Inga farliga ämnen i svenskt smågodis

Inga farliga ämnen i svenskt smågodis

Laboratorietest

Svenska barn löper liten risk att få i sig farliga färgämnen när de äter lördagsgodis, trots den senaste tidens larm. Det visar Testfaktas stora laboratorietest av vanliga godissorter.

Laboratorietest
Mikael Bergling Foto: Hanna Dahlquist Publicerad: 26 Okt, 2007
Läs senare

I dag öppnar hundratusentals svenska barn en påse med lördagsgodis. Det är sötsaker som är fulla av olika tillsatser för att ge ”rätt” konsistens, smak, färg och hållbarhet.

För några veckor sedan rekommenderade det brittiska livsmedelsverket att hyperaktiva barn inte ska äta godis och andra livsmedel som innehåller syntetiska färgämnen, så kallade azofärger.
Enligt en brittisk studie kan barn som regelbundet får i sig azofärger och konserveringsmedlet natriumbensoat blir rastlösa och okoncentrerade.
Det är inte första gången som dessa tillsatser nämns i samband med beteendestörningar hos barn. EU:s livsmedelsmyndighet EFSA arbetar därför sedan en tid tillbaka med en översyn av färgämnena.
Av allergiskäl var azofärger förbjudna i Sverige till 1999, då ett EU-beslut ändrade på den saken.
På uppdrag av Testfakta har laboratoriet Analycen i Lidköping analyserat ett urval av vanliga fabrikat av smågodis för att ta reda på hur vanligt det idag är med azofärger och konserveringsmedlet bensoesyra i godis som säljs i Sverige.
Analysen visar att det förmodligen är mycket ovanligt. Ingen av de 14 analyserade godissorterna i vår undersökning innehöll azofärger eller natriumbensoat.
Däremot innehöll de många andra tillsatser, i genomsnitt 20 tillsatser vardera. Tillsatsernas uppgift är att ge godiset ”rätt” konsistens, smak, färg och hållbarhet.
– Det är dock inte frågan om några giftiga tillsatser, inte i de mängder som det är frågan om här, säger Evelyn Jansson Elfberg som är avdelningsdirektör vid Livsmedelsverket.
Behövs tillsatserna?
– En del behövs säkert, andra är kanske inte lika nödvändiga. Allt beror på vad konsumenten vill ha för vara. Några av tillsatserna handlar till exempel om att ge rätt tuggmotsånd.
– För att en tillsats ska vara tillåten får den givetvis inte vara farlig, men ska heller inte vara till för att lura konsumenten att en vara exempelvis är färskare än vad den i själva verket är.
Evelyn Jansson Elfberg berättar att representanter för livsmedelsmyndigheterna i EU:s olika medlemsländer med jämna mellanrum brukar träffas i Bryssel för att bland annat bestämma vilka tillsatser som ska tillåtas och vilka som bör tas bort.
– Vi försöker få ned antalet tillsatser. Det är en dock en komplicerad operation, inte minst därför att det finns olika tradition inom EU. I en del länder använder man vissa tillsatser, medan man i andra länder använder andra.
Samtliga godissorter i Testfaktas undersökning innehåller glukossirap trots att det enligt en del forskare misstänks ha större negativa effekter på hälsan än alternativet socker.
För att godiset ska bli tjockare och segare använder de flesta av fabrikanterna gelatin som tillverkas av svinsvål.
Undersökning visar också att det är mycket stor skillnad i pris mellan olika godissorter. För 100 kronor går det till exempel att köpa drygt 3,5 kilo vingummin av märket Euroshopper men bara 1,3 kilo Malaco Duo Organisal.

 Detta äter vi mest av:
 1. Chokladkakor
 2. Chokladstycksaker
 3. Chokladpraliner
 4. Halstabletter
 5. Sockerfritt tuggummi
 6. Gelé och vingummi
 7. Chokladdragéer
 8. Skum
 9. Kola och toffee
 10. Karameller och dragéer

