Julbordet – en del av din personlighet

Julbordet – en del av din personlighet

Titta ner på din julbordstallrik och hitta dig själv. Vad du stoppar i dig under årets stora matfest representerar mycket av din familjs värderingar och anor.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 16 Dec, 2011
Läs senare

Vi svenskar anses trendkänsliga när det gäller det mesta, så även maten vi stoppar i oss. Vi anammar gärna nya rätter och smaker från andra kulturer. Men gäller denna öppenhet även julbordet? Eller är det samma gamla skinka, köttbullar och sill som dukas upp år efter år ute i stugorna? Enligt måltidsforskaren Richard Tellström fyller julbordet en dubbel funktion. Det är en historisk arkivkammare och tidsmarkör på en och samma gång, där gamla klassiker blandas med nymodigheter.
– Maten ska å ena sidan manifestera festhögtidens värden och då måste skinkan och sillen fram. Men samtidigt vill vi gärna förnya oss och visa att vi hänger med. En riktigt god julvärd ska både duka upp det förväntade och komma med en och annan överraskning, till exempel skaldjursrätter, wokade grönsaker eller sushi, säger han.

Förr i tiden var julmåltiden för många svenskar det enda tillfället under året där man fick äta sig riktigt proppmätt utan att skämmas. Det är knappast något problem i dag. I stället har den blivit en av våra viktigaste statusmarkörer.
– Maten som dukas upp är en berättelse om gästerna runt bordet. Vilka värderingar har vi? Vilka anor har vi och hur mycket pengar tjänar vi?
– Därför kan det lätt bli bråk när en maträtt plötsligt plockas bort från bordet. Enda sättet att bli av med grisfötterna, skinkspadet eller syltan är när farmor dör eller någon skiljer sig, säger Richard Tellström.

Ja, även om julbordet alltså står i ständig förändring går processen långsamt. Och för vissa typer av produkter eller rätter är det näst intill omöjligt att ta sig in. Ett klassiskt exempel är Coca Cola som trots dyra reklamkampanjer inte lyckats ersätta den svenska julmusten.
– Coca Cola är inte en tillräckligt bra bärare av julens värden och det verkar inga kampanjer kunna ändra på, säger Richard Tellström.

Även grönsaksrätter har svårt att konkurrera. De finns, men reduceras oftast till uppskurna tomater, kål eller någon enstaka gratäng.
– De har alldeles för låg feststatus. När det är fest ska det vara proteiner och alkohol. 

Samtidigt är inget hugget i sten. Medan lutfisken, julkorven och syltan har mycket gamla anor från svensk bondemiljö har julskinkan inte mer än dryga hundra år på nacken. Vid slutet av 1800-talet var det ingen som åt rimmat eller lagrat kött till jul. Det gjorde man alla andra dagar på året och på julen skulle köttet vara färskt. Men plötsligt bestämde sig de svenska nationalromantikerna med Carl Larsson och Anders Zorn i spetsen för att julskinkan var en äkta svensk julsymbol. På Carl Larssons målning ”Julaftonen” från 1904 syns en stor julskinka i förgrunden. 
– Målningen kan ha haft mycket stor betydelse för julskinkans intåg på svenska julbord. Han gav helt enkelt skinkan, som annars åts sommartid, ett julvärde, säger Richard Tellström. 

Han tror att dagens kändisar på samma sätt skulle kunna revolutionera julbordet.
– I dag har till exempel vildsvinsstek inget julvärde. Men skulle Tina Nordström börja tala om vildsvinssteken som en äkta julsymbol så är inget omöjligt, säger han. 

Kanske kan den i så fall ersätta just skinkan. För trots dess starka symboliska värde i dag kan julskinkan vara på väg bort, tror Richard Tellström. 
– Vi äter den bara till jul nuförtiden och för grisproducenterna är det svårt med avkastningen under resten av året. Därför kommer priset gå upp kraftigt, vilket leder till att skinkan försvinner så småningom. 

På kort sikt kommer ändå skinkan att finnas kvar tillsammans med köttbullarna, prinskorven, Janssons frestelse och den svenska festmåltidens viktigaste ingrediens – sillen.
– Sillen är vårt främsta festtecken. Vi har ett svenskt festackord som heter sill, snaps och hej tomtegubbar. Det kommer inte försvinna.

Däremot ligger allt som kräver skinkspad risigt till; syltor, grisfötter, grönkål och bröd som doppas. De flesta köper nämligen sin skinka färdigkokt numera.
– Dessutom har vi blivit mycket mer känsliga för innehåll och konsistens. Vi gillar helt enkelt inte svål, hackat kött eller uppblött bröd, säger Richard Tellström.

