”Konsumenter luras av specialjorden”

”Konsumenter luras av specialjorden”

Örtjord till örterna, pelargonjord till pelargonerna och speciell urnjord till alla krukorna? Helt onödigt, menar forskare. – Handlare och tillverkare lurar i folk att det måste vara olika jord till olika växter, säger Tom Ericsson, docent vid SLU.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 25 apr, 2014
Läs senare

Äntligen vårvärme och dags att börja plantera på uteplatsen, i trädgården och på balkongen. Men vilken jord skall det vara? Att döma av utbudet hos trädgårdshandlarna räcker det inte bara med en sort. Förutom vanlig planteringsjord finns specialsäckar för det mesta: grönsaksjord, örtjord, u-jord och pelargonjord. Utbudet ökar för varje år och priset kan ligga på det dubbla jämfört med vanlig planteringsjord. Men är specialjorden dubbelt så bra för grödorna?

– Absolut inte. Vad tillverkarna gör är att utnyttja okunskapen hos vanligt folk för att sälja mer, säger Tom Ericsson, docent i ekologi och miljövård vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

– Till gruppen örter hör till exempel en otrolig blandning av växter. Att det skulle finnas en jord som passar speciellt till den gruppen och mindre bra till andra stämmer helt enkelt inte.

När Testfakta ringer upp jordtillverkaren Hasselfors visar det sig att deras påsar med örtjord har precis samma innehåll som den nästan hälften så dyra grönsaksjorden från samma företag. Men Pia Holmberg, produktspecialist på Hasselfors, tycker inte att man lurar konsumenterna.

– Det är som i livsmedelsbutiken, du kan köpa färdiga grytbitar eller skära samma kött själv. Det handlar om enkelhet och bekvämlighet. I trädgårdshandeln är det mycket folk såhär års och personalen har inte möjlighet att ge råd till alla, därför är det bra med olika påsar, säger hon.

I pelargonjorden skiljer sig jordblandningens fuktbevarande egenskaper från vanlig jord, och i urnjorden finns både långtidsverkande och korttidsverkande gödning som gör den speciell, menar Pia Holmberg.

Enligt Tom Ericsson är det är framförallt två parametrar som spelar in för en bra jord. Det ena är strukturen, att det är en lagom luftig blandning av större och mindre partiklar. Det andra är näringen – sammansättningen, koncentrationen och pH-värdet.

– Olika typer av växter har väldigt likartade behov. Det man får om man köper en dyr jord som utlovar långtidsverkande näring är tid, att du kan vänta lite längre innan du måste börja tillföra näring i vattnet. Men ingen jord kan ha näring som räcker hela sommaren, det handlar om cirka sex veckor om du odlar i kruka med välgödslad jord. När det gäller strukturen är billiga jordar från stormarknaden ofta minst lika bra som dyra, säger han.

Är man beredd på att tillföra näring själv kan man alltså lugnt välja en billig planteringsjord. Det alternativet är dessutom bättre för miljön, menar Tom Ericsson.

– Har du planterat i en kraftigt gödslad jord och det regnar mycket i början kan näringsämnena lakas ur innan dina växter hinner ta upp dem. Näringen hamnar i naturen och bidrar till övergödningen. Då är det bättre att portionera ut lite i taget i den takt som växterna hinner ta upp det.

Pia Holmberg på Hasselfors håller inte med.

– Många tycker att det känns svårt att tillsätta näringen själv. Och näringen i jorden kan visst räcka en hel sommar om den har en bra sammansättning, det beror på hur stor kruka du har och vad du odlar. Att den riskerar att regna bort är inte ett problem för dem som odlar under tak eller i växthus.

 

Fakta

Tom Ericssons tips om växtnäring

• Ta vara på kisset. Urin är den bästa växtnäringen, späd med sex till åtta delar vatten.

Köp annars en näringslösning och späd litegrann i vattnet, ca 1-2 kryddmått per liter vatten vid varje vattningstillfälle (kan variera efter lösningens koncentration).

• Odlar du grönsaker, leta efter en näringslösning med låg kadmiumhalt.

• Det går också bra att lägga på kogödsel, hönsgödsel eller klippt gräs i mindre portioner, men då måste man vara noga med att mylla ner det i jorden, annars försvinner stora delar av kvävet upp i atmosfären

Fakta: Jord

• Strukturen i en bra jord ska vara luftig och porös. Framför allt i krukor är det viktigt att den inte blir för kompakt. Om det behövs kan man själv blanda i lecakulor eller kompost i plantjorden.

• De näringsämnen som växterna behöver är framför allt kväve, fosfor och kalium samt en rad mineralämnen. De kan tillsättas jorden antingen i form av kemiskt framställt gödningsmedel, eller naturgödsel. Naturgödsel är i regel mer långtidsverkande.

• En parameter som kan skilja olika jordar åt är pH-värdet. Många hävdar att olika växter kräver olika pH-värden. Tom Ericsson vid SLU menar att de flesta växter trivs vid ett pH runt 5,5.

• Har du jord i krukorna kvar från förra året behöver du inte byta allt. För en stor kruka räcker det att blanda i cirka fem liter ny jord plus gödning som myllas ned eller blandas i vattnet.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Pannlampor - bedrägliga ljuskällor i höstmörker

Höstmörkret är en utmaning för alla som vill röra sig fritt utomhus. Testfaktas stora laboratorietest av pannlampor avslöjar extrema effektfall som ökar risken för det att bli svart under löparrundan eller hundpromenaden. Dessutom stämmer sällan tillverkarnas angivna räckvidd i meter.

Körrapport elcykel: Buddy Bike sX1

I samband med vårt långtidstest av elcyklar fick vi möjlighet att testa en prototyp av nya norska Buddy Bike sX1. Cykeln ingick inte i vårens laboratorietest då den ligger i premium klassen med en prislapp betydligt högre än testdeltagarna.

Laboratorietest

Fristående skummadrass, ett flexibelt alternativ

En ny generation av fristående skummadrasser ger ergonomi i nivå med klassiska spiralfjädrar, visar Testfakta Researchs uppdragstest.

 

Solpaneler på villataket – en strålande affär?

Med rätt solceller får du en pålitlig källa av förnybar energi över lång tid, som både kan sänka elräkningen och minska ditt koldioxidavtryck. Men att köpa fel system för hemmet kan lägga skugga över elräkningen. Testfakta listar grunderna du behöver kunna innan du köper solpaneler för hemmet.

Testfaktas köpguide för elcyklar

Det viktigaste när du ska välja elcykel är att tänka igenom hur du ska använda den. Testfakta hjälper dig ta reda på vilken elcykel som passar just dig bäst.

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.