Inga farliga ämnen i svenskt smågodis

Inga farliga ämnen i svenskt smågodis

Laboratorietest

Svenska barn löper liten risk att få i sig farliga färgämnen när de äter lördagsgodis, trots den senaste tidens larm. Det visar Testfaktas stora laboratorietest av vanliga godissorter.

Laboratorietest
Mikael Bergling Foto: Hanna Dahlquist Publicerad: 26 Okt, 2007
Läs senare

I dag öppnar hundratusentals svenska barn en påse med lördagsgodis. Det är sötsaker som är fulla av olika tillsatser för att ge ”rätt” konsistens, smak, färg och hållbarhet.

För några veckor sedan rekommenderade det brittiska livsmedelsverket att hyperaktiva barn inte ska äta godis och andra livsmedel som innehåller syntetiska färgämnen, så kallade azofärger.
Enligt en brittisk studie kan barn som regelbundet får i sig azofärger och konserveringsmedlet natriumbensoat blir rastlösa och okoncentrerade.
Det är inte första gången som dessa tillsatser nämns i samband med beteendestörningar hos barn. EU:s livsmedelsmyndighet EFSA arbetar därför sedan en tid tillbaka med en översyn av färgämnena.
Av allergiskäl var azofärger förbjudna i Sverige till 1999, då ett EU-beslut ändrade på den saken.
På uppdrag av Testfakta har laboratoriet Analycen i Lidköping analyserat ett urval av vanliga fabrikat av smågodis för att ta reda på hur vanligt det idag är med azofärger och konserveringsmedlet bensoesyra i godis som säljs i Sverige.
Analysen visar att det förmodligen är mycket ovanligt. Ingen av de 14 analyserade godissorterna i vår undersökning innehöll azofärger eller natriumbensoat.
Däremot innehöll de många andra tillsatser, i genomsnitt 20 tillsatser vardera. Tillsatsernas uppgift är att ge godiset ”rätt” konsistens, smak, färg och hållbarhet.
– Det är dock inte frågan om några giftiga tillsatser, inte i de mängder som det är frågan om här, säger Evelyn Jansson Elfberg som är avdelningsdirektör vid Livsmedelsverket.
Behövs tillsatserna?
– En del behövs säkert, andra är kanske inte lika nödvändiga. Allt beror på vad konsumenten vill ha för vara. Några av tillsatserna handlar till exempel om att ge rätt tuggmotsånd.
– För att en tillsats ska vara tillåten får den givetvis inte vara farlig, men ska heller inte vara till för att lura konsumenten att en vara exempelvis är färskare än vad den i själva verket är.
Evelyn Jansson Elfberg berättar att representanter för livsmedelsmyndigheterna i EU:s olika medlemsländer med jämna mellanrum brukar träffas i Bryssel för att bland annat bestämma vilka tillsatser som ska tillåtas och vilka som bör tas bort.
– Vi försöker få ned antalet tillsatser. Det är en dock en komplicerad operation, inte minst därför att det finns olika tradition inom EU. I en del länder använder man vissa tillsatser, medan man i andra länder använder andra.
Samtliga godissorter i Testfaktas undersökning innehåller glukossirap trots att det enligt en del forskare misstänks ha större negativa effekter på hälsan än alternativet socker.
För att godiset ska bli tjockare och segare använder de flesta av fabrikanterna gelatin som tillverkas av svinsvål.
Undersökning visar också att det är mycket stor skillnad i pris mellan olika godissorter. För 100 kronor går det till exempel att köpa drygt 3,5 kilo vingummin av märket Euroshopper men bara 1,3 kilo Malaco Duo Organisal.

