Kritiserat bekämpningsmedel i bröd och flingor

Kritiserat bekämpningsmedel i bröd och flingor

Laboratorietest

Nio av elva testade frukostprodukter innehåller rester av stråförkortningsmedel – däribland populära bröd som Lingongrova från Pågen. Trots att många inom livsmedelsbranschen vill få bort medlen ökar användningen i Sverige.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 21 Apr, 2018
Läs senare

En analys av bröd och flingor som Testfakta låtit göra visar att nio av elva produkter innehåller stråförkortningsmedel som sprutas på säden för att den inte ska lägga sig vid regn eller kraftiga vindar. 

Alla importerade produkter i testet innehåller rester av medlen, men de hittas också i storsäljande svenska bröd som Lingongrova, Skogaholmslimpa, knäckebröd från Leksand och Rågform från Fazer. De enda produkter som inte innehåller stråförkortare är Jättefranska från Pågen och Rågkaka från Polarbröd. Peter Bergkvist på Kemikalieinspektionen är inte särskilt förvånad.

– Den mesta råg som odlas i Sverige och utomlands besprutas och ämnena går i hög grad in i kärnan och hamnar i livsmedlet. I övriga Europa är även besprutning i andra sädesslag vanligt, och under de senaste åren ser vi en ökning för exempelvis vete i Sverige, säger han.

[PDF]

Halterna i bröden och flingorna ligger under gällande gränsvärden och enligt Livsmedelsverket finns det inga hälsorisker för människor. Men flera av ämnena misstänks ha negativ miljöpåverkan på fåglar och däggdjur, och är EU är på väg att göra nya utvärderingar av ett av ämnena. 

Användningen av stråförkortare har länge varit en mycket het fråga i Sverige. Under lång tid var det förbjudet att användas i andra sädesslag än råg, men efter en harmonisering med EU är det nu tillåtet även för vete, korn och havre. Medan Sveriges Spannmålsproducenter varit positiva till slopat förbud har Kemikalieinspektionen verkat för en mer restriktiv användning. Dels har man varnat för övergödning, då besprutningen gör det möjligt att gödsla åkrarna mer, och dels för att en ökad användning ger ett väsentligt större intag av bekämpningsmedelsrester hos konsumenterna. 

– De här ämnena är inte särskilt problematiska utifrån vad vi vet om dem i dag. Men vi har haft som praxis i Sverige att verka för en hållbar användning av växtskyddsmedel och att försiktighetsprincipen ska gälla, säger Peter Bergkvist.

Även stora delar av livsmedelsbranschen vill få bort stråförkortningen. Polarbröd säger sig inte använda stråförkortat spannmål i några av sina produkter. Livsmedelskedjan Coop och Sveriges största bageri Pågen tillåter inte stråförkortat vete, men däremot stråförkortad råg. 

Det främsta argumentet för stråförkortning från lantbrukarnas sida är att kunna konkurrera på samma villkor som lantbrukare i andra länder. Men på branschorganisationen Svenska kvarnföreningen, med medlemmar som Fazer, Leksand och Wasa, ser man att trycket på rent och hållbart jorbruk är stort från såväl konsumenter som bagerier och livsmedelskedjor. 

– Risken är att man inte kommer att kunna sälja sina produkter i framtiden om man fortsätter med stråförkortning, säger Helene Sollerhed, ordförande i Svenska Kvarnföreningen.

Föreningen rekommenderar de bönder man har knutna till sig att börja odla utan. 

– Vete har vi odlat utan stråförkortning under många år. För råg är det lite svårare eftersom stråna är svagare. Men det går att använda sig av tåligare arter som passar vårt klimat, säger Helene Sollerhed. 

Detta har hänt

1987: Sverige inför förbud mot användning av stråförkortare i spannmål. Undantag görs för råg eftersom råg anses skilja sig från övriga grödor med betydligt längre och svagare strå vilket ökar risken för liggsäd. 

