Kritiserat bekämpningsmedel i bröd och flingor

Kritiserat bekämpningsmedel i bröd och flingor

Laboratorietest

Nio av elva testade frukostprodukter innehåller rester av stråförkortningsmedel – däribland populära bröd som Lingongrova från Pågen. Trots att många inom livsmedelsbranschen vill få bort medlen ökar användningen i Sverige.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 21 Apr, 2018
Läs senare

En analys av bröd och flingor som Testfakta låtit göra visar att nio av elva produkter innehåller stråförkortningsmedel som sprutas på säden för att den inte ska lägga sig vid regn eller kraftiga vindar. 

Alla importerade produkter i testet innehåller rester av medlen, men de hittas också i storsäljande svenska bröd som Lingongrova, Skogaholmslimpa, knäckebröd från Leksand och Rågform från Fazer. De enda produkter som inte innehåller stråförkortare är Jättefranska från Pågen och Rågkaka från Polarbröd. Peter Bergkvist på Kemikalieinspektionen är inte särskilt förvånad.

– Den mesta råg som odlas i Sverige och utomlands besprutas och ämnena går i hög grad in i kärnan och hamnar i livsmedlet. I övriga Europa är även besprutning i andra sädesslag vanligt, och under de senaste åren ser vi en ökning för exempelvis vete i Sverige, säger han.

[PDF]

Halterna i bröden och flingorna ligger under gällande gränsvärden och enligt Livsmedelsverket finns det inga hälsorisker för människor. Men flera av ämnena misstänks ha negativ miljöpåverkan på fåglar och däggdjur, och är EU är på väg att göra nya utvärderingar av ett av ämnena. 

Användningen av stråförkortare har länge varit en mycket het fråga i Sverige. Under lång tid var det förbjudet att användas i andra sädesslag än råg, men efter en harmonisering med EU är det nu tillåtet även för vete, korn och havre. Medan Sveriges Spannmålsproducenter varit positiva till slopat förbud har Kemikalieinspektionen verkat för en mer restriktiv användning. Dels har man varnat för övergödning, då besprutningen gör det möjligt att gödsla åkrarna mer, och dels för att en ökad användning ger ett väsentligt större intag av bekämpningsmedelsrester hos konsumenterna. 

– De här ämnena är inte särskilt problematiska utifrån vad vi vet om dem i dag. Men vi har haft som praxis i Sverige att verka för en hållbar användning av växtskyddsmedel och att försiktighetsprincipen ska gälla, säger Peter Bergkvist.

Även stora delar av livsmedelsbranschen vill få bort stråförkortningen. Polarbröd säger sig inte använda stråförkortat spannmål i några av sina produkter. Livsmedelskedjan Coop och Sveriges största bageri Pågen tillåter inte stråförkortat vete, men däremot stråförkortad råg. 

Det främsta argumentet för stråförkortning från lantbrukarnas sida är att kunna konkurrera på samma villkor som lantbrukare i andra länder. Men på branschorganisationen Svenska kvarnföreningen, med medlemmar som Fazer, Leksand och Wasa, ser man att trycket på rent och hållbart jorbruk är stort från såväl konsumenter som bagerier och livsmedelskedjor. 

– Risken är att man inte kommer att kunna sälja sina produkter i framtiden om man fortsätter med stråförkortning, säger Helene Sollerhed, ordförande i Svenska Kvarnföreningen.

Föreningen rekommenderar de bönder man har knutna till sig att börja odla utan. 

– Vete har vi odlat utan stråförkortning under många år. För råg är det lite svårare eftersom stråna är svagare. Men det går att använda sig av tåligare arter som passar vårt klimat, säger Helene Sollerhed. 

Detta har hänt

1987: Sverige inför förbud mot användning av stråförkortare i spannmål. Undantag görs för råg eftersom råg anses skilja sig från övriga grödor med betydligt längre och svagare strå vilket ökar risken för liggsäd. 

2002: Flera kemiföretag lämnar in ansökan för utvidgat användningsområde för sina produkter.

2005: Kemikalieinspektionen avslår ansökan, bland annat med hänvisning till risken för ökat kväveläckage genom att stråförkortningsmedel medger en intensivare gödsling.   

2005: Två av kemiföretagen överklagar myndighetens beslut till regeringen. Sveriges Spannmålsodlare JO-anmäler Kemikalieinspektionen.

2008: Regeringen avslår kemiföretagens överklaganden men företagen begär rättsprövning hos regeringsrätten. 

2010: Regeringsrätten upphäver regeringens beslut med hänvisning till att det strider mot växtskyddsmedelsdirektivet och de svenska regler som har genomfört direktivet.
Ärendena lämnas åter till Kemikalieinspektionen. Myndigheten konstaterar att det är ett trendbrott som går emot svensk förebyggande kemikaliepolitik. 

2011: Kemikalieinspektionen bifaller ansökan om utvidgning till andra spannmål än råg.

2018: Nio produkter är godkända som stråförkortning för råg, vete, korn och havre.

Källa: Kemi

Kraftigt ökad försäljning av stråförkortningsmedel i Sverige

Sedan förbudet togs bort har försäljningen av stråförkortningsmedel ökat kraftigt i Sverige. År 2011 låg antalet sålda hektardoser stråförkortningsmedel på cirka 40 000. År 2015 var försäljningen uppe i 150 000. År 2016 hade den sjunkit till drygt 100 000 hektardoser.  

