Kritiserat bekämpningsmedel i bröd och flingor

Kritiserat bekämpningsmedel i bröd och flingor

Laboratorietest

Nio av elva testade frukostprodukter innehåller rester av stråförkortningsmedel – däribland populära bröd som Lingongrova från Pågen. Trots att många inom livsmedelsbranschen vill få bort medlen ökar användningen i Sverige.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 21 Apr, 2018
Läs senare

En analys av bröd och flingor som Testfakta låtit göra visar att nio av elva produkter innehåller stråförkortningsmedel som sprutas på säden för att den inte ska lägga sig vid regn eller kraftiga vindar. 

Alla importerade produkter i testet innehåller rester av medlen, men de hittas också i storsäljande svenska bröd som Lingongrova, Skogaholmslimpa, knäckebröd från Leksand och Rågform från Fazer. De enda produkter som inte innehåller stråförkortare är Jättefranska från Pågen och Rågkaka från Polarbröd. Peter Bergkvist på Kemikalieinspektionen är inte särskilt förvånad.

– Den mesta råg som odlas i Sverige och utomlands besprutas och ämnena går i hög grad in i kärnan och hamnar i livsmedlet. I övriga Europa är även besprutning i andra sädesslag vanligt, och under de senaste åren ser vi en ökning för exempelvis vete i Sverige, säger han.

[PDF]

Halterna i bröden och flingorna ligger under gällande gränsvärden och enligt Livsmedelsverket finns det inga hälsorisker för människor. Men flera av ämnena misstänks ha negativ miljöpåverkan på fåglar och däggdjur, och är EU är på väg att göra nya utvärderingar av ett av ämnena. 

Användningen av stråförkortare har länge varit en mycket het fråga i Sverige. Under lång tid var det förbjudet att användas i andra sädesslag än råg, men efter en harmonisering med EU är det nu tillåtet även för vete, korn och havre. Medan Sveriges Spannmålsproducenter varit positiva till slopat förbud har Kemikalieinspektionen verkat för en mer restriktiv användning. Dels har man varnat för övergödning, då besprutningen gör det möjligt att gödsla åkrarna mer, och dels för att en ökad användning ger ett väsentligt större intag av bekämpningsmedelsrester hos konsumenterna. 

– De här ämnena är inte särskilt problematiska utifrån vad vi vet om dem i dag. Men vi har haft som praxis i Sverige att verka för en hållbar användning av växtskyddsmedel och att försiktighetsprincipen ska gälla, säger Peter Bergkvist.

Även stora delar av livsmedelsbranschen vill få bort stråförkortningen. Polarbröd säger sig inte använda stråförkortat spannmål i några av sina produkter. Livsmedelskedjan Coop och Sveriges största bageri Pågen tillåter inte stråförkortat vete, men däremot stråförkortad råg. 

Det främsta argumentet för stråförkortning från lantbrukarnas sida är att kunna konkurrera på samma villkor som lantbrukare i andra länder. Men på branschorganisationen Svenska kvarnföreningen, med medlemmar som Fazer, Leksand och Wasa, ser man att trycket på rent och hållbart jorbruk är stort från såväl konsumenter som bagerier och livsmedelskedjor. 

– Risken är att man inte kommer att kunna sälja sina produkter i framtiden om man fortsätter med stråförkortning, säger Helene Sollerhed, ordförande i Svenska Kvarnföreningen.

Föreningen rekommenderar de bönder man har knutna till sig att börja odla utan. 

– Vete har vi odlat utan stråförkortning under många år. För råg är det lite svårare eftersom stråna är svagare. Men det går att använda sig av tåligare arter som passar vårt klimat, säger Helene Sollerhed. 

Detta har hänt

1987: Sverige inför förbud mot användning av stråförkortare i spannmål. Undantag görs för råg eftersom råg anses skilja sig från övriga grödor med betydligt längre och svagare strå vilket ökar risken för liggsäd. 

2002: Flera kemiföretag lämnar in ansökan för utvidgat användningsområde för sina produkter.

2005: Kemikalieinspektionen avslår ansökan, bland annat med hänvisning till risken för ökat kväveläckage genom att stråförkortningsmedel medger en intensivare gödsling.   

2005: Två av kemiföretagen överklagar myndighetens beslut till regeringen. Sveriges Spannmålsodlare JO-anmäler Kemikalieinspektionen.

2008: Regeringen avslår kemiföretagens överklaganden men företagen begär rättsprövning hos regeringsrätten. 

2010: Regeringsrätten upphäver regeringens beslut med hänvisning till att det strider mot växtskyddsmedelsdirektivet och de svenska regler som har genomfört direktivet.
Ärendena lämnas åter till Kemikalieinspektionen. Myndigheten konstaterar att det är ett trendbrott som går emot svensk förebyggande kemikaliepolitik. 

2011: Kemikalieinspektionen bifaller ansökan om utvidgning till andra spannmål än råg.

2018: Nio produkter är godkända som stråförkortning för råg, vete, korn och havre.

Källa: Kemi

Kraftigt ökad försäljning av stråförkortningsmedel i Sverige

Sedan förbudet togs bort har försäljningen av stråförkortningsmedel ökat kraftigt i Sverige. År 2011 låg antalet sålda hektardoser stråförkortningsmedel på cirka 40 000. År 2015 var försäljningen uppe i 150 000. År 2016 hade den sjunkit till drygt 100 000 hektardoser.  