2002: Flera kemiföretag lämnar in ansökan för utvidgat användningsområde för sina produkter.

2005: Kemikalieinspektionen avslår ansökan, bland annat med hänvisning till risken för ökat kväveläckage genom att stråförkortningsmedel medger en intensivare gödsling.   

2005: Två av kemiföretagen överklagar myndighetens beslut till regeringen. Sveriges Spannmålsodlare JO-anmäler Kemikalieinspektionen.

2008: Regeringen avslår kemiföretagens överklaganden men företagen begär rättsprövning hos regeringsrätten. 

2010: Regeringsrätten upphäver regeringens beslut med hänvisning till att det strider mot växtskyddsmedelsdirektivet och de svenska regler som har genomfört direktivet.
Ärendena lämnas åter till Kemikalieinspektionen. Myndigheten konstaterar att det är ett trendbrott som går emot svensk förebyggande kemikaliepolitik. 

2011: Kemikalieinspektionen bifaller ansökan om utvidgning till andra spannmål än råg.

2018: Nio produkter är godkända som stråförkortning för råg, vete, korn och havre.

Källa: Kemi

Kraftigt ökad försäljning av stråförkortningsmedel i Sverige

Sedan förbudet togs bort har försäljningen av stråförkortningsmedel ökat kraftigt i Sverige. År 2011 låg antalet sålda hektardoser stråförkortningsmedel på cirka 40 000. År 2015 var försäljningen uppe i 150 000. År 2016 hade den sjunkit till drygt 100 000 hektardoser.  

Källa: SCB

Fakta om testet

Eurofins laboratorium i Lidköping har på Testfaktas uppdrag analyserat förekomsten av tre olika stråförkortningsmedel i bröd och flingor. I urvalet har vi tagit med produkter tillverkade av spannmål från både Sverige och andra europiska länder. Varorna är inköpta i Stockholm under mars och april 2018.

Fakta om stråförkortningsmedel

Stråförkortningsmedel innehåller verksamma ämnen som påverkar växtens livsprocesser och de är ofta syntetiska varianter av olika växthormoner. De klassas som växtskyddsmedel och hämmar till exempel stråets längdtillväxt. I Sverige finns det nio godkända produkter och fem olika verksamma ämnen. I detta test har vi analyserat för de tre ämnen där man oftast hittar resthalter.

Klormekvatklorid
- Ämnet är klassat som skadligt vid förtäring och hudkontakt.
- Ämnet är inte klassat som hormonstörande eller misstänkt hormonstörande för människor.
- Enskilda djurstudier har visat på reproduktionsstörande effekter hos grisar och gnagare. Underlaget till dessa studier har dock ifrågasatts.
- Ämnet misstänks kunna ha negativ miljöpåverkan på fåglar och däggdjur.
l

Mepikvat
- Ämnet är inte klassat som skadligt vid förtäring, cancerogent eller hormonstörande. Men dataunderlaget för utvärderingen av reproduktionstoxiska egenskaper är gammalt och följer inte dagens standard. EU kommer att göra en ny utvärdering av mepikvat inom kort. 

- Som villkor vid EU-godkännandet för mepikvat ska medlemsländerna vara särskilt uppmärksamma på restsubstanser i livsmedel och bedöma konsumenternas exponering. Det tyder på att det i dagsläget inte finns tillräckligt underlag för att bedöma risken för konsumenter. 

Trinexepac
- Ämnet är inte klassat som skadligt. 
- Ämnet misstänks kunna ha negativ miljöpåverkan på fåglar och däggdjur.

Källor: Kemi och Livsmedelsverket

Ladda ner tabell med testresultat som PDF

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa elcykeln för pendlaren – åtta modeller i test

Cyklar som går för fort eller saknar CE-märkning, handtag som lossnar när de blir våta och bromsar som går sönder. Det tyska laboratoriet hade en del att anmärka på de elcyklar Testfakta lät skicka in till test.

