Miljöfarliga ämnen i vanliga skosprejer

Miljöfarliga ämnen i vanliga skosprejer

Dags för nya höstskor? Se upp innan du impregnerar dem. Många av flaskorna som säljs i vanliga skobutiker innehåller miljöskadliga ämnen som naturen inte kan bryta ner.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 5 sep, 2014
Läs senare

Att man ska impregnera sina nya skor innan man börjar använda dem är ett råd som de flesta skoaffärer ger sina kunder. Men impregneringsmedlen som ska skydda materialen mot både vatten och smuts innehåller ofta perfluorerade ämnen - kemikalier som är omöjliga för naturen att bryta ner.

– Problemet är att de aldrig försvinner, de finns kvar i miljön och kan ansamlas i våra kroppar. Flera av de här ämnena har eller misstänks också ha hormonstörande eller giftiga effekter, säger Frida Ramström, inspektör på Kemikalieinspektionen.

Av de perfluorerade ämnena är PFOA och PFOS de mest välkända. PFOS är hittills det enda som är förbjudet, och PFOA finns med på EU:s kandidatlista över särskilt skadliga ämnen.

På flera av flaskorna med impregneringsmedel som säljs i butikerna idag står det att produkterna är just PFOA och PFOS-fria. Men det betyder inte att de är oproblematiska, menar Frida Ramström.

–Det finns många andra perfluorerade ämnen som inte är lika uppmärksammade, men som också kan ha skadliga effekter. Personligen skulle jag inte köpa en produkt som innehåller några perfluorerade ämnen alls.

För en konsument är det dessvärre inte lätt att veta vad impregneringsmedlet innehåller. Något krav på att redovisa ingredienserna på förpackningen finns det inte.

När Testfkata kontaktar tillverkarna svarar flera att de använder perfluorerade ämnen, fast inte PFOS eller PFOA. Boston, vars impregneringsmedel säljs på bland annat Din Sko, uppger att de bland annat använder ämnet PFBS istället.

– PFBS är en vanlig ersättare för det förbjudna PFOS. Det är inte lika giftigt, men det har visat sig ha negativa effekter på fågelembryons överlevnad, säger Magnus Engwall, professor i ekotoxikologi vid Örebro universitet.

Om de här ämnena är så dåliga, hur kan det då vara tillåtet att sälja dem?

– Som med den mesta lagstiftningen när det gäller kemikalier så tar det lång tid att arbeta fram förbud eftersom effekter måste utredas noggrant och även vägas mot nyttoaspekterna. Det är möjligt att man på sikt kommer att införa begränsningar av fler fluorerade ämnen, säger Frida Ramström på Kemikalieinspektionen.

Vill man undvika de perfluorerade ämnena kan man som konsument välja att behandla med vax, fett eller oljaav naturmaterial. Det finns också alternativa impregneringssprayer. Märket Bama har nyligen lanserat en spray i sitt sortiment som man lovar är fri från fluorkarboner, alltså fri från perfluorerade och polyfluorerade ämnen. Märket Nikiwax lovar att inga sådana ämnen används i några av deras sprayer.

– Man får helt enkelt fråga i butiken, och visa att man ställer krav, säger Frida Ramström.

Fakta

Perfluorerade ämnen
Är organiska ämnen som innehåller kolkedjor där väteatomer ersatts med fluoratomer. Ämnena är populära i impregneringsmedel eftersom de är både vatten, smuts och fett-avvisande, samtidigt som de tillåter materialet att andas. Kol-fluorbindningar är dock mycket stabila och kan inte brytas ned i naturen.

Polyfluorerade ämnen
Är mycket lika perfluorerade ämnen, men de är inte fullständigt fluorerade utan har väteatomer kvar i kolkedjan. Därför är de inte lika stabila som perfluorerade ämnen. Dessa kan dock innehålla resthalter av perfluorerade ämnen och kan brytas ned till perfluorerade ämnen i miljön.

Högfluorerade ämnen är ett samlingsbegrepp för både perfluorerade och polyfluorerade ämnen.

Källa: Kemikalieinspektionen

 

Innehållet i några vanliga impregneringssprayer

• Ecco Universal waterproofer: Innehåller flourpolymerer. Det kan betyda både perfluorerade och polyfluorerade ämnen.

• Vagabond Waterbased Protector och Rainguard Protector: Innehåller perfluorerade ämnen.

• Boston Raingard protector och Boston Waterbased Protector (säljs bl.a. i Din Skos butiker): Innehåller perfluorerade ämnen, den första bland annat PFBS.

• Bama Power Protector och All Protector (säljs bl.a. i Nilson skobutiker) Innehåller inga fluorkarboner, dvs varken perfluorerade eller polyfluorerade ämnen.

• Nikiwax (säljs i olika friluftsbutiker): innehåller inte perfluorerade eller polyfluorerade ämnen.

Ingen av produkterna innehåller enligt tillverkarna PFOS (förbjudet) eller PFOA.

(Informationen bygger på uppgifter från de olika företagen.)

facebook Comments

Fler nyheter

Resistenta bakterier vanligt på kycklingkött

Antibiotikaresistenta bakterier förekommer ofta på kycklingkött. Däremot rör det sig oftast inte om samma typ av bakterier som hos sjuka människor, visar en ny rapport.

Fyra av fem säger nej till euron

Motståndet mot en svensk övergång till euro är massivt, visar en undersökning av Statistiska Centralbyrån, SCB.

Lekland kan vara livsfarliga

Konsumentverket har undersökt säkerheten på elva lekland för barn. Samtliga har allvarliga säkerhetsbrister. Bland annat hittades fel som innebär risk för strypning.

Miljögifter i strumpor och långkalsonger

Kläder som behandlats för att vara luktfria innehåller ofta miljögifter. Det visar en studie från Kemikalieinspektionen.

Ny lag tillåter snabbreklam i tv

Kulturdepartementet vill tillåta kortare reklamavbrott under spelavbrott i direktsända sportevenemang i tv.

D-vitamindroppar anmälda

Marknadsföringen av kosttillskottet D-vitaminolja från DunMedics kan vara vilseledande. Enligt Livsmedelsverket innehåller den medicinska påståenden vilket inte är tillåtet. Dessutom hävdar företaget att konkurrerande D-vitaminprodukter innehåller cancerframkallande ämnen – något som inte är sant enligt myndigheten.

Flygningar till Irak drabbas av störningar

Svenska flygbolaget Tor Air har nekats landningstillstånd från Irakiska myndigheter. Än så länge är det bara en flygning som ställts in, men framtiden är osäker.

Riktnumren försvinner

De regionala riktnumren försvinner på sikt. Enligt Post- och telestyrelsen, PTS, har de spelat ut sin roll och mobiltelefonin håller på att ta över.

Kortare bindningstid och bättre prisinformation

Konsumentverket vill minska bindningstiden för mobil- och internetabonnemang till högst ett år. Dessutom ska det bli lättare att jämföra priser på olika mobilabonnemang.
Laboratorietest

Flera köksluckor gick sönder i testet

Gångjärnen på tre av sex köksluckor bröts loss. Lika många luckor fick sprickor i beläggningen när de utsattes för vattenånga. Däremot klarade sig köksskåpen bra mot både fläckar och repor, visar Testfaktas laboratorietest.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.