 Källa: TT

Fakta

1980 åt en genomsnittlig svensk 9,8 kilo godis. 2005 hade konsumtionen ökat till 15,2 kilo per år, enligt Jordbruksverkets beräkningar.
Sammanlagt beräknas vi i år äta chokladkakor, sega råttor, tuggummin och liknande för runt nio miljarder kronor .
Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet och överläkare på Rikscentrum för överviktiga barn på Huddinge universitetssjukhus, säger att det ökade godisätandet är en viktig förklaring till att andelen överviktiga barn ökar.
– Att vi äter och dricker alltmer godis och läsk är en av de mest fettmadrivande förändringarna i samhället.
Bör vi sluta att äta godis?
– Nej, det tycker jag inte. Vi har godsaker därför att vi ibland har behov av belöningar. Dessutom är sötsaker en del av vår kultur. Det är alltså helt okej att barnen äter en påse godis på helgen, men inte däremellan. Vi måste kunna hantera våra njutningsämnen vare sig det handlar om alkohol eller godis, annars får vi problem.
Varför äts det allt mer godis?
– En förklaring är att godis och läsk idag är extremt billigt jämfört med vad det för exempelvis 25 år sedan. Dessutom har tillgängligheten och exponeringen ökat dramatiskt, precis som godispåsarnas storlek, säger Claude Marcus.

Ladda ner tabell med testresultat som PDF

Fler nyheter

Laboratorietest

Stort test av köttbullar: Godaste bullen är ekologisk

Har du redan börjat oroa dig för alla köttbullar som ska rullas i jul? Testfakta lät 43 kockstudenter från Grythyttan bedöma nio färdiglagade alternativ till julbordet. 

Så bokar du en klimatvänlig vintersemester

Turismen är en starkt bidragande orsak till den globala uppvärmningen. Men det betyder inte att man måste sluta resa – bara resa annorlunda. Testfakta tipsar om hur du bokar en klimatvänligare semester i vinter.

Laboratorietest

Mobiler klarar svensk vinter olika bra visar test

Telefonernas batterikapacitet kan minska med hela 40 procent när kylan slår till. Och vissa slutar helt enkelt att fungera. Men det skiljer mycket mellan olika modeller, visar Testfaktas test. 

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Skärpa och ergonomi viktigt för en bra sekatör

Vare sig man vill fixa en blomsterbukett, befria prydnadsväxter från vissnade blomsterstjälkar eller klippa bort grenar så är sekatören ett uppskattat verktyg. Men det är stora skillnader på olika fabrikat, visar Testfakta Researchs omfattande laboratorietest.

Så mycket palmolja finns det i biodieseln

Den biodiesel du häller i tanken innehåller ofta palmolja eller restprodukter från palmoljeindustrin. I slutändan kan det leda till högre koldioxidutsläpp än när du tankar fossilt.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Lättklippt med bästa grensaxen

När lite kraftigare grenar behöver beskäras kommer grensaxen väl till pass. Grensaxens längre handtag och större skäryta ger hävstång och kapacitet även för tjockare grenar. Men Testfakta Researchs laboratorietest visar att det är stora skillnader mellan olika modeller.

Laboratorietest

Här är bästa ledlampan – med det behagligaste ljuset

De ser ut som klassiska glödlampor men vad får du för ljus därhemma? Testfakta har jämfört nio ledlampor i retrostil för att se vilken som är mest lik en glödlampa.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa ställbara sängen under 19000 kronor

 Den vanligaste liggställningen är på sidan eller på rygg. Men en säng med ställbar huvud- och fotända kan vara gynnsamt både för sömnen och hälsan. När Testfakta testar olika alternativ i standardsegmentet, sängar under 19 000 kronor, sticker några fabrikat ut. Och bäst i test är Mios nya modell Godmorgon.

Husmorsknep bättre än specialmedel mot fläckar

Lägg inte pengar på sprayer och andra fläckborttagningsmedel – ibland gör de mer skada än nytta. Det du redan har hemma i skåpen funkar ofta bättre eller lika bra, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Falska löften om barnhörlurar

Många hörlurar för barn utlovar en begränsad maxvolym för att skydda barnens hörsel. Men det är inte alltid löftet på förpackningen stämmer – om hörlurarna kopplas till en dator kan gränsen överskridas, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Plantagen Premiumjord

Plantagens Premiumjord har genomgått Testfaktas test av odlingsjordar och fyller därigenom kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Hitta rätt mobilabonnemang till ditt barn

Funderar du på vad som är bästa telefonlösningen till ditt barn? Testfakta har jämfört några av operatörernas billigaste abonnemang och hittat stora variationer.

Laboratorietest

Billigt dubbdäck bäst i test

Fler dubbar ger inte automatiskt bättre grepp på vägen, visar Testfaktas test av nio vinterdäck för cykel. Testvinnaren har minst antal dubbar och är dessutom billig.

Laboratorietest

Så mycket smakförstärkare döljer sig i maten

EU bekymrar sig över medborgarnas intag av livsmedelstillsatsen glutamat. En oro har varit att ämnet döljs i ingredienser som jästextrakt. Men Testfaktas analys tyder på att detta inte bidrar i någon större utsträckning.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.