Strålande tider för solel

Strålande tider för solel

Efter ett par år med drastiskt sjunkande priser på solcellsanläggningar väljer allt fler svenskar att göra sin egen el av solen. Jens och Gita Ljunggren satsar på att bli självförsörjande på el.

Martin Genberg
Martin Genberg Publicerad: 5 Apr, 2013
Läs senare

Nyinstallationerna av småskaliga solelsanläggningar har fördubblats i Sverige de senaste två åren. Sett till installerad effekt blev 2012 ett rekordår för solelen. Då fanns solcellsanläggningar på runt tusen hus och sommarstugor i Sverige, och i ett av dem bor Jens och Gita Ljunggren i Pålsboda, Närke.

De har landets vanligaste villatyp  – en 1½-plans vit tegelvilla från 1976. Sommaren 2012 täcktes den södervända halvan av taket med 86 kvadratmeter solceller. Den beräknade årsproduktionen, 11 900 kilowattimmar, stämmer ganska precis med hushållets egna konsumtion.

– Målet är att bli helt självförsörjande på el, säger Jens Ljunggren.

Han har alltid varit miljöintresserad, och för några är sedan lämnade han jobbet i finansvärlden och började arbeta med miljöfrågor. Idag driver han bland annat sajten egensolel.se.

2011 sökte han, och fick, pengar från en miljöfond för att göra en analys av den egna villan.

– Det kom en massa experter och tittade på isolering, om huset var tätt och allt möjligt. De räknade på alternativen för uppvärmning: bergvärme, pellets och solel.

När han slutligen fick analysen i sina händer pekade allt på att solceller var mest kostnadseffektivt.

– Jag blev chockad. Jag som är miljöintresserad hade inte en aning om det.

Det här var förra våren. Totalt har Jens Ljunggren nu lagt ner drygt 200 000 kronor på sina solceller, som han beräknar har en livslängd på 35–40 år. Pengarna han investerat räknar han med att ha tjänat in någon gång under det fjortonde året (se faktaruta).

Sedan 2009 har privatpersoner kunnat söka ekonomiskt bidrag för en del av installationskostnaden för en solelsanläggning.

– Vi har sett en kraftig ökning av solel ända sedan stödet introducerades 2009, även om den totalt sett fortfarande står för en väldigt liten del, Säger Sara Bargi som arbetar med solelsfrågor på Energimyndigheten.

– Många orkar inte vänta utan köper solceller ändå. Stödet har varit väldigt översökt, säger hon.

Om man inte beviljas stöd på en gång får man vänta ett halvår tills nästa gång pengarna pytsas ut. Men många väljer att använda rotavdrag istället.

– Jag tror att solel kommer att växa kraftigt och i flera segment, men starkast hos privatpersoner, säger Sara Bargi.

Enligt henne styrs konsumenternas beteende inte bara av pengar på den här marknaden.

– En intressant sak är att privatpersoner gör helt andra överväganden. Man jämför mellan att skaffa solel eller ett nytt badrum. Drivkraften är ofta att man vill ha en känsla av självhushållning. Och att man vill göra något bra för miljön.

Jens Ljunggren i Pålsboda är inne på samma linje.

– Det stora är att kunna använda egenproducerad el. Känslan av att köra tvättmaskinen på egen el … Vi tycker att det är fantastiskt kul, både jag och frun. Sedan är det intressant rent samhällsekonomiskt. Jag tror att vi kommer bli överraskade om 15–20 år av hur billigt det är att producera el.

Fakta

Familjen Ljunggrens solcellsanläggning

Anläggningen på 12,48 kW beräknas producera 11 893 kWh/år. Av dem förbrukar de själva 3 100 kWh, resten säljs till elbolaget. Enligt det avtal Jens Ljunggren har får han kvitta produktion mot förbrukning på årsbasis.
Om elpriset stiger med så lite som 1,5 procent/år (Energimyndighetens prognos är 5,5 procent/år) räknar Jens Ljunggren med att ha tjänat in investeringskostnaden (208.000 kr efter rotavdrag) på drygt 13 år.

Tre steg till solel

1 Du kan köpa färdiga solcellspaket av många elbolag idag. Priserna varierar mycket – det lönar sig att titta runt. Att installera ett normalstort villasystem på 3 kW, som kan ge cirka 2 700 kWh på ett år, kostade enligt Energimyndigheten i genomsnitt 66 000 kronor exklusive moms under 2012. För två år sen var kostnaden ungefär den tredubbla.

2 För att kunna sälja el måste du ha elmätare. Installationen säkras av en elektriker, som sedan anmäler din anläggning hos nätägaren.

3 Nettodebitering innebär att elen du levererar kvittas mot den du tar ut under en viss tidsperiod, till exempel en månad. Bara vissa elbolag erbjuder nettodebitering. På egensolel.se finns en lista. Du kan annars få betalt för överskottselen. Elbolagens betalning skiljer sig mycket. Priset du får spelar mycket stor roll för hur helhetsekonomin blir.

