Bästa prästosten korad

Bästa prästosten korad

Testfakta har testat åtta prästostar av olika fabrikat. Foto: Anna Sigge
De ser lika ut, men det är skillnad på prästost och prästost, visar testet.Foto: Anna Sigge
Laboratorietest

Lång lagringstid betyder inte alltid mer smak, visar Testfaktas test av prästost. Tre av åtta ostar innehåller också den ifrågasatta tillsatsen natamycin.

Laboratorietest
Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 20 Okt, 2016
Läs senare

Den som förväntar sig att få mer smak för att man köper en ost med lång lagringstid riskerar att bli lurad, visar Testfaktas test av prästostar. Ängens prästost från Lidl som lagrats i 15 månader smakar till exempel mindre än både Coops och Wernerssons ostar, som lagrats i 10 månader.

– Att osten är långlagrad är ett försäljningsargument som ser bra ut på förpackningen, men det handlar också om hur osten lagrats. Lagrar du den i en lägre temperatur behöver du inte titta till den och vända den lika ofta, och det blir mindre arbetskrävande och billigare. Men smakerna utvecklas inte heller som de ska, säger Per-Olof Weréen, tidigare VD för Ostfrämjandet.

På uppdrag av Testfakta har han tillsammans med SP Food and Bioscience gjort en smaksensorisk analys av åtta vanliga prästostar, med en lagringstid på mellan 10 och 15 månader. Testerna utfördes som blindtester och följde de branschkriterier som finns för prästost.

När Testfakta kontaktar Lidl får vi inget svar på om Ängens lagras vid lägre temperatur än brukligt. Men enligt Lidl är målet att uppnå rätt smakkaraktär, inte att lagra osten så länge som möjligt.

Minst utvecklad smak bland ostarna i testet har Allerums långlagrade Präst, som också får det lägsta betyget i testet. Bäst betyg får Arlas Prästost, som har den fylligaste och mest utvecklade smaken.

[PDF]

Förutom skillnader i smak är det också skillnad på ostarnas innehåll. Tre av ostarna innehåller den omstridda tillsatsen natamycin, ett antibiotikum som används på ostarnas yta för att förhindra att de möglar. Redan för tjugo år sedan vållade ämnet stor debatt, inte minst på grund av oro för antibiotikaresistens. Ostbranschen har vid upprepade tillfällen lovat att natamycinet ska fasas ut. Men i Garant, Wernerssons och Lidls ostar finns det fortfarande kvar.

– Det är tråkigt, vi har jobbat länge för att få bort det och det går ju uppenbarligen att göra bra ost utan, säger Per-Olof Weréen.

Natamycin är godkänt av Livsmedelsverket, som menar att det inte finns någon risk för att användandet skulle kunna bidra till antibiotikaresistens eftersom ämnet verkar mot svampar och inte bakterier. Men Sveriges konsumenter, som länge varit kritiska till ämnet, menar fortfarande att det borde bort.

– Eftersom konsumentnyttan är tveksam tycker jag att arbetet med att fasa ut natamycin måste fortsätta. Detta handlar om riksminimering, säger Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges konsumenter.

Axfood som äger Garant, en av ostarna där natamycin används, betonar att medlet är ofarligt, men säger samtidigt att ambitionen är att erbjuda produkter med så få tillsatser som möjligt.

– Vi arbetar därför för att vår lagrade ost i framtiden ska vara helt fri från natamycin, säger Claes Salomonsson, presschef på Axfood.

Fakta om testet

Testfakta har testat åtta olika prästostar med en lagringstid på 10-15 månader.

Alla ostarna hade en fetthalt på minst 31%.

Hela testförfarandet utfördes i form av blindtest.

• SP Food and Bioscience har utfört en sensorisk analys av ostarna. En expertpanel bestående av fyra tränade deltagare har bedömt olika parametrar inom området smak, konsistens och utseende. Paneldeltagarna är uttagna enligt specifika ISO-standarder, och har en medfödd känslighet för smak. De är också samtränade för att kunna ange graden av olika smakparametrar.

• Per-Olof Weréen, tidigare VD för Ostfrämjandet, har bidragit med expertkunskaper när det gäller hur en prästost ska smaka och hur de olika parametrarna ska värderas.

Bedömningen av smak, utseende och konsistens följde de branschkriterier som finns för prästost.

