Kritiserat bekämpningsmedel i bröd och flingor

Kritiserat bekämpningsmedel i bröd och flingor

Laboratorietest

Nio av elva testade frukostprodukter innehåller rester av stråförkortningsmedel – däribland populära bröd som Lingongrova från Pågen. Trots att många inom livsmedelsbranschen vill få bort medlen ökar användningen i Sverige.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 21 Apr, 2018
Läs senare

En analys av bröd och flingor som Testfakta låtit göra visar att nio av elva produkter innehåller stråförkortningsmedel som sprutas på säden för att den inte ska lägga sig vid regn eller kraftiga vindar. 

Alla importerade produkter i testet innehåller rester av medlen, men de hittas också i storsäljande svenska bröd som Lingongrova, Skogaholmslimpa, knäckebröd från Leksand och Rågform från Fazer. De enda produkter som inte innehåller stråförkortare är Jättefranska från Pågen och Rågkaka från Polarbröd. Peter Bergkvist på Kemikalieinspektionen är inte särskilt förvånad.

– Den mesta råg som odlas i Sverige och utomlands besprutas och ämnena går i hög grad in i kärnan och hamnar i livsmedlet. I övriga Europa är även besprutning i andra sädesslag vanligt, och under de senaste åren ser vi en ökning för exempelvis vete i Sverige, säger han.

[PDF]

Halterna i bröden och flingorna ligger under gällande gränsvärden och enligt Livsmedelsverket finns det inga hälsorisker för människor. Men flera av ämnena misstänks ha negativ miljöpåverkan på fåglar och däggdjur, och är EU är på väg att göra nya utvärderingar av ett av ämnena. 

Användningen av stråförkortare har länge varit en mycket het fråga i Sverige. Under lång tid var det förbjudet att användas i andra sädesslag än råg, men efter en harmonisering med EU är det nu tillåtet även för vete, korn och havre. Medan Sveriges Spannmålsproducenter varit positiva till slopat förbud har Kemikalieinspektionen verkat för en mer restriktiv användning. Dels har man varnat för övergödning, då besprutningen gör det möjligt att gödsla åkrarna mer, och dels för att en ökad användning ger ett väsentligt större intag av bekämpningsmedelsrester hos konsumenterna. 

– De här ämnena är inte särskilt problematiska utifrån vad vi vet om dem i dag. Men vi har haft som praxis i Sverige att verka för en hållbar användning av växtskyddsmedel och att försiktighetsprincipen ska gälla, säger Peter Bergkvist.

Även stora delar av livsmedelsbranschen vill få bort stråförkortningen. Polarbröd säger sig inte använda stråförkortat spannmål i några av sina produkter. Livsmedelskedjan Coop och Sveriges största bageri Pågen tillåter inte stråförkortat vete, men däremot stråförkortad råg. 

Det främsta argumentet för stråförkortning från lantbrukarnas sida är att kunna konkurrera på samma villkor som lantbrukare i andra länder. Men på branschorganisationen Svenska kvarnföreningen, med medlemmar som Fazer, Leksand och Wasa, ser man att trycket på rent och hållbart jorbruk är stort från såväl konsumenter som bagerier och livsmedelskedjor. 

– Risken är att man inte kommer att kunna sälja sina produkter i framtiden om man fortsätter med stråförkortning, säger Helene Sollerhed, ordförande i Svenska Kvarnföreningen.

Föreningen rekommenderar de bönder man har knutna till sig att börja odla utan. 

– Vete har vi odlat utan stråförkortning under många år. För råg är det lite svårare eftersom stråna är svagare. Men det går att använda sig av tåligare arter som passar vårt klimat, säger Helene Sollerhed. 

Detta har hänt

1987: Sverige inför förbud mot användning av stråförkortare i spannmål. Undantag görs för råg eftersom råg anses skilja sig från övriga grödor med betydligt längre och svagare strå vilket ökar risken för liggsäd. 

