Tusen ton nyårsraketer förorenar nyårsluften

Tusen ton nyårsraketer förorenar nyårsluften

Ska du titta på fyrverkerierna? Höga halter partiklar i luften kan ge känsliga personer problem. Men nyårsraketerna har blivit bättre ur miljösynpunkt.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 29 Dec, 2016
Läs senare

På nyårsnatten fyrar vi av av omkring tusen ton nyårsraketer i Sverige. Vackert, men fyrverkerierna gör också nyåret till den tid på året då halterna av luftföroreningar riktigt skjuter i höjden, i alla fall i städerna.

– Under ett par timmar kan det bli extremt höga halter av partiklar i luften, mer än någon annan dag på året. Nivåerna kan ligga 20 gånger över det normala, lika högt som i Peking under de värsta smogdagarna, säger Lars Barregård, professor i miljömedicin och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Enligt Naturvårdsverkets beräkningar står fyrverkerierna för ungefär 0,4 procent av de totala partikelutsläppen som görs i Sverige årligen. Trafiken står för 15 procent. Men eftersom nästan alla fyrverkerier som säljs fyras av vid samma tidpunkt blir det ett stort tillskott just då. Fyrverkeriröken innehåller bland annat partiklar från förbränning, kol och svaveloxider, plus diverse metaller som används för att framkalla de vackra färgerna. Och det är framför allt astmatiker och människor med känsliga luftvägar som kan få problem, säger Lars Barregård.

– De som redan har besvär med andningen bör inte vistas i röken från nyårsraketerna.

Några hälsorisker på längre sikt för den övriga befolkningen ser Lars Barregård däremot inte.

– När man utsätts för höga partikelhalter under lång tid ökar risken att dö i förtid. Men föroreningstoppen på nyårsafton är för kortvarig för att ge några långtidseffekter.

Föroreningarna från fyrverkerierna faller förr eller senare till marken, och frågan är vad de innebär för miljön?

– Helt oproblematiskt är det inte. Fyrverkerierna bidrar till att sprida ämnen som vi vill fasa ut. Men det handlar sannolikt om små mängder om man till exempel jämför med det som släpps ut från industrin, säger Helena Parkman, utredare på Kemikalieinspektionen.

Kemikalieinspektionens kontroller de senaste åren tyder också på att fyrverkerierna blivit bättre ur miljösynpunkt. Våren 2011 hittades det förbjudna och mycket giftiga ämnet hexaklorbensen i sex av åtta undersökta fyrverkeripjäser. Alla pjäser innehöll dessutom en eller flera av tungmetallerna bly, kvicksilver, kadmium och krom. När myndigheten följde upp studien förra året såg det betydligt bättre ut – då hittades hexaklorbensen endast i en av 20 undersökta pjäser. Ingen innehöll otillåtna halter av kvicksilver. 

Om halterna av bly, kadmium, och krom också minskat vet inte myndigheten. Där gjordes ingen uppföljning eftersom lagen inte reglerar de ämnena i fyrverkerier. Men enligt Sveriges fyrverkeribranschförbund är blyet borta från tillverkningen, enligt branschens egna regler.

– Våra medlemsföretag ställer hårda krav på leverantörerna och tillåter inget bly. I de fall de förekommer är det föroreningar som inte ska vara där, säger Erik Nilsson, branschförbundets ordförande.

Fyrverkerifakta

Raketer för dryga 150 miljoner
Enligt Sveriges fyrverkeribranschförbund spenderar svenska konsumenter numera mellan 150 och 160 miljoner om året på fyrverkerier. Cirka 90 procent av försäljningen sker vid nyår.

Minskat sedan millennieskiftet
Alla fyrverkeriepjäser som säljs i Sverige är importerade, och importen har minskat stadigt. 1999, inför millennieskiftet, importerades 3853 ton fyrverkeripjäser. 2015 var importen 1584 ton.
Källa: SCB

Skadliga partiklar i röken
Fyrverkerier står för cirka 0,4 procent av de skadliga partikelutsläppen i luften varje år. Transportsektorn bidrar med 15 procent av partikelutsläppen.
2014 stod fyrverkerierna för 0,4 procent av de totala utsläppen av kadmium i Sverige och 1,3 procent av utsläppen av koppar.
Källa: Naturvårdsverket.

Färre olyckor
Varje år söker cirka 100 personer akut vård på grund av skador från fyrverkerier. 20 av dem är så allvarligt skadade att de måste läggas in på sjukhus. Antalet som måste vårdas på sjukhus har mer än halverats de senaste tjugo åren.
Källa: MSB

Förbjudet att bara smälla
2002 infördes förbud mot smällare i Sverige – det vill säga pjäser som har kraftigt ljud som främsta effekt.
Åldersgränsen för att köpa och hantera fyrverkerier är 18 år.
Källa: MSB

facebook Comments

Fler nyheter

Långtidstest av elcyklar - resultat

1 000 km i vardagen - hur klarar sig elcyklarna utanför laboratoriemiljön?

Elcyklar - en omogen marknad

Testfaktas långtidstest av elcyklar visar tydligt att det fortfarande är en väldigt omogen marknad. Många elcyklar är undermåligt utrustade, särskilt när det gäller bromsarna.

Fem sätt att somna snabbare

En god natts sömn kan ibland kännas svårfångad. Den är också högst personlig: otaliga faktorer spelar in i varje persons sömnrutin. Här är några metoder som har hjälpt andra att somna på kvällen.

Laboratorietest

Bästa plåstret på såren

Finns det plåster som både stoppar blodflödet och sitter kvar - även när det blir blött? Då får du vara beredd att betala lite mer – ett billigare plåster brister ofta i något av momenten.

Laboratorietest

Valet av maskindiskmedel viktigare än somliga tror

Testfakta har jämfört nio vanliga fabrikat av maskindiskmedel på den svenska marknaden och kan berätta vilka som är värda pengarna, samt vilka du kan skippa.

Laboratorietest

Skidhandsken som håller dig torr och varm i backen

Bästa skidhandsken är varm, tålig och vattentät. Men är du bara ute efter att hålla värmen kan den billigaste handsken vara den som gör jobbet bäst. 

Laboratorietest

Undvik mättade fetter på smörgåsen och spara pengar

Vegetabiliska bordsmargarin har störst mängd nyttiga fleromättade fettsyror – och minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Väljer du ett margarin med mättade fetter får du betala nästan dubbla priset.

Laboratorietest

En bra bäddmadrass kan rädda en dålig säng

Vaknar du med ont i höften eller axeln? Kanske börjar sängen bli för gammal eller sover du kanske mer på sidan än tidigare. En ny säng är en betydande investering men ofta kan det räcka med en ny bäddmadrass för att förbättra sängens ergonomi.
Testfakta har testat hur åtta olika bäddmadrasser förbättrar ergonomin i en dålig resårbotten.

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i den övre prisklassen

En bra säng ska ge kroppen stöd och samtidigt låta axlar och höft sjunka ner i bädden. Men en felbalanserad fjädring kan ge känslan av hängmatta med ryggproblem som resultat. Hur bra är då en lite dyrare kontinentalsäng? Testfakta Research har laboratorietestat och jämfört ett urval av kontinentalsängar i premiumklassen.

Laboratorietest

Stort test av duntäcken - Dunets kvalité värmer bäst

Ett duntäcke som både håller värmen och andas när vinterkylan slår till? Testfaktas test visar att dunets kvalitet har stor betydelse för resultatet. I ett par fall finns också en hel del luft i priset för fjädrarna.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.