Strålande tider för solel

Strålande tider för solel

Efter ett par år med drastiskt sjunkande priser på solcellsanläggningar väljer allt fler svenskar att göra sin egen el av solen. Jens och Gita Ljunggren satsar på att bli självförsörjande på el.

Martin Genberg
Martin Genberg Publicerad: 5 apr, 2013
Läs senare

Nyinstallationerna av småskaliga solelsanläggningar har fördubblats i Sverige de senaste två åren. Sett till installerad effekt blev 2012 ett rekordår för solelen. Då fanns solcellsanläggningar på runt tusen hus och sommarstugor i Sverige, och i ett av dem bor Jens och Gita Ljunggren i Pålsboda, Närke.

De har landets vanligaste villatyp  – en 1½-plans vit tegelvilla från 1976. Sommaren 2012 täcktes den södervända halvan av taket med 86 kvadratmeter solceller. Den beräknade årsproduktionen, 11 900 kilowattimmar, stämmer ganska precis med hushållets egna konsumtion.

– Målet är att bli helt självförsörjande på el, säger Jens Ljunggren.

Han har alltid varit miljöintresserad, och för några är sedan lämnade han jobbet i finansvärlden och började arbeta med miljöfrågor. Idag driver han bland annat sajten egensolel.se.

2011 sökte han, och fick, pengar från en miljöfond för att göra en analys av den egna villan.

– Det kom en massa experter och tittade på isolering, om huset var tätt och allt möjligt. De räknade på alternativen för uppvärmning: bergvärme, pellets och solel.

När han slutligen fick analysen i sina händer pekade allt på att solceller var mest kostnadseffektivt.

– Jag blev chockad. Jag som är miljöintresserad hade inte en aning om det.

Det här var förra våren. Totalt har Jens Ljunggren nu lagt ner drygt 200 000 kronor på sina solceller, som han beräknar har en livslängd på 35–40 år. Pengarna han investerat räknar han med att ha tjänat in någon gång under det fjortonde året (se faktaruta).

Sedan 2009 har privatpersoner kunnat söka ekonomiskt bidrag för en del av installationskostnaden för en solelsanläggning.

– Vi har sett en kraftig ökning av solel ända sedan stödet introducerades 2009, även om den totalt sett fortfarande står för en väldigt liten del, Säger Sara Bargi som arbetar med solelsfrågor på Energimyndigheten.

– Många orkar inte vänta utan köper solceller ändå. Stödet har varit väldigt översökt, säger hon.

Om man inte beviljas stöd på en gång får man vänta ett halvår tills nästa gång pengarna pytsas ut. Men många väljer att använda rotavdrag istället.

– Jag tror att solel kommer att växa kraftigt och i flera segment, men starkast hos privatpersoner, säger Sara Bargi.

Enligt henne styrs konsumenternas beteende inte bara av pengar på den här marknaden.

– En intressant sak är att privatpersoner gör helt andra överväganden. Man jämför mellan att skaffa solel eller ett nytt badrum. Drivkraften är ofta att man vill ha en känsla av självhushållning. Och att man vill göra något bra för miljön.

Jens Ljunggren i Pålsboda är inne på samma linje.

– Det stora är att kunna använda egenproducerad el. Känslan av att köra tvättmaskinen på egen el … Vi tycker att det är fantastiskt kul, både jag och frun. Sedan är det intressant rent samhällsekonomiskt. Jag tror att vi kommer bli överraskade om 15–20 år av hur billigt det är att producera el.

Fakta

Familjen Ljunggrens solcellsanläggning

Anläggningen på 12,48 kW beräknas producera 11 893 kWh/år. Av dem förbrukar de själva 3 100 kWh, resten säljs till elbolaget. Enligt det avtal Jens Ljunggren har får han kvitta produktion mot förbrukning på årsbasis.
Om elpriset stiger med så lite som 1,5 procent/år (Energimyndighetens prognos är 5,5 procent/år) räknar Jens Ljunggren med att ha tjänat in investeringskostnaden (208.000 kr efter rotavdrag) på drygt 13 år.

