Hur lång är önskelistan i år? Känner du dig redan trött inför årets julhandel. Det är lika bra att vänja sig. Listorna kommer att fortsätta växa även de kommande åren. Utvecklingen beror inte bara på julen utan är följd av våra förändrade konsumtionsmönster.

För bara tio år sedan räckte det med en osthyvel i kökslådan. Idag har vi två olika: en för att hyvla osten med och en annan för att riva den. Och varför inte en tredje också när skaftet på den första börjar bli fult?

Ett svenskt hushåll har kraftigt ökat sin konsumtion av möbler och inventarier de senaste 50 åren, visar statistik från SCB.  I dag lägger vi lika mycket pengar på prylar i hemmet som vi lägger på kläder. För 50 år sedan var sko- och klädnotan mer än tre gånger större. Den stora vinnaren på utvecklingen är handeln, som trots den ekonomiska osäkerheten förväntas sätta rekord även i årets julhandel. Handelns utredningsinstitut räknar med en ökning på en procent till 65,2 miljarder kronor.

Det finns också en annan bransch som drar nytta av den ökade köplusten: lagerföretagen. Uthyrning av förråd är idag en stor marknad – i synnerhet i storstadsområden där vinds- och källarförråd ofta saknas i nybyggda bostäder.

– Folk samlar inte bara på sig mera prylar, vi blir också mera lättrörliga, säger Carl Waern, en av delägarna i Humlans Minilager i Helsingborg.

Humlans Minilager var först i Sverige med att erbjuda privatpersoner och företag att hyra förråd i stadsmiljö. Den första anläggningen på 1 500 kvadratmeter öppnade 1988. Tillväxten i lagerutrymme speglar branschens utveckling. I dag hyr bolaget ut 20 000 kvadratmeter, fördelade på åtta anläggningar i olika västsvenska städer.
Konsumtionstrenderna speglar också det samhälle vi lever i. Sofia Ulver Sneistrup är forskare vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet och har studerat svenskarnas förändrade konsumtionsvanor.
– Dagens konsumenter har både en stor medvetenhet och en ängslighet kring att ”konsumera rätt”, säger hon.

Sofia Ulver Sneistrup spårar medvetenheten tillbaka till den politiska och ideologiska situationen i 1960- och 1970-talens Sverige. Marknadskritik och konsumentmakt fanns då i var mans medvetande. På senare år har medvetenheten förbytts till miljöfrågor och varumärken har blivit allt viktigare.

Samtidigt har även skillnaderna mellan hur olika sociala skikt konsumerar blivit större.
Sofia Ulver Sneistrups avhandling beskriver bland annat om hur svenska medelklassen uttrycker sin status genom valet av prylar, varumärken och lyxartiklar.

– Den svenska medelklassen håller på att ”konnässeras”. När vi har de prylar vi behöver för att överleva blir det allt viktigare att passa in i sitt sociala sammanhang. Motsatsen blir också allt viktigare det vill säga att skaffa vissa saker för att visa vilka grupper vi inte vill tillhöra.

Sofia Ulver Sneistrup tar barnen i kungafamiljen som exempel på unga vuxna som påverkar konsumtionen. Deras vanor har bidragit till att märkeskläder och märkesväskor som tidigare uppfattads som lyxartiklar blivit både eftertraktade av och tillgängliga för ungdomar i medelklassen.

Alla konsumtionstrender möter också motreaktioner. Samtidigt som världens medelklass vill ha mer ”lyxprodukter” växer en ny rörelse fram i överkonsumtionens spår.

– Intresset för att köpa kläder second hand, webbsidor som Blocket och ett växande antal garageloppisar runt om i Sverige är exempel på hur konsumenter hanterar den personliga överkonsumtionen.

Både ekologi och ekonomi kommer att påverka konsumenternas beteenden i framtiden, spår Sofia Ulver Sneistrup. Miljön fortsätter att ha stor betydelse. Samtidigt ökar fokus på ekonomisk hållbarhet och rättvisa genom exempelvis medvetenhet och satsning på rättvis handel.

– Konsumenterna vill vara snäll mot miljön och samtidigt god mot människan, säger hon.

Hushållens utgifter (kronor löpande priser)                 2009         1958

Kläder och skor                                                               16.220        1.300

Möbler, inventarier, textilier, hushållsutrustning             16.070        416 (1)

Sport o fritid (2)                                                               45.530 (3)   2.189

Totala utgifter för konsumtion                                          280.610      11.955

(1) Total för möbler, hushållsmaskiner, husgeråd, hushållstextilier.

(2) Inklusive radio, tv, musikinstrument, mopeder, leksaker, optiska artiklar, klockor, resor, tidningar, nöjen.

(3) Exklusive fritidsbostad, mobil och fast telefon.

Källa: SCB