Kraftig ökning av godisätande

Kraftig ökning av godisätande

Konsumtionen av godis och läsk har ökat dramatiskt under de senaste 25 åren, vilken tros vara en orsak till att svenska barn blir allt fetare.

Mikael Bergling Publicerad: 26 Okt, 2007
Läs senare
1980 åt en genomsnittlig svensk 9,8 kilo godis. 2005 hade konsumtionen ökat till 15,2 kilo per år, enligt Jordbruksverkets beräkningar.
Sammanlagt beräknas vi i år äta chokladkakor, sega råttor, tuggummin och liknande för runt nio miljarder kronor .
Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet och överläkare på Rikscentrum för överviktiga barn på Huddinge universitetssjukhus, säger att det ökade godisätandet är en viktig förklaring till att andelen överviktiga barn ökar.
– Att vi äter och dricker alltmer godis och läsk är en av de mest fettmadrivande förändringarna i samhället.
Bör vi sluta att äta godis?
– Nej, det tycker jag inte. Vi har godsaker därför att vi ibland har behov av belöningar. Dessutom är sötsaker en del av vår kultur. Det är alltså helt okej att barnen äter en påse godis på helgen, men inte däremellan. Vi måste kunna hantera våra njutningsämnen vare sig det handlar om alkohol eller godis, annars får vi problem.
Varför äts det allt mer godis?
– En förklaring är att godis och läsk idag är extremt billigt jämfört med vad det för exempelvis 25 år sedan. Dessutom har tillgängligheten och exponeringen ökat dramatiskt, precis som godispåsarnas storlek, säger Claude Marcus.


facebook Comments

Fler nyheter

Stavmixrar läcker klorparaffin

Enligt ett test som utförts av forskare vid Stockholms universitet läcker många vanliga stavmixrar klorparaffiner. Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen ser allvarligt på uppgifterna.

Konsumentombudsmannen stämmer företag

Trots förbud från Konsumentombudsmannen, KO, fortsätter företaget Sweet Wellness med otillåten reklam. Nu stämmer KO företaget i tingsrätten.

Taxichaufförer måste lära sig hitta

För att få taxilegitimation i framtiden måste man kunna hitta till passagerarens resmål, men gps är godkänt som hjälpmedel
Laboratorietest

Stor skillnad på overallernas hållbarhet

Det går att göra billiga overaller bra, men det är inte alla märken som lyckas. Åhléns säljstoppar sin overall efter Testfaktas test.

Alternativa kemikalier behöver inte vara bättre

”Fri från ftalater”, ”innehåller inte PFOA” eller ”bisfenol A”. Att berätta vad produkten inte innehåller har blivit ett försäljningsargument. Men vad innehåller de i stället? – Ersättarna kan vara lika problematiska, hävdar experten.
Laboratorietest

Pannan som släpper taget bäst

Keramiska stekpannor är tåliga mot repor, men förlorar ändå släpp lätt- förmågan snabbare än teflonpannor. Många stekpannor blir också väldigt ojämnt varma, visar Testfaktas test.

Larma ditt hem efter behov

Höstmörkret betyder högsäsong för såväl inbrottstjuvar som larmbolag. Men ett larm till villan kan bli kostsamt och om det verkligen hjälper är omstritt.
Laboratorietest

Skaljackor synas i sömmarna

En skaljacka ska stå emot både regn och vind samtidigt som den andas. Men flera märken lovar väl mycket. Framförallt är det vattentätheten vid sömmarna som brister, visar Testfaktas test.

Mördarfluga på väg till Sverige

Snart kan Sverige vara invaderat av en ny art av bananflugor som förväntas orsaka stora skador på frukt och bär.

Så väljer du rätt knivar till köket

En vass kökskniv gör inte bara matlagningen roligare. Den kan faktiskt få maten att smaka bättre, menar experten Johan Almling.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.