Julbordet – en del av din personlighet

Julbordet – en del av din personlighet

Titta ner på din julbordstallrik och hitta dig själv. Vad du stoppar i dig under årets stora matfest representerar mycket av din familjs värderingar och anor.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 16 Dec, 2011
Läs senare

Vi svenskar anses trendkänsliga när det gäller det mesta, så även maten vi stoppar i oss. Vi anammar gärna nya rätter och smaker från andra kulturer. Men gäller denna öppenhet även julbordet? Eller är det samma gamla skinka, köttbullar och sill som dukas upp år efter år ute i stugorna? Enligt måltidsforskaren Richard Tellström fyller julbordet en dubbel funktion. Det är en historisk arkivkammare och tidsmarkör på en och samma gång, där gamla klassiker blandas med nymodigheter.
– Maten ska å ena sidan manifestera festhögtidens värden och då måste skinkan och sillen fram. Men samtidigt vill vi gärna förnya oss och visa att vi hänger med. En riktigt god julvärd ska både duka upp det förväntade och komma med en och annan överraskning, till exempel skaldjursrätter, wokade grönsaker eller sushi, säger han.

Förr i tiden var julmåltiden för många svenskar det enda tillfället under året där man fick äta sig riktigt proppmätt utan att skämmas. Det är knappast något problem i dag. I stället har den blivit en av våra viktigaste statusmarkörer.
– Maten som dukas upp är en berättelse om gästerna runt bordet. Vilka värderingar har vi? Vilka anor har vi och hur mycket pengar tjänar vi?
– Därför kan det lätt bli bråk när en maträtt plötsligt plockas bort från bordet. Enda sättet att bli av med grisfötterna, skinkspadet eller syltan är när farmor dör eller någon skiljer sig, säger Richard Tellström.

Ja, även om julbordet alltså står i ständig förändring går processen långsamt. Och för vissa typer av produkter eller rätter är det näst intill omöjligt att ta sig in. Ett klassiskt exempel är Coca Cola som trots dyra reklamkampanjer inte lyckats ersätta den svenska julmusten.
– Coca Cola är inte en tillräckligt bra bärare av julens värden och det verkar inga kampanjer kunna ändra på, säger Richard Tellström.

Även grönsaksrätter har svårt att konkurrera. De finns, men reduceras oftast till uppskurna tomater, kål eller någon enstaka gratäng.
– De har alldeles för låg feststatus. När det är fest ska det vara proteiner och alkohol. 

Samtidigt är inget hugget i sten. Medan lutfisken, julkorven och syltan har mycket gamla anor från svensk bondemiljö har julskinkan inte mer än dryga hundra år på nacken. Vid slutet av 1800-talet var det ingen som åt rimmat eller lagrat kött till jul. Det gjorde man alla andra dagar på året och på julen skulle köttet vara färskt. Men plötsligt bestämde sig de svenska nationalromantikerna med Carl Larsson och Anders Zorn i spetsen för att julskinkan var en äkta svensk julsymbol. På Carl Larssons målning ”Julaftonen” från 1904 syns en stor julskinka i förgrunden. 
– Målningen kan ha haft mycket stor betydelse för julskinkans intåg på svenska julbord. Han gav helt enkelt skinkan, som annars åts sommartid, ett julvärde, säger Richard Tellström. 

Han tror att dagens kändisar på samma sätt skulle kunna revolutionera julbordet.
– I dag har till exempel vildsvinsstek inget julvärde. Men skulle Tina Nordström börja tala om vildsvinssteken som en äkta julsymbol så är inget omöjligt, säger han. 

Kanske kan den i så fall ersätta just skinkan. För trots dess starka symboliska värde i dag kan julskinkan vara på väg bort, tror Richard Tellström. 
– Vi äter den bara till jul nuförtiden och för grisproducenterna är det svårt med avkastningen under resten av året. Därför kommer priset gå upp kraftigt, vilket leder till att skinkan försvinner så småningom. 

På kort sikt kommer ändå skinkan att finnas kvar tillsammans med köttbullarna, prinskorven, Janssons frestelse och den svenska festmåltidens viktigaste ingrediens – sillen.
– Sillen är vårt främsta festtecken. Vi har ett svenskt festackord som heter sill, snaps och hej tomtegubbar. Det kommer inte försvinna.

Däremot ligger allt som kräver skinkspad risigt till; syltor, grisfötter, grönkål och bröd som doppas. De flesta köper nämligen sin skinka färdigkokt numera.
– Dessutom har vi blivit mycket mer känsliga för innehåll och konsistens. Vi gillar helt enkelt inte svål, hackat kött eller uppblött bröd, säger Richard Tellström.