Tre steg till solel

1 Du kan köpa färdiga solcellspaket av många elbolag idag. Priserna varierar mycket – det lönar sig att titta runt. Att installera ett normalstort villasystem på 3 kW, som kan ge cirka 2 700 kWh på ett år, kostade enligt Energimyndigheten i genomsnitt 66 000 kronor exklusive moms under 2012. För två år sen var kostnaden ungefär den tredubbla.

2 För att kunna sälja el måste du ha elmätare. Installationen säkras av en elektriker, som sedan anmäler din anläggning hos nätägaren.

3 Nettodebitering innebär att elen du levererar kvittas mot den du tar ut under en viss tidsperiod, till exempel en månad. Bara vissa elbolag erbjuder nettodebitering. På egensolel.se finns en lista. Du kan annars få betalt för överskottselen. Elbolagens betalning skiljer sig mycket. Priset du får spelar mycket stor roll för hur helhetsekonomin blir.

Så fungerar stödet

Solcellsbidrag får man via länsstyrelsen. 2013 kan du få 35 procent av installationskostnaden, upp till ett tak på 1,2 miljoner kronor per system. I december 2012 beslutade riksdagen att stödet kvarstår till och med 2016. Men kön är ofta lång, var beredd på väntetid.
Får du inte solcellsstödet kan du använda rotavdrag för arbetskostnaden. Du kan inte få både solcellstöd och rot för samma anläggning.

Solelen i Sverige

De installerade solcellerna i Sverige (nästan 24 megawatt) producerar runt 22 gigawattimmar, vilket motsvarar ungefär en halv promille av de svenska hushållens årliga elförbrukning.
Till sommaren färdigställs en utredning om bland annat skatteproblematiken kring nettodebitering.

facebook Comments

Fler nyheter

Bedragare kapar mobilen och tar sms-lån

Två personer i Stockholm sitter häktade för att ha tagit sms-lån i andra personers namn. Polisen räknar med att upp till 50 personer kan ha drabbats av bedrägerierna.

Färre barn dödas i Sverige

Antalet barn under elva år som dödas i Sverige har minskat de senaste 20 åren. Det är också färre barn som vårdas på sjukhus efter misstänkt misshandel.

Lurade till sig fyra miljoner från Swedbank

Med hjälp av falska legitimationshandlingar lyckades en bedragare få ut säkerhetsdosor från Swedbank och föra över fyra miljoner kronor från två av bankens företagskunder till ett annat konto.

Svensken shoppar mer än någonsin

Nu drar årets julhandel igång på allvar. I år spås svensken handla för i genomsnitt 7000 kronor. Vi köper allt fler prylar fast vi knappt har plats för dem längre. Förutom handeln är lagerbolagen en stor vinnare på de nya konsumtionstrenderna.

Kraftigt sänkta bensinpriser

Ledande bensinbolag sänkte i dag riktpriset på 95-oktanig blyfri bensin till 13:93 kronor per liter – en sänkning med 25 öre.

Hostmedicin inte bättre än vatten

Varje år säljs det hostmedicin för över fyrahundra miljoner kronor i Sverige. Men att medicinen skulle fungera finns det inga vetenskapliga stöd för. Det menar både de svenska och och norska läkemedelsverken.

Drastisk minskning av vårdplatser för äldre

En fjärdedel av vårdplatserna på svenska äldreboende har försvunnit det senaste decenniet. Samtidigt har antalet äldre personer, över 65 år, blivit 16 procent fler.

Många larm om farlig matbakterie

Bara i förra veckan kom två larm om listeria i korv. Tidigare i år har det varnats för bakterien i köttbullar, bacon och lax. Samtidigt ökar antalet anmälda sjukdomsfall av listeriainfektion.

S vill ha miljötrappa för nya bilar

40 000 kronor i miljöbonus för de snålaste bilarna och straffskatt på 15 000 kronor för de törstigaste åken. Nu har detaljerna kommit i Socialdemokraternas förslag för att stimulera köp av miljöbilar.

Benlös nekas permobil

När en äldre diabetessjuk man i Buskhyttan i Södermanland, som tvingats amputera båda sina ben, ansökte om att få en permobil för att ta sig fram fick han avslag av landstinget.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.