Laboratorietest

Sommarens bästa gasolgrill – stort test av sex märken

Värmeegenskaper, rosttålighet och gasolförbrukning varierar mycket mellan olika gasolgrillar. Och dyrare grillar är inte alltid bättre, visar Testfaktas test av sex märken.

Så bokar du tåget till Europa i sommar

Sugen på att resa i sommar, men med bättre miljösamvete? Att ta tåget till kontinenten behöver inte bli dyrare än att flyga. Här är bästa tipsen om hur du bokar sommarens tågäventyr. Rutter, restider, biljetter och prisexempel. 

Gör plats för vår i garderoben – här är bästa vakuumpåsarna

Ont om utrymme i garderoben? Vakuumpåsar kan spara mycket plats. Men det är inte alla påsar som håller. Vi har testat åtta märken.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Plantagen Premiumjord

Plantagens Premiumjord har genomgått Testfaktas test av odlingsjordar och fyller därigenom kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Så vårdar du din elcykel – mekanikerns bästa tips

Försäljningen av elcyklar slår nya rekord. Men vad många nyblivna elcyklister inte vet är att underhållet skiljer sig från en vanlig cykel. Testfakta listar cykelmekanikerns bästa tips. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen under 20000 kronor

Har du problem att sova gott om nätterna, känns madrassen obekväm eller vill du helt enkelt unna dig en ny säng? I Testfakta Research test av kontinentalsängar under 20 000 kronor får du vägledning inför köpet.
 - och Arne Lowden, docent och sömnspecialist, tipsar om knepen för att sova bättre.

 

Laboratorietest

Sexton golv- och minipumpar i stort test

Många minipumpar marknadsförs med att klara höga lufttryck. Men i praktiken är det nästan omöjligt att pumpa upp ett smalare däck med dem, visar Testfaktas test av sexton olika cykelpumpar.

UPPDRAGSTEST

Effektivaste diskmedlet rengör även maskinen

Missnöjd med diskresultatet? Det är stora skillnader på olika maskindiskmedel, visar Testfakta Researchs laboratorietest av nio fabrikat. Framför allt är skillnaderna stora när det handlar om rengöring av vissa typer av matrester och förmågan att bryta ned och hindra fettet från att få fäste i maskinen och på disken.

Äggbranschen: "Vi har fått ner dioxinhalterna i ekoäggen"

Larmet om högre gifthalter i ekoägg än i vanliga ägg har fått många konsumenter att tveka vid ägghyllan. Enligt branschen har man nu lyckats sänka dioxinhalterna i ekoäggen betydligt, men mer arbete kvarstår.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Fel toa till fritidshuset ger högre värmekostnader

En förbränningstoalett kräver vare sig tillgång till vatten eller avlopp och man slipper det obehagliga jobbet med att tömma latrinen. Men det är stora skillnader i prestanda, säkerhet och energiförbrukning – en kall vinterdag kan en spolning dra ut all värme ur fritidshuset, visar Testfakta Researchs laboratorietest av fem modeller på den nordiska marknaden.

Laboratorietest

Vårens bästa barnstövlar

Vill du att barnens gummistövlar ska hålla ett tag gäller det att välja rätt märke, visar Testfaktas test. Även stabilitet och sulgrepp skiljer sig åt.

Stäng ute vårsolen med rätt rullgardin

Skiljer det något mellan vanliga vita rullgardiner? Testfakta har jämfört åtta modeller och undersökt hur de mörklägger och hur lätta de är att montera och använda.

Äga, dela eller hyra bil – så mycket kostar det

Att äga bil är dyrt och många funderar på att nyttja delningstjänster i stället. Men hur mycket delad bil eller hyrbil kan man egentligen köpa för de pengar man ”sparar” på att inte äga bil? En hel del, visar vår uträkning.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.