Källa: SCB

Fakta om testet

Eurofins laboratorium i Lidköping har på Testfaktas uppdrag analyserat förekomsten av tre olika stråförkortningsmedel i bröd och flingor. I urvalet har vi tagit med produkter tillverkade av spannmål från både Sverige och andra europiska länder. Varorna är inköpta i Stockholm under mars och april 2018.

Fakta om stråförkortningsmedel

Stråförkortningsmedel innehåller verksamma ämnen som påverkar växtens livsprocesser och de är ofta syntetiska varianter av olika växthormoner. De klassas som växtskyddsmedel och hämmar till exempel stråets längdtillväxt. I Sverige finns det nio godkända produkter och fem olika verksamma ämnen. I detta test har vi analyserat för de tre ämnen där man oftast hittar resthalter.

Klormekvatklorid
- Ämnet är klassat som skadligt vid förtäring och hudkontakt.
- Ämnet är inte klassat som hormonstörande eller misstänkt hormonstörande för människor.
- Enskilda djurstudier har visat på reproduktionsstörande effekter hos grisar och gnagare. Underlaget till dessa studier har dock ifrågasatts.
- Ämnet misstänks kunna ha negativ miljöpåverkan på fåglar och däggdjur.
l

Mepikvat
- Ämnet är inte klassat som skadligt vid förtäring, cancerogent eller hormonstörande. Men dataunderlaget för utvärderingen av reproduktionstoxiska egenskaper är gammalt och följer inte dagens standard. EU kommer att göra en ny utvärdering av mepikvat inom kort. 

- Som villkor vid EU-godkännandet för mepikvat ska medlemsländerna vara särskilt uppmärksamma på restsubstanser i livsmedel och bedöma konsumenternas exponering. Det tyder på att det i dagsläget inte finns tillräckligt underlag för att bedöma risken för konsumenter. 

Trinexepac
- Ämnet är inte klassat som skadligt. 
- Ämnet misstänks kunna ha negativ miljöpåverkan på fåglar och däggdjur.

Källor: Kemi och Livsmedelsverket

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Prylarna som håller växterna vid liv när du är borta

Semester men ingen som vattnar blommorna? Testfakta har långtidstestat olika system för självbevattning av krukväxter.

 

Laboratorietest

Här är bästa och sämsta borrskruvdragaren

Det är högsäsong för hemmafixare. Men se till att välja rätt skruvdragare till sommarprojektet. Flera modeller klarar inte tjockare skruv, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Skinande ren testvinnare i diskmedelstest

I årets upplaga av Testfakta Researchs diskmedelstest har nio olika produkter jämförts. I testet har laboratoriet kört drygt 600 maskiner fulla med smutsiga tallrikar, glas och bestick.
Och när allt är diskat och klart framstår ett diskmedel som en ganska klar vinnare.

Laboratorietest

Så bra är de billigaste elcyklarna

Hälften av cyklarna går för snabbt och vissa har riktigt dåliga köregenskaper. Men det finns ändå ett par prisvärda alternativ, visar Testfaktas test av billigare elcyklar under 12 000 kronor.

Testfakta uppgraderar betygskalan

Den nuvarande betygsskalan 1 till 5 räcker inte längre till. Fler testparametrar och generellt bättre produkter kräver en mer detaljerad betygsskala. Den nya skalan 1 till 10 kommer att göra det tydligare för dig som läsare.

Bästa grillen för picknicken

En bärbar grill är både bättre och säkrare än en engångsgrill, och går samtidigt lätt att ta med på utflykten. Testfakta har testat åtta kolgrillar för picknicken.

Laboratorietest

Höga halter allergena konserveringsmedel i boxviner

Storsäljande vinboxar innehåller så mycket svaveldioxid att de bör undvikas av överkänsliga personer, visar Testfaktas test. En förklaring är vinernas höga sockerhalter.
– Tillsätter du socker behöver du tillsätta mer konserveringsmedel, säger vinexperten.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa rakhyveln för len hud

En nära och följsam rakning som inte irriterar eller skadar huden är några av de viktigaste egenskaperna för en rakhyvel. I Testfaktas omfattande laboratorietest har åtta olika hyvlar testats på 21 försökspersoner och stålets skärpa och uthållighet jämförts.
 

Experten: Supermaten gör oss inte friskare

Dyr ”superfood” från andra sidan jordklotet är oftast pengarna i sjön. Nyttig svensk vardagsmat kan vara minst lika hälsosamt, menar näringsexperten.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Plantagen Premiumjord

Plantagens Premiumjord har genomgått Testfaktas test av odlingsjordar och fyller därigenom kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Så mycket påverkar filtret kaffesmaken

”Mjukt och välbalanserat ” eller ”platt utan karaktär” men med tydlig bismak. Valet av kaffefilter betyder mer än vad man tror, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Stort smaktest: Bästa peston utsedd

Om du vill köpa färdig pesto till pastan finns det många sorter att välja mellan. Men vilket märke smakar bäst? Testfakta lät kock- och sommelierstudenter från Grythyttan smaka sig fram till sin favorit bland nio vanliga fabrikat.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Kontinentalsängar - lagom mjuk och lagom hård för bästa vila

Det finns flera bra alternativ för den som vill köpa en säng i premiumklassen, visar Testfaktas test. Men ta god tid på dig innan du slår till – det är svårt reklamera en säng för att den ”inte är skön”.

Stora skillnader mellan smoothiemaskiner

En smoothie ska vara som namnet utlovar: Len. Men det är inte alla mixers som fixar det. Testfakta har testat åtta smoothiemaskiner i olika prisklasser

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.