Fakta

Julrätter på väg bort

- Grisfötter
- Syltor
- Grönkål
- Dopp i grytan

Julrätter som finns kvar (om än tills vidare)

- Skinka
- Sill
- Köttbullar
- Prinskorv
- Gravad lax

Från början var julbordet en förrätt

Det var vid decennierna kring 1900 som idealet för dagens julbord tog form. Nu slog ”Fanny och Alexander-julen” igenom på allvar med ett överdåd av dekorerade och myntade smårätter. För 1800-talssvensken hade julen varit en högtid då man åt färskt kött och nybakat bröd till skillnad från alla andra dagar på året då maten var insaltad eller torkad.
Men med hjälp av nationalromantiker som Carl Larsson och Anders Zorn spreds budskapet att den rimmade skinkan var en äkta svensk julsymbol. Under åren har den fått sällskap av prinskorv, gravad lax, inlagd sill, olika sorters kål. Köttbullen tog plats på det svenska julbordet så sent som på 1970-talet. Av de vanligaste rätterna på dagens julbord är det egentligen bara kalvsylta och julkorv som anses vara hämtade från gammal svensk bondemiljö.
Traditionellt sett var julbordet egentligen ett smörgåsbord eller förrättsbord till huvudrätten som var lutfisk. Smörgåsbordet har sin föregångare i brännvinsbordet, belagt sedan 1700-talet. Någon gång på 70-talet blev dock förrättsbordet en egen rätt utan krav på vidare spisning.

Källor: Populärhistoria, Richard Tellström (måltidsforskare)

Fler nyheter

Laboratorietest

Pulserande ljus får håret på fall

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Bli inte blåst på alkoholmätaren

Hälften av de testade alkoholmätarna uppvisar felaktiga resultat. De är opålitliga och ger inte korrekt promillehalt. Testresultatet fick Elgiganten att omedelbart avsluta försäljningen av Sencor Alkomätare. 

Laboratorietest

Byggmax Wiksbo Plantjord Eko

Byggmax Wiksbo plantjord Eko har genomgått Testfaktas test av odlingsjordar. Resultatet visar att jorden har bra odlingsegenskaper för samtliga testade grödor och uppfyller därigenom kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Diskmedlet som gör rent hus

750 tallrikar diskade och rena jämfört med 100.
Skillnaden mellan toppen och botten är stor i Testfaktas stora laboratorietest av handdiskmedel. Topp tre saknar dock miljömärkning.

Laboratorietest

Snart 500 000 elcyklar - men bromsarna fortfarande frågetecken

Elcykel-boomen fortsätter även i år. Trots leveransproblem är var femte nyinköpt cykel eldriven. Enligt branschens beräkningar finns det snart 500 000 elcyklar i Sverige.

Laboratorietest

Torsk på omega 3 i fiskpinnar

Frityroljan är viktigare än fisken för tillskott av omega 3 från fiskpinnen. Testfaktas laboratorietester visade fyra gånger så höga halter omega 3 hos de fiskpinnar som friterats i rapsolja.

 

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Högt tryck räcker inte när bästa högtryckstvätten ska koras

En stark motor hjälper inte när högtryckstvätten slutar fungera efter 27 av 300 rengöringar och en styv och svårhanterad slang gör spolningen utmanande.

Laboratorietest

Barlinek parkettgolv 3-stav ek

Testfakta Research har på uppdrag av Byggmax AB genomfört ett laboratorietest av Byggmax parkettgolv från Barlinek. Golvet testades tillsammans med två likvärdiga produkter.

Laboratorietest

Billigare med effektivt maskindiskmedel

Diskmaskinens fyra timmar är billigare än att diska för hand. Men då ska maskindiskmedlet också göra rent på första disken.

Laboratorietest

Små skillnader på batterier för elverktyg

Lägg inte pengarna på ett dyrare batteri. Fundera i stället på vilka verktyg du behöver. Testfaktas laboratorietest av laddbara batterier visar att det billigaste alternativet levererar lika bra resultat som de som kostar dubbelt så mycket.

 

 

Laboratorietest

Byxblöjorna som håller tätt hela natten

Byxblöjor har blivit allt vanligare för småbarnsföräldrar. Under årens lopp har byxblöjor förbättrats för att ge bra skydd mot läckage inte bara på dagen utan även på natten.
-Skillnaderna ligger snarare i passformen för ditt barn, förklarar Cedric Schoorens, testledare på laboratoriet SGS France som utförde testerna.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.