Fakta

Julrätter på väg bort

- Grisfötter
- Syltor
- Grönkål
- Dopp i grytan

Julrätter som finns kvar (om än tills vidare)

- Skinka
- Sill
- Köttbullar
- Prinskorv
- Gravad lax

Från början var julbordet en förrätt

Det var vid decennierna kring 1900 som idealet för dagens julbord tog form. Nu slog ”Fanny och Alexander-julen” igenom på allvar med ett överdåd av dekorerade och myntade smårätter. För 1800-talssvensken hade julen varit en högtid då man åt färskt kött och nybakat bröd till skillnad från alla andra dagar på året då maten var insaltad eller torkad.
Men med hjälp av nationalromantiker som Carl Larsson och Anders Zorn spreds budskapet att den rimmade skinkan var en äkta svensk julsymbol. Under åren har den fått sällskap av prinskorv, gravad lax, inlagd sill, olika sorters kål. Köttbullen tog plats på det svenska julbordet så sent som på 1970-talet. Av de vanligaste rätterna på dagens julbord är det egentligen bara kalvsylta och julkorv som anses vara hämtade från gammal svensk bondemiljö.
Traditionellt sett var julbordet egentligen ett smörgåsbord eller förrättsbord till huvudrätten som var lutfisk. Smörgåsbordet har sin föregångare i brännvinsbordet, belagt sedan 1700-talet. Någon gång på 70-talet blev dock förrättsbordet en egen rätt utan krav på vidare spisning.

Källor: Populärhistoria, Richard Tellström (måltidsforskare)

Fler nyheter

Husmorsknep bättre än specialmedel mot fläckar

Lägg inte pengar på sprayer och andra fläckborttagningsmedel – ibland gör de mer skada än nytta. Det du redan har hemma i skåpen funkar ofta bättre eller lika bra, visar Testfaktas test.

Falska löften om barnhörlurar

Många hörlurar för barn utlovar en begränsad maxvolym för att skydda barnens hörsel. Men det är inte alltid löftet på förpackningen stämmer – om hörlurarna kopplas till en dator kan gränsen överskridas, visar Testfaktas test.

Hitta rätt mobilabonnemang till ditt barn

Funderar du på vad som är bästa telefonlösningen till ditt barn? Testfakta har jämfört några av operatörernas billigaste abonnemang och hittat stora variationer.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Skärpa och ergonomi viktigt för en bra sekatör

Vare sig man vill fixa en blomsterbukett, befria prydnadsväxter från vissnade blomsterstjälkar eller klippa bort grenar så är sekatören ett uppskattat verktyg. Men det är stora skillnader på olika fabrikat, visar Testfakta Researchs omfattande laboratorietest.

Laboratorietest

Billigt dubbdäck bäst i test

Fler dubbar ger inte automatiskt bättre grepp på vägen, visar Testfaktas test av nio vinterdäck för cykel. Testvinnaren har minst antal dubbar och är dessutom billig.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Lättklippt med bästa grensaxen

När lite kraftigare grenar behöver beskäras kommer grensaxen väl till pass. Grensaxens längre handtag och större skäryta ger hävstång och kapacitet även för tjockare grenar. Men Testfakta Researchs laboratorietest visar att det är stora skillnader mellan olika modeller.

Så mycket smakförstärkare döljer sig i maten

EU bekymrar sig över medborgarnas intag av livsmedelstillsatsen glutamat. En oro har varit att ämnet döljs i ingredienser som jästextrakt. Men Testfaktas analys tyder på att detta inte bidrar i någon större utsträckning.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa ställbara sängen under 19 000 kronor

 Den vanligaste liggställningen är på sidan eller på rygg. Men en säng med ställbar huvud- och fotända kan vara gynnsamt både för sömnen och hälsan. När Testfakta testar olika alternativ i standardsegmentet, sängar under 19 000 kronor, sticker några fabrikat ut. Och bäst i test är Mios nya modell Godmorgon.

Storhandla utan bil – åtta rullande shoppingväskor i jämförelse

Slit inte på axlar och armar i onödan genom att släpa på tunga matkassar- en shoppingväska på hjul kan vara till stor hjälp för den som inte har bil, men ändå vill storhandla. Testfakta har jämfört åtta modeller. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Forskare: oron för mikroplaster kan vara överdriven

Rädslan för mikroplaster sprider sig. Men hur stor miljö- och hälsofara det faktiskt är vet vi inte. Nu varnar forskare för överdrivna och felaktiga slutsatser.
– Det får inte bli vilseledande och skrämma folk i onödan, säger biologen Martin Ogonowski

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Plantagen Premiumjord

Plantagens Premiumjord har genomgått Testfaktas test av odlingsjordar och fyller därigenom kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Årets bästa vinteroverall

En vinteroverall för barn ska vara vattentät, slittålig, andas och inte minst – fri från skadliga kemikalier. Men fyra av tio overaller i Testfaktas test innehåller miljöfarliga PFAS-ämnen. 

Tänk på städningen när du väljer golv

Dags att lägga nytt golv? Gå inte bara på utseendet - titta också på hur golvet ska skötas innan du bestämmer dig. Många golvfabrikanter förordar speciella rengöringsmedel som kan vara både dyra och dåliga för miljön.

Test av sju kameradrönare – se själv hur stora skillnader det är

Det är stora skillnader mellan olika kameradrönare, både när det gäller bildkvalitet och flygsäkerhet. Det visar Testfaktas test av sju kameradrönare under 10 000 kronor.
– Testets sämsta drönare är inte bara dålig, den är farlig, säger Testfaktas expert.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.