Tveksamt om "goda" bakterier hjälper alla

Tveksamt om "goda" bakterier hjälper alla

Det finns miljarder snälla bakterier i livsmedelsbutikernas kyldiskar och i hälsokosten. Probiotika, eller mjölksyrabakterier, i yoghurt och fil sägs hjälpa mot allt från magont till allergier. Men enligt näringsexperterna fungerar inte probiotika på alla.

Ia Wadendal/Testfakta Publicerad: 13 sep, 2010
Läs senare

I livsmedelshyllorna hittar du hälsofiler, hälsoyoghurtar, fruktdrycker och shots med olika sorters laktobaciller och bifidusbakterier. I hälsokostaffären erbjuds tabletter och kapslar med ungefär samma innehåll fast oftast med betydligt större mängder av de ”goda” bakterierna. Samlingsnamnet för de nyttiga bakterierna är probiotika och Världshälsoorganisationen WHO definierar probiotika som ”levande mikroorganismer som när de tillförs i tillräcklig mängd medför hälsovinster för konsumenten”.

I tarmen har varje individ omkring ett kilo bakterier, både ”goda” och ”onda”. För att förbli frisk är det viktigt att bakterierna är i balans – balansen rubbas lätt om vi stressar, får infektioner, äter dåligt eller använder antibiotika. Då kan en del av de goda bakterierna slås ut, och det är just vi sådana tillfällen som det kan finnas anledning att tillföra probiotika. Men nutritionister tycker det är svårt att ge råd om vilka bakterier man ska tillföra och i vilken mängd. Det beror på att varje individ har sitt alldeles egna ekosystem i tarmen.

Förr i tiden var det lättare att få i sig de nyttiga bakterierna – då åt vi mer syrad mat som innehåller laktobaciller.

– Det är jättesvårt att ge exakta råd om probiotiska produkter. En blandning är nog bra, man får prova sig fram och kanske hålla på under en längre tid. Tarmfloran är ju individuell och kan påverkas av så mycket, säger Ulla Johansson, erfaren nutritionist och verksam vid Idun Näringskonsult i Lund.

Individens tarmflora kan vara präglad av mammans konsumtion av antibiotika eller kost. Det kan också finnas andra bakomliggande orsaker till en orolig mage som inte nödvändigtvis har med bakterier i tarmen att göra.

– Probiotika och dess effekter är ett spännande område, men det är omöjligt att säga något tvärsäkert om hur det fungerar och om det gör det på den enskilde. Än så länge är få bakterier kartlagda. Det är också skillnader inom olika bakteriestammar, konstaterar Ulla Johansson.

Hon använder probiotika själv eftersom hon har lite orolig mage, och tycker att det gör en viss nytta – ”men det är ju en subjektiv känsla och innebär inte att det fungerar på alla”.

Det har gjorts många studier av probiotika och forskarna tycker att det är ett intressant område. Ett problem är dock att ett flertal av de genomförda studierna gjorts av tillverkarna, som ju har ett egenintresse i sina produkter.

Kliniska studier – vetenskapliga undersökningar av en produkts säkerhet och effekt på människor – av probiotika har gjorts när det gäller diarré hos spädbarn och diarré i samband med antibiotikaanvändning. De visar att sjuktiden förkortas med probiotika. Samtidigt har Sahlgrenska akademin gjort en studie som visar att probiotika inte biter på salmonella.

Frida Fåk, forskare och doktor i zoologisk biologi vid Göteborgs universitet, håller på med studier som rör immunförsvaret och probiotika. Hennes råd till konsumenten är att noga kontrollera vad de probiotiska produkterna innehåller för bakterier och om det finns en kliniskt bevisad effekt.

– Man kan gå in på nätet och kolla om internationella vetenskapliga tidskrifter skrivit om produkten, och läsa om olika studier, säger hon.

Själv dricker hon probiotisk fruktdryck varje morgon i förebyggande syfte mot infektioner.

facebook Comments

Fler nyheter

Barn med adhd nekas full försäkring

Barn med diagnosen adhd nekas att teckna fullvärdiga sjuk- och olycksfallsförsäkringar av en rad försäkringsbolag.

Var beredd på vargavinter

Mycket tyder på att årets vinter kommer att bli kallare än normalt, liksom fjolårets och vintern innan dess. Enligt meteorologer har perioder med ovanligt låga temperaturer kommit och stannat i genomsnitt 3,5 år sedan 1940-talet.

Miljösmarta kostråd stoppas

Livsmedelsverket har sedan 2006 haft i uppdrag av regeringen att ta fram miljösmarta kostråd åt svenskarna.

Regler för kosmetiska ingrepp ska utredas

På senare tid har flera fall uppmärksammats där patienter har farit illa vid olika kosmetiska ingrepp. Nu ska Socialstyrelsen utreda regelverket.

Reporäntan ligger kvar

Riksbanken låter reporäntan ligga still, enligt ett beslut på onsdagen. Räntan ligger därmed kvar på 2,0 procent.

Vägglöss vanligt i studentbostäder

Vägglusen är en allt vanligare hyresgäst i landets studentlägenheter. Nästan alla studentbostadsföretag har haft problem de senaste två åren, uppger Sveriges Radio.

"Sänk kraven på tågen"

Sänk förväntningarna på tågtrafiken i vinter. Det är Trafikverkets budskap till tågresenärerna efter två vintrar med förseningar, inställda tåg och bristande information.

Italiensk storstrejk stoppar flyg

Flera miljoner italienare har under tisdagen lagt ned sitt arbete för att delta i en facklig generalstrejk mot regeringens besparingsplaner. Såväl flyg-, tåg- och busstrafiken står stilla och offentliga byggnader runt om i Italien har hållit stängt.

Mattesatsning för 2,6 miljarder

Efter flera års sjunkande matematikkunskaper i svenska skolan lanserar nu regeringen en satsning på 2,6 miljarder kronor.

Förstorade bröst försvårar cancer-upptäckt

Injicerbara implantat som används vid bröstförstoring kan försvåra eller till och med omöjliggöra tolkningen av mammografibilder. Läkemedelsverket utreder nu riskerna tillsammans med en rad experter.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.