.

* Genom att analysera fiskens proteinmönster kan man fastställa vilken fiskart som pinnarna innehåller. Men eftersom proteinmönstret påverkas av uppvärmning i tillverkningsprocessen har laboratoriet inte kunnat artbestämma mer än tre av åtta fabrikat. För X-tra, Findus torskpinnar och Lidls Ocean Trader påvisades den deklarerade arten.

* Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) har undersökt vikten på fiskpinnarnas olika beståndsdelar. För att mäta andelen fisk har SP separerat paneringen från fisken i tinat tillstånd och vägt de olika delarna. De redovisade värdena i tabellen är genomsnittliga värden för fiskpinnar från tre olika paket av varje fabrikat.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Bästa kartongen till flytten

Dags att flytta? Tänk på att skaffa bra flyttkartonger. Testfaktas test av åtta märken visar på stora skillnader i hållbarhet och ergonomi. En flytt är tillräckligt ansträngande för att inte låta humöret sänkas av dåliga kartonger. Testfakta har jämfört åtta olika varianter. Vi har testat hur stabila och hållbara de är och hur enkla lådorna är att använda. 

Laboratorietest

Test av sju kylboxar till sommarens bilresa

En kylbox som kopplas till bilens cigarettuttag håller picknicken kall under bilresan. Men alla boxar fungerar inte lika bra, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Cykelhållare håller inte måttet

Bara en av cykelhållarna i Testfaktas test klarar en krock i 30km/h. Och en kurva i hög hastighet är tillräckligt för att tre av hållarna med cyklar på ska släppa taget om bilens dragkrok.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rätt bäddmadrass kan göra stor skillnad

En bra säng kan göra stor skillnad – både för hur bra man sover och hur utvilad man känner sig när man vaknar. Här spelar bäddmadrassen en avgörande roll. Och det är tydliga skillnader mellan olika tillverkare, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Bästa handgräsklipparen är ett riktigt klipp

Den klassiska handjagaren gör klippningen till en motionsrunda och använder ingen annan energi än din egen. Testfakta har jämfört sju modeller.  

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Skinande ren testvinnare i diskmedelstest

I årets upplaga av Testfakta Researchs diskmedelstest har nio olika produkter jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick.
Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som en ganska klar vinnare.

Prylarna som håller växterna vid liv när du är borta

Semester men ingen som vattnar blommorna? Testfakta har långtidstestat olika system för självbevattning av krukväxter.

 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa rakhyveln för len hud

En nära och följsam rakning som inte irriterar eller skadar huden är några av de viktigaste egenskaperna för en rakhyvel. I Testfaktas omfattande laboratorietest har åtta olika hyvlar testats på 21 försökspersoner och stålets skärpa och uthållighet jämförts.
 

Laboratorietest

Här är bästa och sämsta borrskruvdragaren

Det är högsäsong för hemmafixare. Men se till att välja rätt skruvdragare till sommarprojektet. Flera modeller klarar inte tjockare skruv, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Plantagen Premiumjord

Plantagens Premiumjord har genomgått Testfaktas test av odlingsjordar och fyller därigenom kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Så bra är de billigaste elcyklarna

Hälften av cyklarna går för snabbt och vissa har riktigt dåliga köregenskaper. Men det finns ändå ett par prisvärda alternativ, visar Testfaktas test av billigare elcyklar under 12 000 kronor.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Bästa grillen för picknicken

En bärbar grill är både bättre och säkrare än en engångsgrill, och går samtidigt lätt att ta med på utflykten. Testfakta har testat åtta kolgrillar för picknicken.

Laboratorietest

Höga halter allergena konserveringsmedel i boxviner

Storsäljande vinboxar innehåller så mycket svaveldioxid att de bör undvikas av överkänsliga personer, visar Testfaktas test. En förklaring är vinernas höga sockerhalter.
– Tillsätter du socker behöver du tillsätta mer konserveringsmedel, säger vinexperten.

Experten: Supermaten gör oss inte friskare

Dyr ”superfood” från andra sidan jordklotet är oftast pengarna i sjön. Nyttig svensk vardagsmat kan vara minst lika hälsosamt, menar näringsexperten.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.