2002: Flera kemiföretag lämnar in ansökan för utvidgat användningsområde för sina produkter.

2005: Kemikalieinspektionen avslår ansökan, bland annat med hänvisning till risken för ökat kväveläckage genom att stråförkortningsmedel medger en intensivare gödsling.   

2005: Två av kemiföretagen överklagar myndighetens beslut till regeringen. Sveriges Spannmålsodlare JO-anmäler Kemikalieinspektionen.

2008: Regeringen avslår kemiföretagens överklaganden men företagen begär rättsprövning hos regeringsrätten. 

2010: Regeringsrätten upphäver regeringens beslut med hänvisning till att det strider mot växtskyddsmedelsdirektivet och de svenska regler som har genomfört direktivet.
Ärendena lämnas åter till Kemikalieinspektionen. Myndigheten konstaterar att det är ett trendbrott som går emot svensk förebyggande kemikaliepolitik. 

2011: Kemikalieinspektionen bifaller ansökan om utvidgning till andra spannmål än råg.

2018: Nio produkter är godkända som stråförkortning för råg, vete, korn och havre.

Källa: Kemi

Kraftigt ökad försäljning av stråförkortningsmedel i Sverige

Sedan förbudet togs bort har försäljningen av stråförkortningsmedel ökat kraftigt i Sverige. År 2011 låg antalet sålda hektardoser stråförkortningsmedel på cirka 40 000. År 2015 var försäljningen uppe i 150 000. År 2016 hade den sjunkit till drygt 100 000 hektardoser.  

Källa: SCB

Fakta om testet

Eurofins laboratorium i Lidköping har på Testfaktas uppdrag analyserat förekomsten av tre olika stråförkortningsmedel i bröd och flingor. I urvalet har vi tagit med produkter tillverkade av spannmål från både Sverige och andra europiska länder. Varorna är inköpta i Stockholm under mars och april 2018.

Fakta om stråförkortningsmedel

Stråförkortningsmedel innehåller verksamma ämnen som påverkar växtens livsprocesser och de är ofta syntetiska varianter av olika växthormoner. De klassas som växtskyddsmedel och hämmar till exempel stråets längdtillväxt. I Sverige finns det nio godkända produkter och fem olika verksamma ämnen. I detta test har vi analyserat för de tre ämnen där man oftast hittar resthalter.

Klormekvatklorid
- Ämnet är klassat som skadligt vid förtäring och hudkontakt.
- Ämnet är inte klassat som hormonstörande eller misstänkt hormonstörande för människor.
- Enskilda djurstudier har visat på reproduktionsstörande effekter hos grisar och gnagare. Underlaget till dessa studier har dock ifrågasatts.
- Ämnet misstänks kunna ha negativ miljöpåverkan på fåglar och däggdjur.
l

Mepikvat
- Ämnet är inte klassat som skadligt vid förtäring, cancerogent eller hormonstörande. Men dataunderlaget för utvärderingen av reproduktionstoxiska egenskaper är gammalt och följer inte dagens standard. EU kommer att göra en ny utvärdering av mepikvat inom kort. 

- Som villkor vid EU-godkännandet för mepikvat ska medlemsländerna vara särskilt uppmärksamma på restsubstanser i livsmedel och bedöma konsumenternas exponering. Det tyder på att det i dagsläget inte finns tillräckligt underlag för att bedöma risken för konsumenter. 

Trinexepac
- Ämnet är inte klassat som skadligt. 
- Ämnet misstänks kunna ha negativ miljöpåverkan på fåglar och däggdjur.

Källor: Kemi och Livsmedelsverket

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Laboratorietest

Godkänt babyskydd klarar inte sidokrock

Det finns två olika standarder för certifiering - UN-R 129 och UN-R 44 - som båda innebär att babyskyddet är testat och godkänt. Bara i den ena ingår bedömning av resultat från sidokollisionstest. Testfaktas laboratorietest av nio godkända modeller visar på stora skillnader i krocksäkerhet.

