Strålande tider för solel

Strålande tider för solel

Efter ett par år med drastiskt sjunkande priser på solcellsanläggningar väljer allt fler svenskar att göra sin egen el av solen. Jens och Gita Ljunggren satsar på att bli självförsörjande på el.

Martin Genberg
Martin Genberg Publicerad: 5 apr, 2013
Läs senare

Nyinstallationerna av småskaliga solelsanläggningar har fördubblats i Sverige de senaste två åren. Sett till installerad effekt blev 2012 ett rekordår för solelen. Då fanns solcellsanläggningar på runt tusen hus och sommarstugor i Sverige, och i ett av dem bor Jens och Gita Ljunggren i Pålsboda, Närke.

De har landets vanligaste villatyp  – en 1½-plans vit tegelvilla från 1976. Sommaren 2012 täcktes den södervända halvan av taket med 86 kvadratmeter solceller. Den beräknade årsproduktionen, 11 900 kilowattimmar, stämmer ganska precis med hushållets egna konsumtion.

– Målet är att bli helt självförsörjande på el, säger Jens Ljunggren.

Han har alltid varit miljöintresserad, och för några är sedan lämnade han jobbet i finansvärlden och började arbeta med miljöfrågor. Idag driver han bland annat sajten egensolel.se.

2011 sökte han, och fick, pengar från en miljöfond för att göra en analys av den egna villan.

– Det kom en massa experter och tittade på isolering, om huset var tätt och allt möjligt. De räknade på alternativen för uppvärmning: bergvärme, pellets och solel.

När han slutligen fick analysen i sina händer pekade allt på att solceller var mest kostnadseffektivt.

– Jag blev chockad. Jag som är miljöintresserad hade inte en aning om det.

Det här var förra våren. Totalt har Jens Ljunggren nu lagt ner drygt 200 000 kronor på sina solceller, som han beräknar har en livslängd på 35–40 år. Pengarna han investerat räknar han med att ha tjänat in någon gång under det fjortonde året (se faktaruta).

Sedan 2009 har privatpersoner kunnat söka ekonomiskt bidrag för en del av installationskostnaden för en solelsanläggning.

– Vi har sett en kraftig ökning av solel ända sedan stödet introducerades 2009, även om den totalt sett fortfarande står för en väldigt liten del, Säger Sara Bargi som arbetar med solelsfrågor på Energimyndigheten.

– Många orkar inte vänta utan köper solceller ändå. Stödet har varit väldigt översökt, säger hon.

Om man inte beviljas stöd på en gång får man vänta ett halvår tills nästa gång pengarna pytsas ut. Men många väljer att använda rotavdrag istället.

– Jag tror att solel kommer att växa kraftigt och i flera segment, men starkast hos privatpersoner, säger Sara Bargi.

Enligt henne styrs konsumenternas beteende inte bara av pengar på den här marknaden.

– En intressant sak är att privatpersoner gör helt andra överväganden. Man jämför mellan att skaffa solel eller ett nytt badrum. Drivkraften är ofta att man vill ha en känsla av självhushållning. Och att man vill göra något bra för miljön.

Jens Ljunggren i Pålsboda är inne på samma linje.

– Det stora är att kunna använda egenproducerad el. Känslan av att köra tvättmaskinen på egen el … Vi tycker att det är fantastiskt kul, både jag och frun. Sedan är det intressant rent samhällsekonomiskt. Jag tror att vi kommer bli överraskade om 15–20 år av hur billigt det är att producera el.

Fakta

Familjen Ljunggrens solcellsanläggning

Anläggningen på 12,48 kW beräknas producera 11 893 kWh/år. Av dem förbrukar de själva 3 100 kWh, resten säljs till elbolaget. Enligt det avtal Jens Ljunggren har får han kvitta produktion mot förbrukning på årsbasis.
Om elpriset stiger med så lite som 1,5 procent/år (Energimyndighetens prognos är 5,5 procent/år) räknar Jens Ljunggren med att ha tjänat in investeringskostnaden (208.000 kr efter rotavdrag) på drygt 13 år.

