Så gör du ett grönare klädval

Så gör du ett grönare klädval

Tröjor i olika färger på galgställning.
Konsumenten bör tänka en extra gång på miljön innan klädköpet, även om kläderna är av "mer hållbara" material. Foto: Shutterstock.
David Palm, hållbarhetsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.
Elin Lydahl, generalsekreterare på Teko, Sveriges textil- och modeföretag.

Återvunnen ull, bambu och hampa. Kläder av nya, mer hållbara material blir allt vanligare i butikerna. Men det viktigaste miljövalet när man köper kläder handlar inte om vilket tyg det är, menar hållbarhetsexperten.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 9 Feb, 2015
Läs senare

Att vår stora klädkonsumtion sätter rejäla avtryck i miljön är ett faktum som knappast undgått någon. Men samtidigt som miljösamvetet gnager i oss vill fortsätta hänga med i modet, och gärna pigga upp garderoben med något nytt när lönen kommer.

Butikskedjornas svar på problemet är ett växande utbud med kläder av mer hållbara material. H&M, Lindex, Kappahl och flera andra märken har numera alla egna kollektioner med plagg av till exempel återvunnen ull, återvunnen polyester, lyocell, hampa och bambu.

– Konsumenterna blir allt mer medvetna och tänker på vad de sätter på sig. Efterfrågan på mer hållbara kläder ökar samtidigt som företagen också vill ta mer ansvar, säger Elin Lydahl, generalsekreterare på bransch- och arbetsgivarorganisationen Teko, Sveriges textil- och modeföretag.

– Jag tror att vi kommer se ännu mer av det framöver, till exempel mer fibrer från de svenska skogarna och mer återvunnet.

Men enligt David Palm, hållbarhetsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet, är de hållbara alternativen som erbjuds i butikerna inte alltid så bra som man kan tro.

– Den som vill handla kläder miljömedvetet bör i första hand se till att köpa färre plagg av högre kvalitet, så att kläderna räcker längre. Alternativt köpa second hand, säger han.

Det näst bästa valet ur miljösynpunkt menar han är att välja kläder med en oberoende miljömärkning, som till exempel Bra Miljöval eller Svanen, eftersom de ställer krav på hela tillverkningskedjan. Först i tredje hand tycker han man kan välja kläder av återvunnet material.

– Det är väldigt många faktorer som väger in när man ska bedöma klädernas miljöpåverkan, som hur de spinns, färgas och behandlas innan de sys. Var fibrerna ursprungligen kommer ifrån är bara en del. Att delar av fibrerna är återvunna gör inte nödvändigtvis en stor skillnad för plaggets totala miljöbelastning, säger han.

När det gäller kläder av nya fibrer som marknadsförs som mer miljövänliga kan det också finnas anledning att vara skeptisk.

– Bambu är ett sådant exempel. Många blir jättebesvikna när man säger det, eftersom bambu verkligen har framställts som ett bra miljöalternativ. Men bara att det är bambufibrer säger väldigt lite, det viktiga är hur bambutyget är tillverkat.

Enligt Elin Lydahl på Teko måste man som konsument ligga på och fråga i butiken hur tillverkningsprocessen ser ut.

– Tyvärr finns det inget enkelt svar på vad som är bäst att köpa, säger hon.

Någon risk att de hållbara alternativen i klädhyllan mest skulle lura konsumenten att fortsätta storhandla kläder med felaktigt grönt samvete ser hon inte.

– Självklart måste vi också ändra vårt beteende och använda de kläder vi köper längre. Men vi behöver också de nya materialen. Båda delarna är viktiga ur miljösynpunkt.

Fakta

Sju material i klädbutikernas hållbara hylla

Ekologisk bomull
Inga kemiska bekämpningsmedel, konstgödning eller genmanipulerad råvara tillåts. Bättre än konventionellt odlad bomull, men fortfarande inte oproblematisk eftersom all bomullsproduktion är extremt vattenkrävande. Ekologisk bomullsfiber behöver heller inte betyda att tillverkningsprocessen varit bra ur miljösynpunkt.

Återvunnen bomull
Nya bomullsfibrer blandas med fibrer från återvunna bomullsplagg eller spillmaterial från tillverkningen.

Lyocell
Samma ursprungsfiber som viskos, det vill säga cellulosa från till exempel trä eller bambu. Tillverkningsprocessen för Lyocell är dock betydligt mindre miljöbelastande än viskos, eftersom kemikalierna som används inte är lika skadliga och tas tillvara bättre.

Bambu
Inte alltid så miljövänligt som det framställs. Av bambufibrer görs både bambuviskos, ”bambulyocell” och naturbambu. För att göra bambuviskos bearbetas fibern i en kemisk process, som kan vara mer eller mindre miljöbelastande, och likna framställningen av lyocell (bättre) eller vanlig viskos (sämre). Man kan också bearbeta fibrerna mekaniskt för framställning av naturbambu-textil. Inte lika kemikaliekrävande, men mer energi kan krävas för den mekaniska bearbetningen.

