Julbordet – en del av din personlighet

Julbordet – en del av din personlighet

Titta ner på din julbordstallrik och hitta dig själv. Vad du stoppar i dig under årets stora matfest representerar mycket av din familjs värderingar och anor.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 16 Dec, 2011
Läs senare

Vi svenskar anses trendkänsliga när det gäller det mesta, så även maten vi stoppar i oss. Vi anammar gärna nya rätter och smaker från andra kulturer. Men gäller denna öppenhet även julbordet? Eller är det samma gamla skinka, köttbullar och sill som dukas upp år efter år ute i stugorna? Enligt måltidsforskaren Richard Tellström fyller julbordet en dubbel funktion. Det är en historisk arkivkammare och tidsmarkör på en och samma gång, där gamla klassiker blandas med nymodigheter.
– Maten ska å ena sidan manifestera festhögtidens värden och då måste skinkan och sillen fram. Men samtidigt vill vi gärna förnya oss och visa att vi hänger med. En riktigt god julvärd ska både duka upp det förväntade och komma med en och annan överraskning, till exempel skaldjursrätter, wokade grönsaker eller sushi, säger han.

Förr i tiden var julmåltiden för många svenskar det enda tillfället under året där man fick äta sig riktigt proppmätt utan att skämmas. Det är knappast något problem i dag. I stället har den blivit en av våra viktigaste statusmarkörer.
– Maten som dukas upp är en berättelse om gästerna runt bordet. Vilka värderingar har vi? Vilka anor har vi och hur mycket pengar tjänar vi?
– Därför kan det lätt bli bråk när en maträtt plötsligt plockas bort från bordet. Enda sättet att bli av med grisfötterna, skinkspadet eller syltan är när farmor dör eller någon skiljer sig, säger Richard Tellström.

Ja, även om julbordet alltså står i ständig förändring går processen långsamt. Och för vissa typer av produkter eller rätter är det näst intill omöjligt att ta sig in. Ett klassiskt exempel är Coca Cola som trots dyra reklamkampanjer inte lyckats ersätta den svenska julmusten.
– Coca Cola är inte en tillräckligt bra bärare av julens värden och det verkar inga kampanjer kunna ändra på, säger Richard Tellström.

Även grönsaksrätter har svårt att konkurrera. De finns, men reduceras oftast till uppskurna tomater, kål eller någon enstaka gratäng.
– De har alldeles för låg feststatus. När det är fest ska det vara proteiner och alkohol. 

Samtidigt är inget hugget i sten. Medan lutfisken, julkorven och syltan har mycket gamla anor från svensk bondemiljö har julskinkan inte mer än dryga hundra år på nacken. Vid slutet av 1800-talet var det ingen som åt rimmat eller lagrat kött till jul. Det gjorde man alla andra dagar på året och på julen skulle köttet vara färskt. Men plötsligt bestämde sig de svenska nationalromantikerna med Carl Larsson och Anders Zorn i spetsen för att julskinkan var en äkta svensk julsymbol. På Carl Larssons målning ”Julaftonen” från 1904 syns en stor julskinka i förgrunden. 
– Målningen kan ha haft mycket stor betydelse för julskinkans intåg på svenska julbord. Han gav helt enkelt skinkan, som annars åts sommartid, ett julvärde, säger Richard Tellström. 

Han tror att dagens kändisar på samma sätt skulle kunna revolutionera julbordet.
– I dag har till exempel vildsvinsstek inget julvärde. Men skulle Tina Nordström börja tala om vildsvinssteken som en äkta julsymbol så är inget omöjligt, säger han. 

Kanske kan den i så fall ersätta just skinkan. För trots dess starka symboliska värde i dag kan julskinkan vara på väg bort, tror Richard Tellström. 
– Vi äter den bara till jul nuförtiden och för grisproducenterna är det svårt med avkastningen under resten av året. Därför kommer priset gå upp kraftigt, vilket leder till att skinkan försvinner så småningom. 

På kort sikt kommer ändå skinkan att finnas kvar tillsammans med köttbullarna, prinskorven, Janssons frestelse och den svenska festmåltidens viktigaste ingrediens – sillen.
– Sillen är vårt främsta festtecken. Vi har ett svenskt festackord som heter sill, snaps och hej tomtegubbar. Det kommer inte försvinna.

Däremot ligger allt som kräver skinkspad risigt till; syltor, grisfötter, grönkål och bröd som doppas. De flesta köper nämligen sin skinka färdigkokt numera.
– Dessutom har vi blivit mycket mer känsliga för innehåll och konsistens. Vi gillar helt enkelt inte svål, hackat kött eller uppblött bröd, säger Richard Tellström.

