Hög nickelhalt i billigt bryggkaffe

Hög nickelhalt i billigt bryggkaffe

Laboratorietest

Lågpriskaffe innehåller sju gånger högre halt av tungmetallen nickel och dubbelt så mycket koffein. Det visar Testfaktas analys av bryggkaffe.

Laboratorietest
Martin Hansson Publicerad: 14 feb, 2009
Läs senare

Svenskarna är ett kaffeälskande folk. I snitt dricker vi nästan tre och en halv kopp java per invånare och dag. Det placerar oss som nummer två på listan över de mest kaffekonsumerande länderna, endast slagna av finnarna.

Testfakta gav laboratoriet Eurofins i uppgift att analysera koffeinhalt samt halten av de vanligaste tungmetallerna i tolv olika fabrikat av bryggkaffe. Resultatet visar att lågpriskaffe innehåller ungefär dubbelt så mycket koffein och flera gånger högre halt av nickel än de dyrare och ofta ekologiska kaffesorterna. Mest nickel hade Bremer från Lidl, där halten var sju gånger så hög.

[PDF]

– Skillnaden i koffein beror troligtvis på att de billigare kaffesorterna innehåller en stor andel robustabönor, som har en hög koffeinhalt, säger Calle Åkerstedt på branschföreningen Svensk Kaffeinformation.
– Om nickelhalten också kan härledas till böntypen är svårare att svara på. Den kan bero på alltifrån jordmån till vilken typ av gödsling och bekämpningsmedel som används i produktionen.

De två vanligaste arterna av kaffebönor är robusta och arabica. Robustabönan växer främst i afrikanska lågländer och till viss del även i Vietnam. Den anses kvalitetsmässigt sämre än arabican, som kräver hög höjd och oftast har sitt ursprung i sydamerikanska bergssluttningar.  Det internationella marknadspriset för robusta ligger på ungefär två tredjedelar av arabican.
– Det är först på senare år som robusta har börjat användas i svenskt kaffe och då endast i lågprisfabrikaten, säger Calle Åkerstedt.  

De något dyrare fabrikaten med ett pris på cirka 30 kronor och uppåt innehåller mycket riktigt hundra procent arabica. När det gäller lågpriskaffet finns inte bönsort angivet på förpackningarna. Men efter viss möda återkommer  leverantörerna med uppgifter om att kaffet består av en blandning av robusta och arabica.
David Haugaard, oberoende kaffeimportör, som besökt många plantager världen över på jakt efter de bästa bönorna, menar dock att det inte bara handlar om vilken typ av böna som används.   
– Det säger sig själv att kaffe som i slutändan kostar runt 15 kronor är restprodukter med väldigt dålig kvalitet. Jag har med egna ögon sett hur man sorterar bort de sämre bönorna som får ligga direkt på marken i värmen och halvt förmultna. Dessa bönor säljs sedan till extremt lågt pris och används i lågpris- och snabbkaffe, säger han.

Enligt Magnus Frisk, informationsansvarig på Coop, stämmer inte detta.
– Nej, vårt kaffe köps på världsmarknaden med erkända beskrivningar av kvalitet där man får analysprov. Om proven inte lever upp till de krav vi har köper vi inte.
Coop kan inte förklara den högre nickelhalten i sitt lågpriskaffe.
– Nej, det är svårt att förklara. Vi gör tester på kaffet för tungmetaller som kadmium och bly, där det finns gränsvärden. Vi har inte haft några värden som överskrider gränserna.

Fakta

Eurofins i Lidköping har analyserat förekomsten av tungmetallerna bly, kadmium och nickel samt koffeinhalt i tolv fabrikat av bryggkaffe. Någon analys av pesticider har inte kunnat göras eftersom rostningsprocessen förstör alla spår. Analysen är gjord på kaffepulvret innan bryggning.
   Resultatet visade inte på några högre nivåer av vare sig bly eller kadmium. Däremot varierade nickelhalten mellan 240 och 1700 mikrogram per kilo. Gränsvärdena för bly, kadmium och nickel i dricksvatten är 10, 5 respektive 20 mikrogram per liter. Tar man hänsyn till den utspädning som sker vid bryggning så torde nickelhalten i det färdiga bryggkaffet uppgå till högst 80 mikrogram per liter för det fabrikat vars bönor visade på högst nickelhalt. Enligt Livsmedelsverket är denna halt relativt låg i jämförelse med vissa andra livsmedel som till exempel musslor, nötter eller bruna bönor. Å andra sidan konsumerar normalsvensken mycket mer kaffe än nötter och musslor.

Kaffeurvalet utgörs av några av de vanligaste fabrikaten på den svenska marknaden, samt några exempel på lågpriskaffe från de större livsmedelskedjorna.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Post- och paketstrul – så kan du få ersättning

Klagomålen på post- och paketutdelningen i Sverige har ökat markant det senaste året. Som drabbad konsument kan du ha rätt till ersättning, men du måste klaga på rätt sätt. Testfakta reder ut vad som gäller.
Laboratorietest

Superlim inte alltid superbra

Supersnabba och superstarka. Så marknadsförs limmen i de pyttesmå förpackningarna. Men på vissa material fäster en del knappt bättre än målarfärg. Fukt och kyla är det inga av limmen som klarar, visar Testfaktas test.

Stora skillnader i salthalt mellan livsmedel

Salthalten i svenska livsmedel är fortsatt hög. Men läs på etiketten – det går att välja produkter med mindre salt, visar Testfaktas granskning.
Laboratorietest

Noppborttagarna som kan rädda höstkoftan

En bra noppborttagare kan uträtta storverk för garderoben. Men det finns ingen anledning att lägga för mycket pengar. I Testfaktas test är den billigaste maskinen bäst och den dyraste sämst.

Farliga glödlampor stoppas

Elsäkerhetsverket har stoppat två glödlampor för ugn inköpta på Biltema.

Välj rätt larm till lägenheten

Efterfrågan på hemlarm till lägenheter växer. Men vad får man för pengarna? Testfakta har jämfört sju larm från olika företag.

Populärt diskmedel klassat som miljöfarligt

Yes Handdiskmedel klassas numera som miljöfarlig och får inte längre använda Svanen-märkningen. Orsaken är att EU skärpt klassificeringen av vissa tensider som finns i produkten.
Laboratorietest

Flera galonisar läcker

Som nya håller alla regnställ tätt. Men efter en tids användning är det flera som läcker, visar Testfaktas test.

Kritik mot DN:s prenumerationsvillkor

Det är oskäligt att kräva att en uppsägningen av en DN-prenumerationen bara kan ske per brev eller telefon, menar Konsumentverket.

Så kan du skydda barnen på nätet

Är du orolig för vad dina barn hittar på nätet? Surffilter, program och inställningar kan vara en hjälp, men också en falsk trygghet. "Det är viktigare med dialog än ett program i datorn", säger Johnny Lindqvist från Surfa Lugnt.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.