Julbordet – en del av din personlighet

Julbordet – en del av din personlighet

Titta ner på din julbordstallrik och hitta dig själv. Vad du stoppar i dig under årets stora matfest representerar mycket av din familjs värderingar och anor.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 16 Dec, 2011
Läs senare

Vi svenskar anses trendkänsliga när det gäller det mesta, så även maten vi stoppar i oss. Vi anammar gärna nya rätter och smaker från andra kulturer. Men gäller denna öppenhet även julbordet? Eller är det samma gamla skinka, köttbullar och sill som dukas upp år efter år ute i stugorna? Enligt måltidsforskaren Richard Tellström fyller julbordet en dubbel funktion. Det är en historisk arkivkammare och tidsmarkör på en och samma gång, där gamla klassiker blandas med nymodigheter.
– Maten ska å ena sidan manifestera festhögtidens värden och då måste skinkan och sillen fram. Men samtidigt vill vi gärna förnya oss och visa att vi hänger med. En riktigt god julvärd ska både duka upp det förväntade och komma med en och annan överraskning, till exempel skaldjursrätter, wokade grönsaker eller sushi, säger han.

Förr i tiden var julmåltiden för många svenskar det enda tillfället under året där man fick äta sig riktigt proppmätt utan att skämmas. Det är knappast något problem i dag. I stället har den blivit en av våra viktigaste statusmarkörer.
– Maten som dukas upp är en berättelse om gästerna runt bordet. Vilka värderingar har vi? Vilka anor har vi och hur mycket pengar tjänar vi?
– Därför kan det lätt bli bråk när en maträtt plötsligt plockas bort från bordet. Enda sättet att bli av med grisfötterna, skinkspadet eller syltan är när farmor dör eller någon skiljer sig, säger Richard Tellström.

Ja, även om julbordet alltså står i ständig förändring går processen långsamt. Och för vissa typer av produkter eller rätter är det näst intill omöjligt att ta sig in. Ett klassiskt exempel är Coca Cola som trots dyra reklamkampanjer inte lyckats ersätta den svenska julmusten.
– Coca Cola är inte en tillräckligt bra bärare av julens värden och det verkar inga kampanjer kunna ändra på, säger Richard Tellström.

Även grönsaksrätter har svårt att konkurrera. De finns, men reduceras oftast till uppskurna tomater, kål eller någon enstaka gratäng.
– De har alldeles för låg feststatus. När det är fest ska det vara proteiner och alkohol. 

Samtidigt är inget hugget i sten. Medan lutfisken, julkorven och syltan har mycket gamla anor från svensk bondemiljö har julskinkan inte mer än dryga hundra år på nacken. Vid slutet av 1800-talet var det ingen som åt rimmat eller lagrat kött till jul. Det gjorde man alla andra dagar på året och på julen skulle köttet vara färskt. Men plötsligt bestämde sig de svenska nationalromantikerna med Carl Larsson och Anders Zorn i spetsen för att julskinkan var en äkta svensk julsymbol. På Carl Larssons målning ”Julaftonen” från 1904 syns en stor julskinka i förgrunden. 
– Målningen kan ha haft mycket stor betydelse för julskinkans intåg på svenska julbord. Han gav helt enkelt skinkan, som annars åts sommartid, ett julvärde, säger Richard Tellström. 

Han tror att dagens kändisar på samma sätt skulle kunna revolutionera julbordet.
– I dag har till exempel vildsvinsstek inget julvärde. Men skulle Tina Nordström börja tala om vildsvinssteken som en äkta julsymbol så är inget omöjligt, säger han. 

Kanske kan den i så fall ersätta just skinkan. För trots dess starka symboliska värde i dag kan julskinkan vara på väg bort, tror Richard Tellström. 
– Vi äter den bara till jul nuförtiden och för grisproducenterna är det svårt med avkastningen under resten av året. Därför kommer priset gå upp kraftigt, vilket leder till att skinkan försvinner så småningom. 

På kort sikt kommer ändå skinkan att finnas kvar tillsammans med köttbullarna, prinskorven, Janssons frestelse och den svenska festmåltidens viktigaste ingrediens – sillen.
– Sillen är vårt främsta festtecken. Vi har ett svenskt festackord som heter sill, snaps och hej tomtegubbar. Det kommer inte försvinna.

Däremot ligger allt som kräver skinkspad risigt till; syltor, grisfötter, grönkål och bröd som doppas. De flesta köper nämligen sin skinka färdigkokt numera.
– Dessutom har vi blivit mycket mer känsliga för innehåll och konsistens. Vi gillar helt enkelt inte svål, hackat kött eller uppblött bröd, säger Richard Tellström.

