Stekpannan som släpper bäst i längden

Stekpannan som släpper bäst i längden

Efter att ett nötningstest har gjorts testas hur mycket av fastbränd mjölk som sitter fast kvar i stekpannan. Foto: Tobias Meyer.
Stekpannan maskeras för att förbereda test av beläggningens tålighet. Foto: Tobias Meyer.
Beläggningens tålighet testas sedan med hjälp av nötningsmetod. Foto: Tobias Meyer.
Efter nötningstestet testas även hur mycket av en stekt pannkaka som sitter fast i stekpannan. Foto: Tobias Meyer.
Bottenplattans stabilitet testas, genom upphettning och avkylning. Foto: Tobias Meyer.
Därefter mäts hur stabiliteten påverkats genom att mäta avvikelsen. Foto: Tobias Meyer.
Mätning av värmeskillnader görs med hjälp av Florsocker-metoden. Foto: Tobias Meyer.
Mätning av värmeskillnader utförs med hjälp av en värmekamera. Foto: Tobias Meyer.
Värmekapaciteten testas genom att hetta upp solrosolja. Därefter mäts hur lång tid det tar för temperaturen på oljan att sjunka. Foto: Tobias Meyer.
Testfakta har låtit laboratorietesta nio stycken olika stekpannor. Foto: Rickard Kilström.
Laboratorietest

Det är lätt att tro att hård keramik är det mest uthålliga. Men Testfaktas laboratorietest visar att stekpannor med en yta av PTFE klarar pannkakorna bäst i längden.

Laboratorietest
Håkan Lövström Publicerad: 15 Okt, 2021
Läs senare

Den tidigare så pålitliga stekpannan har plötsligt börjat bränna fast maten. Men vad ska man välja för att slippa köpa en ny stekpanna vartannat år?

Testfakta har låtit Interteks laboratorium i tyska Fürth testa nio olika stekpannor. Alla dessa marknadsförs med så kallade non-stick egenskaper. Bland de testade pannorna fanns fyra med keramisk beläggning och fem med olika typer av PTFE-beläggning.

[PDF]

Även om de keramiska pannorna har en hårdare och mer tålig yta så tappar de en del av non-stick egenskaperna efter det nötningsprov som laboratoriet gjorde på stekpannorna. I denna del av testet så rullas en blandning av stålkulor, slipmedel och vatten ut över pannornas yta i olika omgångar.

Man kan se att pannor med keramisk beläggning förlorar sin non-stick egenskap snabbare jämfört med så kallade PTFE belagda pannor, och man behöver därför mer fett i en sliten keramisk panna jämfört med en PTFE-belagd. Å andra sidan är en keramisk beläggning generellt mer tålig mot repor och mekanisk stress, förklarar laboratorieingenjör Alexander Michel på Intertek som utfört testerna.

Efter att pannorna fått nötas undersökte laboratoriet om de fortsatt skulle fungera för att steka perfekta pannkakor. Ikea 365+ är en klar vinnare i detta moment. Trots att pannan blivit utsatt för den oömma behandlingen under 15 minuter släppte pannkakan perfekt från stekpannans botten.

I testet rullas stålkulor över stekpannans yta i 15, 30 och 45 minuter. Vad motsvarar då nötningsprovet i fråga om antal års användning?

Det är svårt att säga eftersom det helt beror på hur ofta du använder pannan och hur du sköter den. Här är det viktigt att komma ihåg att aldrig använda stekspade, visp eller andra redskap i metall när du har en non-stick panna. Av egen erfarenhet, från ett hushåll med fyra personer där pannan används var och varannan dag, så håller beläggningen upp till sju år - förutsatt att man sköter den, säger laboratorieingenjör Alexander Michel på Intertek.

I en annan del av testet mättes stekpannornas värmeegenskaper. Värmen ska helst spridas jämnt över hela ytan på pannan. Testet gjordes med hjälp av en värmekamera som mätte skillnaden mellan den varmaste och kallaste punkten. Plattan där stekpannan placerats värmdes till 200 grader. Flera av pannorna hade stora temperaturskillnader: Satake (69 grader), Green Pan (56 grader) och Ikea (54 grader). Bäst i denna del var Fiskars Hardface (21 grader) med testvinnaren Scanpan tätt därefter (26 grader).