Tre steg till solel

1 Du kan köpa färdiga solcellspaket av många elbolag idag. Priserna varierar mycket – det lönar sig att titta runt. Att installera ett normalstort villasystem på 3 kW, som kan ge cirka 2 700 kWh på ett år, kostade enligt Energimyndigheten i genomsnitt 66 000 kronor exklusive moms under 2012. För två år sen var kostnaden ungefär den tredubbla.

2 För att kunna sälja el måste du ha elmätare. Installationen säkras av en elektriker, som sedan anmäler din anläggning hos nätägaren.

3 Nettodebitering innebär att elen du levererar kvittas mot den du tar ut under en viss tidsperiod, till exempel en månad. Bara vissa elbolag erbjuder nettodebitering. På egensolel.se finns en lista. Du kan annars få betalt för överskottselen. Elbolagens betalning skiljer sig mycket. Priset du får spelar mycket stor roll för hur helhetsekonomin blir.

Så fungerar stödet

Solcellsbidrag får man via länsstyrelsen. 2013 kan du få 35 procent av installationskostnaden, upp till ett tak på 1,2 miljoner kronor per system. I december 2012 beslutade riksdagen att stödet kvarstår till och med 2016. Men kön är ofta lång, var beredd på väntetid.
Får du inte solcellsstödet kan du använda rotavdrag för arbetskostnaden. Du kan inte få både solcellstöd och rot för samma anläggning.

Solelen i Sverige

De installerade solcellerna i Sverige (nästan 24 megawatt) producerar runt 22 gigawattimmar, vilket motsvarar ungefär en halv promille av de svenska hushållens årliga elförbrukning.
Till sommaren färdigställs en utredning om bland annat skatteproblematiken kring nettodebitering.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa blöjan för babybaken

Det är större skillnad i pris än i kvalitet mellan blöjor, visar Testfaktas test. Det går att spara tusentals kronor genom att välja rätt fabrikat.

Se våren med rätt kikare

Med en bra kikare kan du komma närmare naturen. Men det är många faktorer att ta ställning till innan kikarköpet är i hamn. Vi reder ut vad du ska tänka på.
Laboratorietest

Luftrenare förorenar inomhusluften

Det är inte mycket ren luft man får för pengarna från vissa av luftrenarna i Testfaktas test. Och en av apparaterna släpper till och med ut giftig ozongas.

Flera robotgräsklippare stoppas

Elsäkerhetsverket har den senaste tiden beslutat om försäljningsförbud för flera robotgräsklippare eftersom de kan orsaka störningar på annan utrustning.

Så mycket näring finns det i vegorätterna

Vill du också äta mer vegetariskt, men är tveksam till näringsinnehållet? Testfakta har detaljstuderat innehållet i sex vanliga vegorätter med hjälp av dietisten Sara Ask.
Laboratorietest

Barnvagnarna som håller i längden

En sittvagnvagn måste tåla tuffa tag, men alla märken klarar inte påfrestningarna lika bra, visar Testfaktas test. Från två vagnar kan småbitar lossna och innebära en kvävningsrisk.

Tidplanen för ”Giftfri miljö” kan inte hållas

Målet om en miljö utan farliga kemikalier 2020 kommer inte att kunna hållas, konstaterar Kemikalieinspektionen.

Årets bästa sommardäck

Senast den 15 april är det dags att byta till sommardäck. Här är testvinnarna i en rad stora däcktester som gjorts inför säsongen 2016.

Varsågoda – här är framtidens mat

För att klara en framtida matbrist experimenteras det friskt med nya alternativ. Testfakta går igenom några av förslagen.

Gifter från rostningen även i ekokaffe

Testfakta kunde nyligen avslöja att vanligt kaffe innehåller växtskyddsmedlet mepikvat. En uppföljande analys visar att ekokaffet inte är bättre.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.