Så fungerar stödet

Solcellsbidrag får man via länsstyrelsen. 2013 kan du få 35 procent av installationskostnaden, upp till ett tak på 1,2 miljoner kronor per system. I december 2012 beslutade riksdagen att stödet kvarstår till och med 2016. Men kön är ofta lång, var beredd på väntetid.
Får du inte solcellsstödet kan du använda rotavdrag för arbetskostnaden. Du kan inte få både solcellstöd och rot för samma anläggning.

Solelen i Sverige

De installerade solcellerna i Sverige (nästan 24 megawatt) producerar runt 22 gigawattimmar, vilket motsvarar ungefär en halv promille av de svenska hushållens årliga elförbrukning.
Till sommaren färdigställs en utredning om bland annat skatteproblematiken kring nettodebitering.

Fler nyheter

Så bokar du en klimatvänlig vintersemester

Turismen är en starkt bidragande orsak till den globala uppvärmningen. Men det betyder inte att man måste sluta resa – bara resa annorlunda. Testfakta tipsar om hur du bokar en klimatvänligare semester i vinter.

Laboratorietest

Mobiler klarar svensk vinter olika bra visar test

Telefonernas batterikapacitet kan minska med hela 40 procent när kylan slår till. Och vissa slutar helt enkelt att fungera. Men det skiljer mycket mellan olika modeller, visar Testfaktas test. 

Så mycket palmolja finns det i biodieseln

Den biodiesel du häller i tanken innehåller ofta palmolja eller restprodukter från palmoljeindustrin. I slutändan kan det leda till högre koldioxidutsläpp än när du tankar fossilt.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Skärpa och ergonomi viktigt för en bra sekatör

Vare sig man vill fixa en blomsterbukett, befria prydnadsväxter från vissnade blomsterstjälkar eller klippa bort grenar så är sekatören ett uppskattat verktyg. Men det är stora skillnader på olika fabrikat, visar Testfakta Researchs omfattande laboratorietest.

Laboratorietest

Här är bästa ledlampan – med det behagligaste ljuset

De ser ut som klassiska glödlampor men vad får du för ljus därhemma? Testfakta har jämfört nio ledlampor i retrostil för att se vilken som är mest lik en glödlampa.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Lättklippt med bästa grensaxen

När lite kraftigare grenar behöver beskäras kommer grensaxen väl till pass. Grensaxens längre handtag och större skäryta ger hävstång och kapacitet även för tjockare grenar. Men Testfakta Researchs laboratorietest visar att det är stora skillnader mellan olika modeller.

Husmorsknep bättre än specialmedel mot fläckar

Lägg inte pengar på sprayer och andra fläckborttagningsmedel – ibland gör de mer skada än nytta. Det du redan har hemma i skåpen funkar ofta bättre eller lika bra, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Bästa ställbara sängen under 19000 kronor

 Den vanligaste liggställningen är på sidan eller på rygg. Men en säng med ställbar huvud- och fotända kan vara gynnsamt både för sömnen och hälsan. När Testfakta testar olika alternativ i standardsegmentet, sängar under 19 000 kronor, sticker några fabrikat ut. Och bäst i test är Mios nya modell Godmorgon.

Laboratorietest

Falska löften om barnhörlurar

Många hörlurar för barn utlovar en begränsad maxvolym för att skydda barnens hörsel. Men det är inte alltid löftet på förpackningen stämmer – om hörlurarna kopplas till en dator kan gränsen överskridas, visar Testfaktas test.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Hitta rätt mobilabonnemang till ditt barn

Funderar du på vad som är bästa telefonlösningen till ditt barn? Testfakta har jämfört några av operatörernas billigaste abonnemang och hittat stora variationer.

UPPDRAGSTEST
Laboratorietest

Plantagen Premiumjord

Plantagens Premiumjord har genomgått Testfaktas test av odlingsjordar och fyller därigenom kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Billigt dubbdäck bäst i test

Fler dubbar ger inte automatiskt bättre grepp på vägen, visar Testfaktas test av nio vinterdäck för cykel. Testvinnaren har minst antal dubbar och är dessutom billig.

Laboratorietest

Så mycket smakförstärkare döljer sig i maten

EU bekymrar sig över medborgarnas intag av livsmedelstillsatsen glutamat. En oro har varit att ämnet döljs i ingredienser som jästextrakt. Men Testfaktas analys tyder på att detta inte bidrar i någon större utsträckning.

Storhandla utan bil – åtta rullande shoppingväskor i jämförelse

Slit inte på axlar och armar i onödan genom att släpa på tunga matkassar- en shoppingväska på hjul kan vara till stor hjälp för den som inte har bil, men ändå vill storhandla. Testfakta har jämfört åtta modeller. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.