Stor skillnader på hållbarhet av glasögonglas

Stor skillnader på hållbarhet av glasögonglas

Laboratorietest

Vissa glasögon kan tappas i marken många gånger utan problem. Andra repas lättare och blir snabbare obrukbara. Ytbehandlingen skiljer sig mycket åt mellan glas från olika optiker. Och så gör även priset, visar Testfaktas test.

Laboratorietest
Martin Hansson Publicerad: 5 dec, 2009
Läs senare

Den som ska köpa nya glasögon tänker kanske i första hand på vilka bågar hon eller han ska välja. Men även kvaliteten på själva linsen är av betydelse. Testfakta lät Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP undersöka optisk förmåga samt ytbehandling och reptålighet på glasögonglas från sex stora optikerkedjor och två nätbutiker. Vid varje beställning lämnades samma recept (-2,0 på båda ögonen) och samma modell av båge in hos de olika optikerna. Enda undantaget var Favoptic där man inte kan skicka in bågar utan måste beställa från företagets egna sortiment. Här valdes en så snarlik båge som möjligt. Alla inköpta glas är i plast och de är antireflex-, antismuts- och hårdhetsbehandlade.   

Inget glasögonpar fick någon anmärkning på den optiska förmågan – det vill säga inga linser avvek nämnvärt från receptet.
– Det finns små avvikelser, men alla håller sig väl inom tillåtna gränser och skillnaderna är inte märkbara för bäraren., säger Stefan Källberg, testledare på SP.

Däremot skiljer sig glasen åt vad gäller hårdhets- och ytbehandling. För att ta reda på hur pass reptåliga linserna är använde sig laboratoriet av en testmetod som används när man testar skyddsglasögon. En lins från varje glasögonpar placerades på en roterande platta med yttre glasytan uppåt. Från ett rör ovanför glasen hälldes grovkorning sand i en jämn ström. Därefter mätte laboratoriet hur matta linserna blivit av behandlingen. Resultatet anges som en ökning i procent av diffust ljus som släpps igenom glaset.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

– Det här är ett tecken på glasens hårdhet och visar hur bra de klarar att man tappar dem i asfalten eller om det till exempel råkat fastna grus på trasan som man torkar av dem med.

 

Klart bäst var totalvinnaren Synsam, som knappt påverkas av testet.
– Det är väldigt stor skillnad mellan Synsams glas och det minst reptåliga glaset från Direkt Optik som i stort sett inte går att använda efter behandlingen, säger Stefan Källberg.

Det betyder dock inte att Direkt Optiks glasögon blir obrukbara efter att man tappat dem en gång i marken, enligt Stefan Källberg.
– Nej, det här är ett väldigt tufft test och man får se det som vägledande. Det man kan säga är att man kan hantera glasögonen från Synsam mycket mer ovarsamt utan att de tar skada.

Att slippa repor på linsen är kanske den viktigaste aspekten när man ska bedöma kvaliteten på glaset. När väl reporna sitter där går de inte att göra något åt. Men att hela tiden behöva tvätta och torka av sina glas kan också vara irriterande. För att bedöma glasögonens smutsavvisande förmåga användes en metod från ett amerikanskt laboratorium, specialiserade på tester av glasögonglas. Först sattes fingeravtryck på linserna och en tejpbit placerades över avtrycken. Därefter mättes kraften i Newton som behövs för att dra bort tejpen.

– Testet blir ett mått på hur hårt smutsen sitter och hur enkelt det är att få bort den. Efter testet gjordes även en visuell bedömning av hur mycket smuts som satt kvar på varje lins. De två momenten överensstämde mycket bra, de glas som såg skitigast ut var också de som behövde mest tejpkraft.

Även här stack Synsam ut som en klar vinnare och krävde bara en tredjedel så mycket tejpkraft som Specsavers lins.
– Glasögonen från Synsam blir inte nedsmutsade lika fort och är enklare att rengöra än många av de andra glasen, säger Stefan Källberg. 

Laboratoriet analyserade även glasens antireflexbehandling. Alla glasögonpar reflekterade klart mycket mindre ljus jämfört med ett par obehandlade referensglas. Men det fanns ändå tydliga skillnader. De bästa glasen från Synologerna reflekterade till exempel en tredjedel så mycket ljus som glasen från Specsavers.

Testet visar också att priset för att sätta in glas i ett par bågar skiljer sig mycket mellan olika optiker. För konsumenten blir slutsatsen att den som vårdar sina glasögon väl, och kan tänka sig att rengöra dem lite oftare, kan tjäna tusenlappar genom att välja ett billigare alternativ. Klart billigast är nätbutikerna.