Fakta

Julrätter på väg bort

- Grisfötter
- Syltor
- Grönkål
- Dopp i grytan

Julrätter som finns kvar (om än tills vidare)

- Skinka
- Sill
- Köttbullar
- Prinskorv
- Gravad lax

Från början var julbordet en förrätt

Det var vid decennierna kring 1900 som idealet för dagens julbord tog form. Nu slog ”Fanny och Alexander-julen” igenom på allvar med ett överdåd av dekorerade och myntade smårätter. För 1800-talssvensken hade julen varit en högtid då man åt färskt kött och nybakat bröd till skillnad från alla andra dagar på året då maten var insaltad eller torkad.
Men med hjälp av nationalromantiker som Carl Larsson och Anders Zorn spreds budskapet att den rimmade skinkan var en äkta svensk julsymbol. Under åren har den fått sällskap av prinskorv, gravad lax, inlagd sill, olika sorters kål. Köttbullen tog plats på det svenska julbordet så sent som på 1970-talet. Av de vanligaste rätterna på dagens julbord är det egentligen bara kalvsylta och julkorv som anses vara hämtade från gammal svensk bondemiljö.
Traditionellt sett var julbordet egentligen ett smörgåsbord eller förrättsbord till huvudrätten som var lutfisk. Smörgåsbordet har sin föregångare i brännvinsbordet, belagt sedan 1700-talet. Någon gång på 70-talet blev dock förrättsbordet en egen rätt utan krav på vidare spisning.

Källor: Populärhistoria, Richard Tellström (måltidsforskare)

Fler nyheter

Nya bilförsäkringar premierar säker körning


Flera försäkringsbolag erbjuder numera sänkta premier för skötsamma bilförare och ”sällan-bilister”. En dosa i bilen mäter köregenskaper och körsträcka.

Godaste chokladdrycken till vinterutflykten – stort test

Den höga sockerhalten tar bort chokladsmaken i chokladdryckerna, menar experterna. Barnen är inte lika känsliga och ger högst betyg till det billigaste pulvret i jämförelsen.

Åtta tvättmedel i test - en klar vinnare

Har du spillt kaffe, te eller rödvin på kläderna? Då finns det ett tvättmedel som är överlägset, visar Testfaktas test av åtta flytande kulörtvättmedel.

UPPDRAGSTEST

Rätt bäddmadrass kan rädda en dålig säng

Har du en hård och obekväm säng kan det vara idé att använda en bra bäddmadrass. Men inte ens den bästa bäddmadrassen kan kompensera en usel säng.
Testfakta Research har testat tio bäddmadrasser och hittat en tydlig vinnare.

Överlägsen vinnare när sju espressomaskiner testas

God och smakrik – eller som en tunn kopp bryggkaffe. Trots att exakt samma kaffebönor används blir espresson olika bra. Testfakta har testat sju automatiska kaffemaskiner.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Omdebatterat ogräsmedel i importerade livsmedel

Flera importerade livsmedel köpta i svenska mataffärer innehåller resthalter av det omstridda bekämpningsmedlet glyfosat. Det visar Testfaktas och SVT:s granskning.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så väljer du rätt för fläckfri tvätt

En fläckborttagare gör standardtvättmedlet effektivare. Den fixar ofta fläcken, men påverkar även klädernas färg och vithet, visar Testfakta Research laboratorietest. Det gäller att välja medel efter önskat resultat. Utmanaren Via Tabort vinner på vithet och skonsamhet.

Trimmade elcyklar oroar myndigheter

Vanliga elcyklar kan enkelt trimmas till betydligt högre hastigheter än tillåtet. Nu befarar myndigheterna att antalet allvarliga olyckor kommer öka. Men någon kontroll av elcyklarna görs inte. 

 

Fredagsgiftet: Tio gånger mer akrylamid i vissa chips

OLW:s chips innehåller tio gånger högre halt av det cancerframkallande ämnet akrylamid än Pringles och sex gånger mer än Estrellas, visar Testfaktas analys av åtta olika sorters chips med sourcream & onion-smak.
– De här nivåerna kommer inte att accepteras när nya reglerna träder i kraft, säger Livsmedelsverkets expert. 

Luddiga löften om vad vinterskorna ska klara

Blöt och kall om fötterna i vinter? Kan man klaga på vinterskorna om de inte håller måttet? Testfakta har kollat vad som gäller.

Allt fler tar hjälp av nätet för att träna

Trenden att nyttja internet för att motionera viker inte och allt fler träningsformer går nu att nå hemifrån eller via mobilen. För motionären kan det bli både billigare och mer praktiskt, men det passar inte lika bra för alla, menar GIH:s expert.

Välgörenhetsgåvor populärt under granen

En get, mensskydd eller ett matpaket till människor på flykt. Hjälporganisationernas konkreta gåvoprodukter ökar viljan att skänka pengar, särskilt till jul. Men om pengarna blir till just den gåva som givaren valt varierar mellan olika organisationer.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.