Laboratorietest

Hårfönen blåser ut öronen – risk för hörselskador

Hårfönen Ghd Helios låter hälsovådligt högt. 130 decibel är fem decibel mer än högsta tillåtna gräns för billarm.
– Om en anställd utsattes för den nivån skulle vi kräva åtgärder, säger Johanna Bengtsson Ryberg på Arbetsmiljöverket.

Laboratorietest

Nytt test av luftrenare avslöjar stora skillnader i kapacitet

Testfaktas laboratorietest av luftrenare för medelstora rum visar på stora skillnader i förmågan att rena luften - trots likvärdig prestanda enligt tillverkarnas information. Totalt har 13 modeller på europeiska marknaden testats och jämförts avseende förmågan att eliminera luftföroreningar och allergena partiklar.

Laboratorietest

Roma kontinentalsäng

Kontinentalsängen Roma från möbelvaruhuset Mio har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för samtliga kroppstyper, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Kontinentalsängen Roma uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för kroppstyperna S (small), M (medium) och L (large).

Viktigt med rätt säng för god sömn

Fast eller mjuk, skum eller spiralfjädrar, zonindelad eller inte? Många begrepp och ett gigantiskt utbud gör det svårt att hitta rätt i sängdjungeln. Testfakta och ergonomiexpert Dr Florian Heidinger reder ut begreppen.

Laboratorietest

Två vinnare i stort test av bäddmadrasser

Man behöver inte vara prinsessan på ärten för att känna skillnad på olika bäddmadrasser. Men i Testfaktas stora laboratorietest blev det jämnt lopp mellan Mio Sleep Delux och Hilding Harmony Vent – båda blev Bäst i test.

Laboratorietest

Canvac luftrenare CLR6540V

Testfakta Research har på uppdrag av Elon laboratorietestat Canvac CLR6540V luftrenare.  Canvac har hög max-kapacitet, klarar att rena rum upp till 15 kvadratmeter vid mycket låg ljudnivå (20dB) och är enkel att använda.

Bästa stormköket

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Billigaste fläckborttagaren bäst

Billigast var bäst när Testfakta lät ett tyskt laboratorium testa fläckborttagare. Vinnare är fläckborttagaren Effekt Oxi som kostar mindre än en tiondel jämfört med tvåan Leather Master Textile Stain Away. Men resultaten överlag är långt ifrån imponerande tycker laboratoriet.

Laboratorietest

Midun takfärg vit helmatt

Testfakta Research har på uppdrag av Byggmax laboratorietestat Midun takfärg. Midun presterar genomgående bra och uppfyller med god marginal kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Midun Lätt Hand- och Skarvspackel

Testfakta Research har på uppdrag av Byggmax laboratorietestat Midun Lätt Hand- och Skarvspackel. Midun presterar genomgående bra och uppfyller med god marginal kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

 

Smart lampa sätter hemmet i nytt ljus

Du behöver inte längre använda timer eller ha ljuset tänt för att vilseleda inbrottstjuven när du njuter av semestern utomlands. Testfakta guidar dig genom marknaden av den nya generationens lampor som kopplas upp via wifi eller bluetooth och kan styras via en app i telefonen.

Laboratorietest

Problematiskt innehåll i läppbalsam

Läppbalsam eller cerat ska hjälpa oss att behandla torra läppar. Men vad innehåller produkterna och varifrån kommer det som du stryker på munnen? Testfakta har testat nio vanliga fabrikat på den svenska marknaden.

Laboratorietest

Varmt kaffe halva dagen med bästa termosmuggen

Är det möjligt att ta med sig varmt kaffe i en mugg utan att det kallnar? Ja, med en termosmugg är det faktiskt det. Men vilken är bäst? Testfakta har testat.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.