• Utöver smaktesterna gjorde Eurofins laboratorium en innehållsanalys av ostarnas vatten, fett och salthalt.

Fakta: E235 - Natamycin

Natamycin beskrivs ibland som ett antibiotikum och ibland som ett antimykotikum – svampdödande medel. Medlet bildas av en bakterie och skyddar mot angrepp från ett flertal jäst- och mögelsvampar. Däremot påverkas inte bakterier. Därför finns det enligt Livsmedelsverket ingen risk att resistenta bakteriestammar utvecklas. Resistens hos svamp har heller inte påvisats. Livsmedelsverket grundar sin bedömning på en utredning av natamycin som Europeiska livsmedelssäkerhetsorganet EFSA publicerade 2009. Natamycin används som konserveringsmedel och får endast användas till ytbehandling av ost och torkade korvar.

Källa: Livsmedelsverket

Övriga tillsatser i ost

E202 - kaliumsorbat
Kaliumsaltet av sorbinsyra. Framställs syntetiskt. Används som konserveringsmedel. Effektivt mot jäst- och mögelsvampar och vissa bakterier.

E251 - natriumnitrat
Kallas även för salpeter. Förekommer naturligt i växter. Används som konserveringsmedel.

E509 - kalciumklorid
Saltsyrans kalciumsalt. Förekommer naturligt. Används för att påverka smak och konsistens.

Källa: Livsmedelsverket, Konsumentföreningen Stockholm

 

Fakta: Övriga tillsatser i ost

E202, kaliumsorbat

Kaliumsaltet av sorbinsyra. Framställs syntetiskt. Används som konserveringsmedel. Effektivt mot jäst- och mögelsvampar och vissa bakterier.

E251, natriumnitrat

Kallas även för salpeter. Förekommer naturligt i växter. Används som konserveringsmedel.

E509 Kalciumklorid

Saltsyrans kalciumsalt. Förekommer naturligt. Används för att påverka smak och konsistens.

Källa: Livsmedelsverketm Konsumentföreningen Stockholm

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Förbjudet gift på skånska äpplen

Stora mängder svenska äpplen från bland annat skåne har utsatts för förbjudna bekämpningsmedel. Jordbruksverket tar på sig skulden.

Norden dyrast i prisjämförelse

Stockholm och övriga nordiska huvudstäder är fortfarande bland de dyraste shoppingstäderna i världen. Warszawa är billigast i Europa för nöjesturister. Men den som vill handla elektronik till lågpris måste ta sig till Asien eller USA.

Minska dina elkostnader med nya Energikalkylen

Att minska sin energianvändning är bra både för plånboken och för miljön. Nu lanserar Energimyndigheten ett nytt hjälpmedel för hushållen som syftar till att få ned elförbrukningen.

Boom i babyprodukter

Barnvagnar, leksaker och olika säkerhetsprylar. Marknaden för babyprodukter har exploderat med många nya aktörer. Som konsumerande förälder gäller det att förhålla sig kritisk och tänka själv.

"GDA-märkning kan vara vilseledande"

Den nya GDA-märkningen väckte debatt. Livsmedelsverket lyssnade och har nu kommit fram till att den i vissa fall kan vara vilseledande.

Byt till LED-lampor och spara energi

Ett byte till LED-lampor i adventsljusstaken och julgranen kan minska energiförbrukningen med upp till 98 procent. Det visar ett test av Energimyndigheten.

Nytt lagförslag ska ge miljövänliga datorer

Världens datorer orsakar enorma mängder av koldioxidutsläppDet vill EU råda bot på med ett nytt lagförslag.

Rökare nekas Apple-garanti

Om du är en rökande Mac-ägare bör du se upp. Apple har nämligen nekat två kunder garantireparation med hänvisning till rökskador och hälsoskäl.
Laboratorietest

Fem av åtta kaffebryggare klarar inte kraven

Endast tre av åtta kaffebryggare lever upp till standardens krav för bryggning och varmhållning.  Det visar Testfaktas laboratorietest av åtta vanliga modeller.

Sajter som säljer mobiltjänster granskas

Många har känt sig lurade av mobiltjänsteföretag som säljer exempelvis ringsignaler. Sedan EU:s konsumentmyndigheter tagit till kraftåtgärder har det blivit bättre. Samtidigt växer branschen lavinartat och är svår att kontrollera.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.