Strålande tider för solel

Strålande tider för solel

Efter ett par år med drastiskt sjunkande priser på solcellsanläggningar väljer allt fler svenskar att göra sin egen el av solen. Jens och Gita Ljunggren satsar på att bli självförsörjande på el.

Martin Genberg
Martin Genberg Publicerad: 5 Apr, 2013
Läs senare

Nyinstallationerna av småskaliga solelsanläggningar har fördubblats i Sverige de senaste två åren. Sett till installerad effekt blev 2012 ett rekordår för solelen. Då fanns solcellsanläggningar på runt tusen hus och sommarstugor i Sverige, och i ett av dem bor Jens och Gita Ljunggren i Pålsboda, Närke.

De har landets vanligaste villatyp  – en 1½-plans vit tegelvilla från 1976. Sommaren 2012 täcktes den södervända halvan av taket med 86 kvadratmeter solceller. Den beräknade årsproduktionen, 11 900 kilowattimmar, stämmer ganska precis med hushållets egna konsumtion.

– Målet är att bli helt självförsörjande på el, säger Jens Ljunggren.

Han har alltid varit miljöintresserad, och för några är sedan lämnade han jobbet i finansvärlden och började arbeta med miljöfrågor. Idag driver han bland annat sajten egensolel.se.

2011 sökte han, och fick, pengar från en miljöfond för att göra en analys av den egna villan.

– Det kom en massa experter och tittade på isolering, om huset var tätt och allt möjligt. De räknade på alternativen för uppvärmning: bergvärme, pellets och solel.

När han slutligen fick analysen i sina händer pekade allt på att solceller var mest kostnadseffektivt.

– Jag blev chockad. Jag som är miljöintresserad hade inte en aning om det.

Det här var förra våren. Totalt har Jens Ljunggren nu lagt ner drygt 200 000 kronor på sina solceller, som han beräknar har en livslängd på 35–40 år. Pengarna han investerat räknar han med att ha tjänat in någon gång under det fjortonde året (se faktaruta).

Sedan 2009 har privatpersoner kunnat söka ekonomiskt bidrag för en del av installationskostnaden för en solelsanläggning.

– Vi har sett en kraftig ökning av solel ända sedan stödet introducerades 2009, även om den totalt sett fortfarande står för en väldigt liten del, Säger Sara Bargi som arbetar med solelsfrågor på Energimyndigheten.

– Många orkar inte vänta utan köper solceller ändå. Stödet har varit väldigt översökt, säger hon.

Om man inte beviljas stöd på en gång får man vänta ett halvår tills nästa gång pengarna pytsas ut. Men många väljer att använda rotavdrag istället.

– Jag tror att solel kommer att växa kraftigt och i flera segment, men starkast hos privatpersoner, säger Sara Bargi.

Enligt henne styrs konsumenternas beteende inte bara av pengar på den här marknaden.

– En intressant sak är att privatpersoner gör helt andra överväganden. Man jämför mellan att skaffa solel eller ett nytt badrum. Drivkraften är ofta att man vill ha en känsla av självhushållning. Och att man vill göra något bra för miljön.

Jens Ljunggren i Pålsboda är inne på samma linje.

– Det stora är att kunna använda egenproducerad el. Känslan av att köra tvättmaskinen på egen el … Vi tycker att det är fantastiskt kul, både jag och frun. Sedan är det intressant rent samhällsekonomiskt. Jag tror att vi kommer bli överraskade om 15–20 år av hur billigt det är att producera el.

Fakta

Familjen Ljunggrens solcellsanläggning

Anläggningen på 12,48 kW beräknas producera 11 893 kWh/år. Av dem förbrukar de själva 3 100 kWh, resten säljs till elbolaget. Enligt det avtal Jens Ljunggren har får han kvitta produktion mot förbrukning på årsbasis.
Om elpriset stiger med så lite som 1,5 procent/år (Energimyndighetens prognos är 5,5 procent/år) räknar Jens Ljunggren med att ha tjänat in investeringskostnaden (208.000 kr efter rotavdrag) på drygt 13 år.

Tre steg till solel

1 Du kan köpa färdiga solcellspaket av många elbolag idag. Priserna varierar mycket – det lönar sig att titta runt. Att installera ett normalstort villasystem på 3 kW, som kan ge cirka 2 700 kWh på ett år, kostade enligt Energimyndigheten i genomsnitt 66 000 kronor exklusive moms under 2012. För två år sen var kostnaden ungefär den tredubbla.

