Rätt vantar håller händerna varma i vinter

Rätt vantar håller händerna varma i vinter

Foto: Anna Sigge
Laboratorietest

En del blir plaskvåta och tunga direkt. Andra kan hålla händerna torra under timmar av lek i snöslasket. Skillnaderna på årets tumvantar är stora, visar Testfaktas test.

Laboratorietest
Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 22 nov, 2013
Läs senare

Vantar är ett irriterande kapitel hos de flesta barnfamiljer om vintern. Förutom att de gärna vill åka av eller försvinna, så blir de ofta snabbt genomblöta eller går sönder. Men tro det eller ej - det finns faktiskt vantar som är både slitstarka, varma och torra.

Testfakta har låtit Swerea IVF:s laboratorium i Mölndal jämföra nio olika märken. Bäst är Didriksons, som får högst betyg både när det gäller vattentäthet och nötning.

[PDF]

För att testa vattentätheten låter laboratoriet vantarna hänga ned i ett vattenbad. Inuti vantarna stoppas papper, som vägs efter tio minuter och efter en timma.

I testets sämsta vante, från Molo, trängde vattnet in direkt.

–Där var pappret blött redan efter tio minuter, konstaterar Helena Hjärtnäs, testledare på Swerea.

De andra märkena lyckas hålla insidan torr längre, men flera modeller suger snabbt upp mycket vatten i vantens foder och yttermaterial.

- Det kan finnas ett bra tätskikt, men det kan ligga långt in mot handen. Därför kan vantarna bli tunga och blöta även om händerna hålls torra, säger Helena Hjärtnäs.

Bäst är det förstås om vantarna varken släpper in vatten eller suger åt sig vatten i materialet. Didriksons är det enda märket som får toppbetyg på båda parametrarna. Samma vante har också överlägset bäst slitstyrka.

När det gäller förmåga att hålla värmen är vanten från Hestra bäst. Här stoppar labbet i en påse med varmt vatten i vanten, och täpper till öppningen. Sedan mäts hur lång tid det tar innan temperaturen sjunker fem grader från 38 till 33 grader. I Hestras vante tog det 59 minuter. Det kan jämföras med Lindex vante, där temperaturen sjunker fem grader på 26 minuter.

 

Fakta om testet

Ämnesanalys
På de vantar som har detaljer som dragkedjor eller dekaler i plast eller metall gjordes en så kallad XRF-scanning. En XRF- scanner är en slags röntgenapparat som känner av vilka ämnen som materialets yta innehåller. Labbet undersökte förekomsten av bly, kadmium, nickel samt PVC. Två av vantarna hade dekaler som visade på höga halter av klor, vilket ofta betyder at materialet är gjort av PVC-plast, som i sin tur ofta innehåller ftalater. De två dekalerna analyserades sedan noggrannare för att bestämma hur stor förekomsten av olika ftalater var.

Nötning
Bitar av tyget från vantarnas handflata sattes fast i en maskin och gnuggades mot sandpapper i en viss rörelse. Provbitarna inspekterades med jämna mellanrum. Testet avbröts när det blivit hål i tyget som var större än fem millimeter i diameter. Fyra olika provlappar från varje vante testades. Resultatet från de olika proven vägdes samman till ett medeltal.

Värmeisolation
En vattentät påse med 40-gradigt vatten placerades i varje vante. En termometer stacks ner i vanten, cirka två centimeter från vantens nedre kant. Öppningen täpptes för med skumgummi. Laboratoriet mätte sedan hur många minuter det tog för temperaturen i vanten att sjunka från 38 grader till 33 grader.

Vattentäthet
Vantarna fick hänga i ett kar med 20-gradigt vatten. I vantarna fanns tyngder så att de inte skulle flyta upp. Vattennivån nådde strax ovanför vantens tumgrepp, något lägre på de vantar som hade dragkedja, för att inte vattnet skulle komma in genom dragkedjan.
Laboratoriet stoppade papper i vantarna. Pappret och vantarna vägdes var för sig före testet, samt efter tio minuter i vattenbadet och efter en timma i vattenbadet. Papprets viktökning visar hur mycket vatten som trängt in genom vanten, och vantens viktökning visar hur mycket vatten som vanten sugit åt sig.

Fakta: Kandidatlistan

Ämnen som tas upp på den europeiska kemikalkaliemyndigheten Echa:s

kandidatlista har särskilt farliga egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och på miljön. I dagsläget finns 144 ämnen på listan. Alla som tillverkar, importerar eller säljer varor som innehåller mer än 0,1 procent av dessa ämnen är skyldiga att informera sina kunder. Konsumenter har på begäran rätt att få information kostnadsfritt inom 45 dagar.

Källa: Kemikalieinspektionen

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Tysk sajt avslöjar matreklamens baksida

Har du någonsin köpt mat som ser god ut på förpackningen och sedan blivit besviken på innehållet? Den tyska hemsidan Pundo3000 har jämfört reklambilder med verkligheten.

Flera brister med gps i mobilen

Gps i mobilen är ofta inget att förlita sig på om man vilset driver runt på skogsstigar där det är dålig täckning. Tidningen Pc för Alla testade sex mobilers inbyggda gps-system och hittade en rad brister.
Laboratorietest

Stora skillnader i solkrämernas skydd

Stirra dig inte blind på solskyddsfaktorn. En barnsolkräm med faktor 30 kan ge bättre skydd än en med faktor 40. Det visar Testfaktas laboratorietest av 14 vanliga märken.
Laboratorietest

Inte alltid mer svavel i lådvin än i flaskvin

Att lådvin innehåller mer sulfit än flaskvin är ingen obestridlig sanning. Testfakta skickade de två vanligaste lådvinerna till ett laboratorium och fick ett överraskande resultat.

LCD-tv energisnålare än plasma

Trots likvärdig bildkvalitet är LCD energisnålare än plasma. Det visar Energimyndighetens test av fem tv-apparater med inbyggd digital mottagare.

Kyckling tvättas i klor - även i EU

Det är inte bara i USA som kycklingen tvättas i klor. Även i Europa används metoden, men bara på kött som ska exporteras, skriver Göteborgs-Posten.

Reklamera köpet på flera språk

Konsumentverket har lanserat en klagoguide för gränsöverskidande köp inom EU. Nu kan du reklamera köpet på tyska och engelska.

Spelvan trio provslog tio drivers

Kan roboten ha fel? Testfakta samlade tre golfare på Tyresö GK utanför Stockholm. De fick slå fem bollar var med varje driver.
Laboratorietest

Valet av klubba en högst personlig sak

Från årsskiftet gäller nya regler för drivern, golfspelarens längsta vapen i bagen. Många spelare måste byta ut sin gamla driver för att få tävla och spela handicapgrundande ronder. Vilken skall man byta till? För att få svar på den frågan lät Testfakta laboratorietesta tio populära modeller.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.