Intertek testade även stekpannornas konstruktion genom att hetta upp och kyla av pannorna upprepade gånger. Detta gjordes för att kontrollera att pannornas botten fortfarande låg platt mot spishällen. Här placerade sig Satake Honeycomb i botten av startfältet medan Tefal klarade sig bäst.

 

Fakta om testet

Testfakta har givit det tyska, oberoende laboratoriet Intertek Consumer Goods GmbH i uppdrag att testa ett urval av non-stick-stekpannor.

Följande stekpannor har testats:

  1. Scanpan TechnIQ
  2. Tefal/ Jamie Oliver Cook's Classic
  3. Fiskars Hard Face
  4. IKEA 365+
  5. Tefal Ceramic control
  6. WMF Steak Profi
  7. Green Pan Premiere
  8. Anders Petter Stenfors
  9. Satake Honeycomb

 

Urvalet består av stekpannor med en keramisk- eller PTFE-beläggning (Teflon® eller Teflonliknande beläggning). Samtliga testade stekpannor har diametern 28 cm med undantag för Scanpan som mäter 26 cm. Scanpan finns i 28 cm men storleken fanns inte att tillgå vid inköpstillfället.

Scanpans avvikande storlek kan ha en marginell, positiv inverkan på vissa testmoment. Det handlar framför allt om värmeegenskaper, där den mindre ytan kan ge en fördel. Mätvärdena visar dock att Scanpan presterar med god marginal till betygsintervallet och laboratoriet bedömer därför inte att den avvikande storleken påverkat betygsättningen av testresultaten.

Laboratorietestet omfattar följande huvudmoment:

1. Ytbeläggningens uthållighet

2. Värmegenskaper

3. Kvalitet och konstruktion

 

1. Ytbeläggningens uthållighet

- Ytbeläggningens uthållighet                                                                                          

Stekpannans yta delas in i fyra delar (tårtbitar). Tre fjärdedelar av ytan maskeras med plastfilm. Stekpannan fylls med en blandning av stålkulor, slipmedel och vatten som skakas och roteras i pannan. Efter 15 minuters nötning tas en fjärdedel av maskeringen bort och efter ytterligare 15 minuter tas nästa del av maskeringen bort inför det sista 15-minuterspasset. Totalt utsätts den helt omaskerade ytan för 45 minuters nötning medan den sista delen inte utsätts för någon nötning alls. Ytans slitage bedöms efter varje 15-minutersintervall.

- Non-stick-egenskaper: Stekning av pannkakor

Efter nötningstestet tillagas pannkakor i den nötta stekpannan och non-stick-egenskaperna bedöms för den del som inte utsatts för någon nötning och den del som utsatts för 15 minuters nötning.

- Non-stick-egenskaper: Bränd mjölk

Efter nötningstestet hälls en specifik mängd mjölk i pannan som hettas upp tills all vätska avdunstat. De fastbrända, lösa resterna skrapas ur med en träspade och därefter bedöms hur mycket rester som sitter fast i ytbeläggningen. Bedömningen görs för den del som inte utsatts för någon nötning och den som utsatts för 15 minuters nötning.

 

2. Värmeegenskaper

- Värmespridning
Pannan fylls med ett jämnt lager florsocker som hettas upp tills allt florsocker smält. Punkten där sockret först börjar smälta markeras. När allt socker smält får temperaturen inte överstiga 290 °C i den första smältpunkten. Förutom temperaturen mäts även tiden det för allt socker att smälta. Ju snabbare sockret smälter desto bättre, förutsatt att temperaturen i mittpunkten inte överstiger 290°C.

- Värmeskillnad

Pannan hettas upp 200°C i pannans centrum och skillnaden i temperatur över pannans yta registreras med en värmekamera.

- Värmekapacitet

1 liter solrosolja hettas upp till 200°C. Tiden för uppvärmning noteras och därefter mäts tiden tills dess att temperaturen på oljan sjunkit till 175, 150 respektive 120°C. Ju längre tid det tar för temperaturen att sjunka, desto bättre värmekapacitet.