2 För att kunna sälja el måste du ha elmätare. Installationen säkras av en elektriker, som sedan anmäler din anläggning hos nätägaren.

3 Nettodebitering innebär att elen du levererar kvittas mot den du tar ut under en viss tidsperiod, till exempel en månad. Bara vissa elbolag erbjuder nettodebitering. På egensolel.se finns en lista. Du kan annars få betalt för överskottselen. Elbolagens betalning skiljer sig mycket. Priset du får spelar mycket stor roll för hur helhetsekonomin blir.

Så fungerar stödet

Solcellsbidrag får man via länsstyrelsen. 2013 kan du få 35 procent av installationskostnaden, upp till ett tak på 1,2 miljoner kronor per system. I december 2012 beslutade riksdagen att stödet kvarstår till och med 2016. Men kön är ofta lång, var beredd på väntetid.
Får du inte solcellsstödet kan du använda rotavdrag för arbetskostnaden. Du kan inte få både solcellstöd och rot för samma anläggning.

Solelen i Sverige

De installerade solcellerna i Sverige (nästan 24 megawatt) producerar runt 22 gigawattimmar, vilket motsvarar ungefär en halv promille av de svenska hushållens årliga elförbrukning.
Till sommaren färdigställs en utredning om bland annat skatteproblematiken kring nettodebitering.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Näringsrik och välbalanserad jord ger finast plantor

När man väljer jord till blomkrukor och odlingslådor är det viktigt att välja en näringsrik planteringsjord med en bra struktur. Testfakta har testat sex vanliga märken som finns i butik. Resultatet skiljer sig markant - men det måste inte kosta skjortan med bra jord.

Laboratorietest

Klipp till på en batterigräsklippare inför sommaren

Lätt, tyst, enkel att använda och billigare än en bensingräsklippare. En batteridriven elgräsklippare har många fördelar, men det finns flera aspekter att ta hänsyn till när man väljer maskin. Och ingen modell är fulländad, utan man måste i de flesta fall välja mellan ett perfekt slutresultat och högre klipphastighet.

Laboratorietest

Kvalitet kostar när det gäller hantverksbyxor

Med ett par sköna, stretchiga hantverksbyxor blir arbetet både enklare och bekvämare. Vårt test visar att slitstarka byxor kostar mer men håller längre, och är därmed både mer ekonomiska i längden och samtidigt ett bättre miljöval.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Bästa brännan på burk - test av brun utan sol

Brun utan sol är ett enkelt knep för att få en solkysst ton utan att utsätta huden för skadliga UV-strålar - eller pigga upp sig när solen lyser med sin frånvaro. Testfaktas test av BUS-produkter i mousseform visar att det inte är de dyraste produkterna som är bäst.

Bästa försäkringen för din hund

Det finns betydande skillnader mellan försäkringsbolagens olika husdjursförsäkringar. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika hundförsäkringar. En helt vanlig hundägare kan spara tusentals kronor om året genom att välja rätt försäkringslösning.

Laboratorietest

Varma fötter med risk för överhettning

Testfaktas laboratorietest av eluppvärmda strumpor visar på stora skillnader i såväl pris som kvalitet och prestanda. Några blir till och med så varma att man riskerar att bränna sig om man inte är försiktig. Men testet visar också att det går att hitta en bra strumpa till ett rimligt pris.

Laboratorietest

Äkta honung var sockerdopad

Åtta av tio sorter kan klassas som äkta honung, med varierande kvalitet.

De två övriga lever inte upp till EU-kraven – och en av dem borde inte ens få kallas honung. Det visar Testfaktas laboratorieanalys av honung.

Laboratorietest

Mest kronljus för kronan

Den som köper ett riktigt kronljus får som regel ett högkvalitativt ljus som håller vad det lovar i form av brinntid och låga – oavsett vad det kostar. Testfaktas test visar också att det kan förekomma relativt stora variationer i brinntid i samma förpackning. 

Laboratorietest

Clas Ohlson Ceramic Frying Pan

Testfakta Research har på uppdrag av Clas Ohlson AB genomfört ett laboratorietest av Clas Ohlsons non-stick-stekpanna med keramisk beläggning. Clas Ohlsons stekpanna presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller med råge kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Clas Ohlson Vinterviken - konstgjord julgran

Testfakta Research har på uppdrag av Clas Ohlson genomfört ett laboratorietest av Clas Ohlsons julgran Vinterviken. Julgranen har testats tillsammans med jämförbara julgranar från Star Trading och Jula. Clas Ohlsons julgran presterar genomgående bra i samtliga testmoment och uppfyller med god marginal kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.