 

Fakta

 

 

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP har på uppdrag av Testfakta undersökt optiska egenskaper samt ytbehandling och reptålighet på åtta glasögonpar inköpta från olika optikerkedjor och nätbutiker.
   För att beställningarna skulle vara så rättvisa som möjligt köptes åtta likadana glasögonbågar in. En av Testfaktas medarbetare gick därefter till en optiker hos varje kedja med bågarna och ett recept på synfelet -2,0 på båda ögonen. Alla optiker fick samma recept och en beställning på plastglas som var antireflex, antismuts och hårdhetsbehandlade. Alla inköpta glas är i plast. Vid beställningarna gjordes ingen butik uppmärksam på att det rörde sig om ett test. Urvalet är att betrakta som ett stickprov.

Glasögonglas från följande optiker har köpts in:
- Synsam
- Direkt Optik
- Synologerna
- Lensway (nätbutik)
- Aktuell Optik
- Specsavers
- Favoptic (nätbutik)
- Synoptic


Priser
Alla beställningarna gjordes från butiker i Stockholms innerstad och priserna kan troligtvis skilja sig i en jämförelse med övriga landet. Dessutom erbjuder kedjorna ofta olika typer av paketpriser där man kommer billigare undan om man köper både synundersökning, bågar och glas på samma ställe.
Även till nätbutiken Lensway skickades samma bågar in, men här tillkom en kostnad på 500 kronor för egna bågar. Hos den andra nätbutiken i testet, Favoptic, kan man inte skicka in egna bågar utan måste välja från företagets sortiment. I det angivna priset ingår alltså även bågar för cirka 400 kronor.

Optiska egenskaper
Laboratoriet analyserade linsernas optiska egenskaper i förhållande till receptet. Det fanns vissa avvikelser men alla glas höll sig inom tillåtna gränser.

Reptålighet
Här brukades en testmetod som annars används vid test av skyddsglasögon. En lins från varje glasögonpar placerades på en roterande platta med yttre glasytan uppåt. Från ett rör ovanför glasen hälldes grovkorning sand i en jämn ström. Därefter mätte laboratoriet hur matta linserna blivit av behandlingen. Resultatet anges som en ökning i procent av diffust ljus som släpps genom glaset.

Smutsavvisande egenskaper
För att bedöma glasögonens smutsavvisande förmåga användes en metod från ett amerikanskt laboratorium, specialiserade på tester av glasögonglas. Först sattes fingeravtryck på linserna och en tejpbit placerades över avtrycken. Därefter mättes kraften i Newton som behövs för att dra bort tejpen. Testet blir ett mått på hur hårt smutsen sitter och hur enkelt det är att få bort den. Efter testet gjordes även en visuell bedömning av hur mycket smuts som satt kvar. De båda momenten överensstämde väl, det vill säga de glas som såg smutsigast ut var också de som behövde mest kraft för att dra bort tejpen.

Antireflexbehandling
Laboratoriet mätte hur mycket av ljuset som varje glasögonpar reflekterar. Testet gjordes för såväl dagsljus som för inomhusförhållanden med glödlampor. Samtliga glasögon i testet reflekterar betydligt mindre än ett par obehandlade glas. Men de skiljer sig också inbördes.  

Betygsättning
Endast glasögonens ytbehandling och reptålighet har betygsatts. Här har viktningen gjorts enligt följande: Reptålighet 50 procent, antismutsbehandling 30 procent och antireflexbehandling 20 procent.

 

 

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Pannlampor - bedrägliga ljuskällor i höstmörker

Höstmörkret är en utmaning för alla som vill röra sig fritt utomhus. Testfaktas stora laboratorietest av pannlampor avslöjar extrema effektfall som ökar risken för det att bli svart under löparrundan eller hundpromenaden. Dessutom stämmer sällan tillverkarnas angivna räckvidd i meter.

Körrapport elcykel: Buddy Bike sX1

I samband med vårt långtidstest av elcyklar fick vi möjlighet att testa en prototyp av nya norska Buddy Bike sX1. Cykeln ingick inte i vårens laboratorietest då den ligger i premium klassen med en prislapp betydligt högre än testdeltagarna.

Laboratorietest

Fristående skummadrass, ett flexibelt alternativ

En ny generation av fristående skummadrasser ger ergonomi i nivå med klassiska spiralfjädrar, visar Testfakta Researchs uppdragstest.

 

Solpaneler på villataket – en strålande affär?

Med rätt solceller får du en pålitlig källa av förnybar energi över lång tid, som både kan sänka elräkningen och minska ditt koldioxidavtryck. Men att köpa fel system för hemmet kan lägga skugga över elräkningen. Testfakta listar grunderna du behöver kunna innan du köper solpaneler för hemmet.

Testfaktas köpguide för elcyklar

Det viktigaste när du ska välja elcykel är att tänka igenom hur du ska använda den. Testfakta hjälper dig ta reda på vilken elcykel som passar just dig bäst.

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.