 

3. Kvalitet och konstruktion

- Bottenplattans jämnhet mäts över hela ytan, både som ny och efter upprepade upphettningar och nedkylningar. Även stekpannans totalvikt ingår i bedömningen av kvalitet och konstruktion.

 

Resultaten från laboratorietestet har betygsatts och viktats samman till ett totalbetyg i samråd med laboratoriet. Betygsättningen går på en skala från 1 till 10 där 10 är bäst.

Betygen från de olika delmomenten har viktats samman till ett totalbetyg enligt följande:

  • Ytbeläggning                                (40%)
  • Värmeegenskaper                       (40%)
  • Konstruktion                                (20%)

 

 

Olika beläggningar

PTFE

Teflon® och liknande beläggningar (Teflon® är ett av flera varumärken) är gjorda av Polytetrafluoretylen – PTFE. Det är baserat på kol och fluormolekyler och framställt på konstgjord väg. Det är värmebeständigt upp till ca 250 grader och samtidigt glatt. Blir det varmare än så kan dock materialets egenskaper förstöras. Enligt Livsmedelsverket är det inte farligt att få i sig flagor av beläggningen, eftersom de inte tas upp av kroppen. Det skadliga ämnet PFOA används ofta vid framställningen av PTFE. Enligt tillverkarna finns inget av ämnet kvar i slutprodukten. När materialet förstörs kan dock andra miljöskadliga ämnen frigöras.

 

Keramisk

Den keramiska beläggningen består enligt tillverkarna huvudsakligen av kiseldioxid, som även används i glas och porslin och som finns naturligt i till exempel sand. Vid framställningen av beläggningen används en form av nano-teknik. Den keramiska beläggningen tål högre värme än PTFE, upp till cirka 400 grader.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Billiga mascaran fixar fransarna lika bra som lyxmärket

När Testfakta laboratorietestade tio vattenfasta mascaror blev visserligen en av de dyraste produkterna, Lancôme Hypnôse, testvinnare men med knapp marginal till en av de billigaste.

 

Skrämmande följder när en båt tvärstoppar vid 20 knop

Aldrig tidigare har Testfakta utfört ett krocktest av en båt. På uppdrag av norska Sjøfartsdirektoratet, norska Kystverket och Redningsselskapet kraschades en fritidsbåt med 20 knop vid RISE Research Institutes of Swedens krockbana i Borås. Resultatet var skrämmande.

Laboratorietest

Elcykelns bromsar är undermåliga

Räckvidden blir bättre och konstruktionerna stabilare. Men för några av elcyklarna räcker inte bromsarna till visar resultaten i Testfaktas laboratorietest.

 

Laboratorietest

Bästa skyddet med billigaste cykellåset

Cykelintresset har skjutit i höjden under pandemin. Samtidigt har cykelstölderna ökat. Vilket lås ska man då köpa för att mest effektivt stoppa tjuven? Testfakta har låtit testa åtta vanliga cykellås, varav sju är certifierade. Det visar sig att de billigaste låsen ger bäst skydd.

Laboratorietest

Rusta glasräcke

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas glasräcke avsett för montering på altan. Rustas glasräcke har testats tillsammans med jämförbara glasräcken från Bauhaus och Jula. Glasräcket från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dålig fyr på elgrillen

Testets sämsta grill nådde inte högre maxtemperatur än 148 grader.
– Då får du snarast ”kokta” korvar. Det är först vid 160-170 grader som du ens får grillränder, konstaterar Grillexperten Johan Åkerberg.

 

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Testfaktas guide till luftrenare

Damm, pollen, virus och bakterier – vad krävs för att andas ren luft?
Försäljningen av luftrenare har ökat rejält de senaste åren, och med pandemins intåg har den formligen exploderat. Men hur fungerar egentligen en luftrenare och har den någon effekt på virus och bakterier? Testfakta ger dig några goda råd på vägen inför ett eventuellt köp.

 

Laboratorietest

Stora skillnader mellan olika maskindiskmedel

Ett stort test av maskindiskmedel visar att ett par produkter har svårt att få disken och diskmaskinen ren. Vinnaren klarar dock rengöringen med nästan full pott.

Laboratorietest

Värmeslag bland strykjärnen

Hälften av ångstrykjärnen klarar inte att hålla värmen under Testfaktas laboratorietest.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.