Många gifter i snuset

Många gifter i snuset

Laboratorietest

Att snusa är ingen hälsokur. Under läppen stoppar snusaren en rad farliga ämnen utöver det starkt beroendeframkallande nikotinet. Hur mycket tungmetaller, nitrosaminer och rester av bekämpningsmedel man får i sig beror på vilken prilla man väljer.

Laboratorietest
Kristina von Dolwitz
Kristina von Dolwitz Publicerad: 13 jun, 2014
Läs senare

I Sverige snusar uppskattningsvis 18 procent av männen och fyra procent av kvinnorna trots att det är välkänt att nikotin är både giftigt och starkt beroendeframkallande. Men nikotinet är långt ifrån det enda hälsofarliga ämnet som snusaren får i sig.

På uppdrag av Testfakta har det oberoende laboratoriet Eurofins analyserat innehållet i sex populära portionssnus från olika tillverkare. Laboratoriet mätte inte bara mängden nikotin utan också hur mycket nitrosaminer, tungmetaller och bekämpningsmedel som fanns i de olika snussorterna.

– De tobaksspecifika nitrosaminerna har visat sig vara mycket potenta när det gäller cancer, säger Rosaria Galanti, läkare och professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, som forskat på tobak i över tjugo år.

[PDF]

Testfaktas analys visar på stora skillnader mellan portionssnusen. Mest nitrosaminer finns det i LD, som till och med överskrider WHO:s rekommenderade gränsvärde. Den totala halten nitrosaminer är drygt tre gånger så hög i LD som i General. Men Rosaria Galanti tycker att man ska vara uppmärksam även på låga halter:

– Man ska ha klart för sig att det inte finns något som säger att lägre koncentrationer skulle vara ofarligt, det är trots allt cancerframkallande ämnen vi talar om.

Idag har inte Livsmedelsverket något gränsvärde för hur mycket nitrosaminer som snus får innehålla:

– Vi tittar på om det finns för forskningsunderlag för att sätta gränsvärden för tobaksspecifika nitrosaminer. Men det är något som antagligen kommer att ta tid i så fall, säger Hannes Eintrei, jurist på Livsmedelsverket.

Något som också varierar mellan de analyserade portionssnusen är halten nikotin. Här har portionssnuset från Skruf de högsta halterna. Minst nikotin innehåller portionssnuset från LD. 

Analysen visar också på rester av bekämpningsmedel i alla snussorter. I LD:s snus hittade laboratoriet bara en, men i General finns rester från tolv olika pesticider.

– För att få ett snus med lägsta möjliga nivåer av oönskade ämnen som nitrosaminer köper vi in tobak från olika delar av världen. Det medför att det kan finnas låga nivåer av olika sorters bekämpningsmedel i snuset, säger Johan Lindholm, laboratoriechef på Swedish Match.

Utöver detta visar analysen att samtliga snussorter innehåller både tungmetaller och formaldehyd. Men Anneli Widenfalk som är toxikolog och riskvärderare på Livsmedelsverket, anser inte att varken tungmetaller, formaldehyd eller bekämpningsmedel är något som snusaren behöver oroa sig över, då mängderna är så små att de inte förväntas ge en ökad hälsorisk:

– Om man jämför med de skyhöga halterna av nikotin så är det mycket små mängder man får i sig av de här hälsofarliga ämnena. Självklart skulle det vara bättre för hälsan om man kunde begränsa sitt intag av ämnena, särskilt tungmetaller, eller ännu hellre inte snusa alls.

Fakta om testet

Testfakta valde ut populära portionssnus från sex olika tillverkare, och som säljs på den svenska marknaden.

Det oberoende laboratoriet Eurofins Food & Agro Testing Sweden fick i uppdrag av Testfakta att analysera innehållet i en dosa av varje portionssnus.

Laboratoriet mätte halterna av bland annat nikotin, nitrosaminer, formaldehyd, tungmetaller och rester av bekämpningsmedel.

Alla halter är uppmätta i fuktigt snus.

WHO:s rekommenderade gränsvärde för nitrosaminerna NNN och NNK avser halten i torr-tobak. Enligt tidigare analyser innehåller portionssnus i genomsnitt 45 procent vatten.

