Svenskar äter nästan tolv kilo glass per person och år. Högsäsong för glassförsäljningen är förstås under sommaren. Utbudet är stort. Det finns mycket att välja på förutom gräddglass och ispinnar: sorbet, yoghurt-, havre- och tofuglass är några exempel.
Men vad innehåller glassen egentligen, och är den nyttig på något sätt?

De traditionella ingredienserna i glass är mjölk, grädde, fett och socker. Glassen i kiosken eller affären har fler beståndsdelar. Förutom det vanliga sockret tillsätts ofta också glukossirap.

Emulgeringsmedel används för att kunna blanda fett och vatten. Så kallade mono- och diglycerider från vegetabiliska fettsyror binder ihop fett och vatten till en stabil blandning. Det går också att åstadkomma med äggulor, men mono- och diglycerider är enklare att hantera i framställningsprocessen.

Stabiliseringsmedel används för att förhindra att glassen smälter snabbt. Både emulgerings- och stabiliseringsmedel kommer för det mesta från växter eller frukt. Fruktkärnmjöl är ett exempel på ett vanligt stabiliseringsmedel.

Men även om glassen innehåller fruktbitar och puréer så tillsätts ändå aromer och färgämnen. Enligt glasstillverkarna räcker inte smakämnena i bär och frukt till för att ge tillräcklig smak. Färgämnena används för att ge smakerna kulör, till exempel grön pistageglass.

En annan viktig ingrediens är luft. Det är faktiskt mycket luft i vanlig glass, som blir fluffigare, mjukare och lättare att äta när tillverkaren ”piskar in” luft.

Nyttigheten då? Visst finns vitaminer och mineraler i mjölken, men annars är glass rent generellt en rätt stor socker- och fettfälla.

– Jag tycker inte att man ska äta glass så ofta, eftersom den innehåller både fett och socker. Det gäller oavsett om den är hemgjord eller köpt i butik. Men när man äter ska man förstås unna sig den man tycker är godast, säger Heléne Enghardt Barbieri, nutritionist vid Livsmedelsverket.

Två eller tre gånger i veckan är det okej att äta glass, enligt Heléne Enghardt Barbieri. Men då gäller det att man inte äter en massa godis också. Då blir den totala socker- och fettkonsumtionen för hög.

Är yoghurt- och tofuglass nyttigare än vanlig glass?

– Det kan man inte säga generellt. Det är oftast mindre fett i yoghurtglass och sockermängden är likvärdig. Det gäller för tofuglassen också. Men den är ju bra för dem som inte kan äta vanlig glass, och den har möjligen en bättre fettsammansättning: vegetabiliska fetter och en mindre mängd mättat fett, säger Heléne Enghardt Barbieri.

Isglass och sorbet då, är inte det lite lättare glassar?

– De innehåller ofta mer socker än gräddglass. Men om man vill ta bort fettet så, javisst.

Osötade glassar finns egentligen inte, eftersom man tillsätter sötningsmedel istället för socker. De sötningsmedel man får i sig via glass är inte farliga, säger Heléne Enghardt Barbieri.

– Om man vill gå ner i vikt kan det vara bra att hålla sig till de sockerfria alternativen om man nu vill äta glass.

Själv är hon ingen stor glassfantast. Det blir glass högst en gång i månaden hos familjen Enghardt Barbieri.

– Vi äter inte glass så ofta. Under sommaren kan det kanske bli en gång i veckan, och sonen är inte heller så intresserad. Å andra sidan äter han en del annat onyttigt, säger hon och skrattar.