Källa: SCB

Fakta om testet

Eurofins laboratorium i Lidköping har på Testfaktas uppdrag analyserat förekomsten av tre olika stråförkortningsmedel i bröd och flingor. I urvalet har vi tagit med produkter tillverkade av spannmål från både Sverige och andra europiska länder. Varorna är inköpta i Stockholm under mars och april 2018.

Fakta om stråförkortningsmedel

Stråförkortningsmedel innehåller verksamma ämnen som påverkar växtens livsprocesser och de är ofta syntetiska varianter av olika växthormoner. De klassas som växtskyddsmedel och hämmar till exempel stråets längdtillväxt. I Sverige finns det nio godkända produkter och fem olika verksamma ämnen. I detta test har vi analyserat för de tre ämnen där man oftast hittar resthalter.

Klormekvatklorid
- Ämnet är klassat som skadligt vid förtäring och hudkontakt.
- Ämnet är inte klassat som hormonstörande eller misstänkt hormonstörande för människor.
- Enskilda djurstudier har visat på reproduktionsstörande effekter hos grisar och gnagare. Underlaget till dessa studier har dock ifrågasatts.
- Ämnet misstänks kunna ha negativ miljöpåverkan på fåglar och däggdjur.
l

Mepikvat
- Ämnet är inte klassat som skadligt vid förtäring, cancerogent eller hormonstörande. Men dataunderlaget för utvärderingen av reproduktionstoxiska egenskaper är gammalt och följer inte dagens standard. EU kommer att göra en ny utvärdering av mepikvat inom kort. 

- Som villkor vid EU-godkännandet för mepikvat ska medlemsländerna vara särskilt uppmärksamma på restsubstanser i livsmedel och bedöma konsumenternas exponering. Det tyder på att det i dagsläget inte finns tillräckligt underlag för att bedöma risken för konsumenter. 

Trinexepac
- Ämnet är inte klassat som skadligt. 
- Ämnet misstänks kunna ha negativ miljöpåverkan på fåglar och däggdjur.

Källor: Kemi och Livsmedelsverket

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Laboratorietest

Plastfolien – en barriär mot mögel och bakterier

En bra plastfolie hindrar inte bara maten från att torka, utan skyddar också mot de bakterier och mögelsporer som kan finnas i ditt kylskåp. Men vilken produkt skyddar maten bäst och är lättast att använda? Testfakta har testat. 

Laboratorietest

Minst rom i testets godaste kaviartub

Lagom rökig och tillräckligt salt eller söt, oljig och tam. Smaken varierar kraftigt när Testfakta testar kaviar. Och den med minst rom av alla visar sig vara allra godast.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa ramsängen under 7000 kronor

Vilken är den bästa ramsängen? Och vad är det som skiljer storsäljarna åt? Testfakta Research har testat tio av de största sängtillverkarnas ramsängar – och det är stora skillnader mellan sängarna.

Laboratorietest

Inget underlakan är bra på allt

Inget av de testade lakanen är bra på allt, men om du läser testet noga så kan du välja ett lakan som är bra på just det som du tycker är viktigt.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen under 17000 kronor

Det finns flera bra sängar att välja på bland de lite billigare modellerna – men bara en som är riktigt bra på allt. Läs Testfaktas stora laboratorietest av kontinentalsängar för att se vilken som passar dig. 

Laboratorietest

Förbjuden kemikalie i fodrade gummistövlar för vuxna

Testet av fodrade gummistövlar avslöjar både allvarliga brister och stora skillnader. Det finns bra stövlar, men några läcker in vatten eller går sönder under testet. En av stövlarna innehåller också så höga halter av en förbjuden kemikalie att den är förbjuden att sälja. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Pulserande ljus får håret på fall

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Bästa fintvättmedlet för ömtåliga textilier

Effektiva vid låga temperaturer – och skonsamma mot kläder av ull, siden och andra känsliga material. Så marknadsförs fintvättmedel. Men hur bra stämmer det? Testfakta har testat.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rätt bäddmadrass kan göra stor skillnad

En bra säng kan göra stor skillnad – både för hur bra man sover och hur utvilad man känner sig när man vaknar. Här spelar bäddmadrassen en avgörande roll. Och det är tydliga skillnader mellan olika tillverkare, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Stora skillnader i test av vinterskor för barn

Ingen gillar att ha blöta och kalla fötter. Men vilken vintersko håller barnens fötter torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Skinande ren testvinnare i diskmedelstest

I årets upplaga av Testfakta Researchs diskmedelstest har nio olika produkter jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick.
Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som en ganska klar vinnare.

Laboratorietest

Billigaste kabinväskan nästan lika bra som dyraste

Idag reser många med bara kabinväska, både vid kortare och längre resor. Men kvaliteten skiljer mellan olika tillverkare visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Strid på kniven om vilken som är bäst i test

Det finns en vinnare men inga förlorare. Billiga som dyrare knivar klarade alla laboratoriets tuffa tester – även om några gjorde det med större marginal än andra. Vilken du väljer är mycket en smaksak visar Testfaktas test. 

Bästa kartongen till flytten

Dags att flytta? Tänk på att skaffa bra flyttkartonger. Testfaktas test av åtta märken visar på stora skillnader i hållbarhet och ergonomi. En flytt är tillräckligt ansträngande för att inte låta humöret sänkas av dåliga kartonger. Testfakta har jämfört åtta olika varianter. Vi har testat hur stabila och hållbara de är och hur enkla lådorna är att använda. 

Laboratorietest

Test av sju kylboxar till sommarens bilresa

En kylbox som kopplas till bilens cigarettuttag håller picknicken kall under bilresan. Men alla boxar fungerar inte lika bra, visar Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.