 Detta äter vi mest av:
 1. Chokladkakor
 2. Chokladstycksaker
 3. Chokladpraliner
 4. Halstabletter
 5. Sockerfritt tuggummi
 6. Gelé och vingummi
 7. Chokladdragéer
 8. Skum
 9. Kola och toffee
 10. Karameller och dragéer

 Källa: TT

Fakta

1980 åt en genomsnittlig svensk 9,8 kilo godis. 2005 hade konsumtionen ökat till 15,2 kilo per år, enligt Jordbruksverkets beräkningar.
Sammanlagt beräknas vi i år äta chokladkakor, sega råttor, tuggummin och liknande för runt nio miljarder kronor .
Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet och överläkare på Rikscentrum för överviktiga barn på Huddinge universitetssjukhus, säger att det ökade godisätandet är en viktig förklaring till att andelen överviktiga barn ökar.
– Att vi äter och dricker alltmer godis och läsk är en av de mest fettmadrivande förändringarna i samhället.
Bör vi sluta att äta godis?
– Nej, det tycker jag inte. Vi har godsaker därför att vi ibland har behov av belöningar. Dessutom är sötsaker en del av vår kultur. Det är alltså helt okej att barnen äter en påse godis på helgen, men inte däremellan. Vi måste kunna hantera våra njutningsämnen vare sig det handlar om alkohol eller godis, annars får vi problem.
Varför äts det allt mer godis?
– En förklaring är att godis och läsk idag är extremt billigt jämfört med vad det för exempelvis 25 år sedan. Dessutom har tillgängligheten och exponeringen ökat dramatiskt, precis som godispåsarnas storlek, säger Claude Marcus.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Fler nyheter

Laboratorietest

Pulserande ljus får håret på fall

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Bli inte blåst på alkoholmätaren

Hälften av de testade alkoholmätarna uppvisar felaktiga resultat. De är opålitliga och ger inte korrekt promillehalt. Testresultatet fick Elgiganten att omedelbart avsluta försäljningen av Sencor Alkomätare. 

Laboratorietest

Byggmax Wiksbo Plantjord Eko

Byggmax Wiksbo plantjord Eko har genomgått Testfaktas test av odlingsjordar. Resultatet visar att jorden har bra odlingsegenskaper för samtliga testade grödor och uppfyller därigenom kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Diskmedlet som gör rent hus

750 tallrikar diskade och rena jämfört med 100.
Skillnaden mellan toppen och botten är stor i Testfaktas stora laboratorietest av handdiskmedel. Topp tre saknar dock miljömärkning.

Laboratorietest

Snart 500 000 elcyklar - men bromsarna fortfarande frågetecken

Elcykel-boomen fortsätter även i år. Trots leveransproblem är var femte nyinköpt cykel eldriven. Enligt branschens beräkningar finns det snart 500 000 elcyklar i Sverige.

Laboratorietest

Torsk på omega 3 i fiskpinnar

Frityroljan är viktigare än fisken för tillskott av omega 3 från fiskpinnen. Testfaktas laboratorietester visade fyra gånger så höga halter omega 3 hos de fiskpinnar som friterats i rapsolja.

 

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Högt tryck räcker inte när bästa högtryckstvätten ska koras

En stark motor hjälper inte när högtryckstvätten slutar fungera efter 27 av 300 rengöringar och en styv och svårhanterad slang gör spolningen utmanande.

Laboratorietest

Barlinek parkettgolv 3-stav ek

Testfakta Research har på uppdrag av Byggmax AB genomfört ett laboratorietest av Byggmax parkettgolv från Barlinek. Golvet testades tillsammans med två likvärdiga produkter.

Laboratorietest

Billigare med effektivt maskindiskmedel

Diskmaskinens fyra timmar är billigare än att diska för hand. Men då ska maskindiskmedlet också göra rent på första disken.

Laboratorietest

Små skillnader på batterier för elverktyg

Lägg inte pengarna på ett dyrare batteri. Fundera i stället på vilka verktyg du behöver. Testfaktas laboratorietest av laddbara batterier visar att det billigaste alternativet levererar lika bra resultat som de som kostar dubbelt så mycket.

 

 

Laboratorietest

Byxblöjorna som håller tätt hela natten

Byxblöjor har blivit allt vanligare för småbarnsföräldrar. Under årens lopp har byxblöjor förbättrats för att ge bra skydd mot läckage inte bara på dagen utan även på natten.
-Skillnaderna ligger snarare i passformen för ditt barn, förklarar Cedric Schoorens, testledare på laboratoriet SGS France som utförde testerna.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.