Fakta: Hälorisker med svenskt snus

Hälsorisker med svenskt snus

Det finns mycket litet belagd forskning kring snusets hälsoeffekter. Det beror på att det är en förhållandevis liten grupp människor i Sverige som bara snusar (och inte röker eller har rökt). Det man vet är:

  • Snusare har större risk att drabbas av matstrupscancer och cancer i bukspottskörteln.
  • Hos snusande gravida finns det ökad risk för att fostret dör, föds för tidigt, får en låg födelsevikt.
  • Vissa samband finns också mellan snusning och ökad risk för diabetes och kraftig viktuppgång.
  • Just nu pågår en stor statistisk undersökning som ska titta på riskerna för att drabbas av cancer och Parkinsons sjukdom om man snusar.

Fakta: Epidemiolog Cecilia Magnusson, KI. ”Health Effects of Snus Use” av Jenny Hansson, 2012

Några farliga ämnen i svenskt snus

  • Tobaksspecifika nitrosaminer: En grupp cancerframkallande ämnen som uppkommer i samband med torkning och förvaring av tobaken. Idag klassas två av ämnena, NNN och NNK som särskilt farliga.
  • Nikotin: Ett start beroendeframkallande gift som finns naturligt i tobak. Ett nervgift som verkar sammandragande på blodkärlen.
  • Formaldehyd: Cancerframkallande. Används inom tillverkningsindustrin men finns också Finns naturligt i många växter.
  • Tungmetaller: Tas upp av tobaksplantan. Halterna är beroende av vilka ämnen som finns i jord, luft och vatten där tobaken odlas.

Källa: Tobaksfakta.se, 1177 Vårdguiden och Folkhälsomyndigheten.

WHO:s rekommendationer

  • Alla konsumentprodukter med nikotin i sig bör regleras.
  • Snus bör regleras genom kontroll av produktinnehåll.
  • Till att börja med, bör länderna sätta ett gränsvärde för halten av de tobaksspecifika nitrosaminerna NNN och NNK. Gränsvärdet för dessa två tillsammans bör inte överstiga 2 mikrogram/gram, uppmätt i torr-tobak.

Källa: WHO Technical Report Series 955: WHO Study Group on Tobacco Product Regulation, 2009

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Tysk sajt avslöjar matreklamens baksida

Har du någonsin köpt mat som ser god ut på förpackningen och sedan blivit besviken på innehållet? Den tyska hemsidan Pundo3000 har jämfört reklambilder med verkligheten.

Flera brister med gps i mobilen

Gps i mobilen är ofta inget att förlita sig på om man vilset driver runt på skogsstigar där det är dålig täckning. Tidningen Pc för Alla testade sex mobilers inbyggda gps-system och hittade en rad brister.
Laboratorietest

Stora skillnader i solkrämernas skydd

Stirra dig inte blind på solskyddsfaktorn. En barnsolkräm med faktor 30 kan ge bättre skydd än en med faktor 40. Det visar Testfaktas laboratorietest av 14 vanliga märken.
Laboratorietest

Inte alltid mer svavel i lådvin än i flaskvin

Att lådvin innehåller mer sulfit än flaskvin är ingen obestridlig sanning. Testfakta skickade de två vanligaste lådvinerna till ett laboratorium och fick ett överraskande resultat.

LCD-tv energisnålare än plasma

Trots likvärdig bildkvalitet är LCD energisnålare än plasma. Det visar Energimyndighetens test av fem tv-apparater med inbyggd digital mottagare.

Kyckling tvättas i klor - även i EU

Det är inte bara i USA som kycklingen tvättas i klor. Även i Europa används metoden, men bara på kött som ska exporteras, skriver Göteborgs-Posten.

Reklamera köpet på flera språk

Konsumentverket har lanserat en klagoguide för gränsöverskidande köp inom EU. Nu kan du reklamera köpet på tyska och engelska.

Spelvan trio provslog tio drivers

Kan roboten ha fel? Testfakta samlade tre golfare på Tyresö GK utanför Stockholm. De fick slå fem bollar var med varje driver.
Laboratorietest

Valet av klubba en högst personlig sak

Från årsskiftet gäller nya regler för drivern, golfspelarens längsta vapen i bagen. Många spelare måste byta ut sin gamla driver för att få tävla och spela handicapgrundande ronder. Vilken skall man byta till? För att få svar på den frågan lät Testfakta laboratorietesta tio populära modeller.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.