Fakta

Julrätter på väg bort

- Grisfötter
- Syltor
- Grönkål
- Dopp i grytan

Julrätter som finns kvar (om än tills vidare)

- Skinka
- Sill
- Köttbullar
- Prinskorv
- Gravad lax

Från början var julbordet en förrätt

Det var vid decennierna kring 1900 som idealet för dagens julbord tog form. Nu slog ”Fanny och Alexander-julen” igenom på allvar med ett överdåd av dekorerade och myntade smårätter. För 1800-talssvensken hade julen varit en högtid då man åt färskt kött och nybakat bröd till skillnad från alla andra dagar på året då maten var insaltad eller torkad.
Men med hjälp av nationalromantiker som Carl Larsson och Anders Zorn spreds budskapet att den rimmade skinkan var en äkta svensk julsymbol. Under åren har den fått sällskap av prinskorv, gravad lax, inlagd sill, olika sorters kål. Köttbullen tog plats på det svenska julbordet så sent som på 1970-talet. Av de vanligaste rätterna på dagens julbord är det egentligen bara kalvsylta och julkorv som anses vara hämtade från gammal svensk bondemiljö.
Traditionellt sett var julbordet egentligen ett smörgåsbord eller förrättsbord till huvudrätten som var lutfisk. Smörgåsbordet har sin föregångare i brännvinsbordet, belagt sedan 1700-talet. Någon gång på 70-talet blev dock förrättsbordet en egen rätt utan krav på vidare spisning.

Källor: Populärhistoria, Richard Tellström (måltidsforskare)

facebook Comments

Fler nyheter

Bästa försäkringen för din hund

Det finns betydande skillnader mellan försäkringsbolagens olika husdjursförsäkringar. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika hundförsäkringar. En helt vanlig hundägare kan spara tusentals kronor om året genom att välja rätt försäkringslösning.

Laboratorietest

Varma fötter med risk för överhettning

Testfaktas laboratorietest av eluppvärmda strumpor visar på stora skillnader i såväl pris som kvalitet och prestanda. Några blir till och med så varma att man riskerar att bränna sig om man inte är försiktig. Men testet visar också att det går att hitta en bra strumpa till ett rimligt pris.

Laboratorietest

Äkta honung var sockerdopad

Åtta av tio sorter kan klassas som äkta honung, med varierande kvalitet.

De två övriga lever inte upp till EU-kraven – och en av dem borde inte ens få kallas honung. Det visar Testfaktas laboratorieanalys av honung.

Laboratorietest

Mest kronljus för kronan

Den som köper ett riktigt kronljus får som regel ett högkvalitativt ljus som håller vad det lovar i form av brinntid och låga – oavsett vad det kostar. Testfaktas test visar också att det kan förekomma relativt stora variationer i brinntid i samma förpackning. 

Laboratorietest

Clas Ohlson Ceramic Frying Pan

Testfakta Research har på uppdrag av Clas Ohlson AB genomfört ett laboratorietest av Clas Ohlsons non-stick-stekpanna med keramisk beläggning. Clas Ohlsons stekpanna presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller med råge kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Clas Ohlson Vinterviken - konstgjord julgran

Testfakta Research har på uppdrag av Clas Ohlson genomfört ett laboratorietest av Clas Ohlsons julgran Vinterviken. Julgranen har testats tillsammans med jämförbara julgranar från Star Trading och Jula. Clas Ohlsons julgran presterar genomgående bra i samtliga testmoment och uppfyller med god marginal kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dyr airfryer ingen garanti för perfekta pommes

En airfryer i budgetklass fixar i många fall både godare pommes och är mer energisnål än en dyrare variant. Dessutom är risken att bränna sig mindre. 

Laboratorietest

Vinteroveraller - priset ingen garanti för kvalitet

Vi förväntar oss att de ska hålla barnen torra och tåla rutschkanan och tuffa tag på lekplatsen. Det klarar också flera av vinter-overallerna i Testfaktas test men långt ifrån alla. Och priset är ingen garanti för kvalitet – testets dyraste overall utmärker sig negativt.

Laboratorietest

Padelbollen som håller längst

Padelbollar är en förbrukningsvara och enligt tillverkarna bör man byta ut bollarna efter två till tre matcher. Testfaktas test av tio kända varumärken visar att flera av bollarna tappar sugen långt tidigare än så, och dessutom är det stora skillnader i studs och hastighet mellan olika fabrikat.

Laboratorietest

Mio Delux Dream

Kontinentalsängen Delux Dream med bäddmadrassen Delux Sleep från möbelkedjan Mio har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för samtliga tre kroppstyper, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Kontinentalsängen Delux Dream uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för såväl mindre som medelstora och större personer.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.