Hampa
Det vanligaste är att fibrerna bearbetas mekaniskt och används till tyger som liknar naturbambu. Hampa kan till skillnad från bambu odlas i svenskt klimat. Närodlad hampa minskar miljöbelastning från transporter.

Återvunnen ull
Ofta är det produktionsspill från tillverkningen som tas tillvara och återvinns. Att insamlade ullkläder får nytt liv är mer ovanligt.

Återvunnen polyester
Framställs framför allt av produktionsspill från tillverkningsprocessen och återvunna PET-flaskor. Nya polyesterfibrer görs av petroleum, och återvunna fibrer kan minska oljeförbrukningen. Återvunnen fleece (polyester) är heller inte oproblematisk ur miljösynpunkt eftersom den kan släppa ifrån sig mikroplastbitar som orsakar problem när de hamnar i sjöar och hav.

Vår klädkonsumtion i siffror

  • Under perioden år 2000 till 2009 ökade konsumtion av kläder och hemtextil med cirka 40 procent i Sverige. Mellan 2011 och 2013 minskade dock konsumtionen med 9 procent.
  • 2013 konsumerades cirka 12,5 kilo nya textilier per person i Sverige.
  • Vi slänger cirka 8 kilo textilier var i hushållssoporna varje år.
  • Globalt förbrukas idag 80 miljoner ton textilier per år. Till år 2050 beräknas förbrukningen öka med 200 procent, till 240 miljoner ton per år.
  • För att producera en t-shirt krävs cirka 1400 liter vatten.
  • CO2-utsläppen från produktionen av en persons genomsnittliga årskonsumtion av textilier i Sverige motsvarar 1 902 kilometers bilkörning.
  • I en svensk undersökning identifierades 165 skadliga kemikalier som används vid textilproduktion.

Källor: Naturvådsverket, Nordiska ministerrådet, Teko.

Fler nyheter

Fredagsgiftet: Tio gånger mer akrylamid i vissa chips

OLW:s chips innehåller tio gånger högre halt av det cancerframkallande ämnet akrylamid än Pringles och sex gånger mer än Estrellas, visar Testfaktas analys av åtta olika sorters chips med sourcream & onion-smak.
– De här nivåerna kommer inte att accepteras när nya reglerna träder i kraft, säger Livsmedelsverkets expert. 

Luddiga löften om vad vinterskorna ska klara

Blöt och kall om fötterna i vinter? Kan man klaga på vinterskorna om de inte håller måttet? Testfakta har kollat vad som gäller.

Allt fler tar hjälp av nätet för att träna

Trenden att nyttja internet för att motionera viker inte och allt fler träningsformer går nu att nå hemifrån eller via mobilen. För motionären kan det bli både billigare och mer praktiskt, men det passar inte lika bra för alla, menar GIH:s expert.

Välgörenhetsgåvor populärt under granen

En get, mensskydd eller ett matpaket till människor på flykt. Hjälporganisationernas konkreta gåvoprodukter ökar viljan att skänka pengar, särskilt till jul. Men om pengarna blir till just den gåva som givaren valt varierar mellan olika organisationer.

Resväskan som håller i längden – tufft test av sju modeller

Handtag som går av och hjul som går sönder – en trasig resväska kan verkligen förstöra semesterstämningen. Vi har testat sju olika resväskor och det är stora skillnader på hur bra de håller.

Många tillsatser i färdig pepparkaksdeg

Färdig deg underlättar pepparkaksbaket. Men förutom de klassiska julkryddorna innehåller flera märken också en hel del tillsatser. Och kvalitén på kakorna blir varierande bra.

Finaste fotoboken – test av åtta tjänster

En egenproducerad fotobok är en populär julklapp. Vi har testat åtta tjänster och låtit två av Sveriges främsta fotobokskännare bedöma slutresultatet.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Stort test av premiumklassade kontinentalsängar

Testfakta har kvalitets testat elva kontinentalsängar av olika fabrikat i laboratoriemiljö för att mäta komfort och uthållighet. Högst betyg fick Mios modell.

Laboratorietest

Test av billampor avslöjar tomma löften från tillverkarna

Visst kan du få lite bättre halvljus om du byter lampor på bilen, men knappast så mycket som tillverkarna lovar. Testfakta har testat 15 olika halogenlampor för att se hur mycket ljus de ger och hur länge de håller.

Bästa köket när strömmen gått

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Smart borste bäst för plack och tandkött

Byt till eltandborste är ofta rådet från tandläkaren. Men hur mycket bättre blir det med en eltandborste och är det någon skillnad på olika modeller? Testfakta Research har testat sex olika modeller i premiumklassen. Resultatet bekräftar tandläkarens råd men visar också att vissa modeller är klart mer effektiva.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.