Vilseledande märkning av livsmedel granskas

Vilseledande märkning av livsmedel granskas

Är det verkligen läsk man ska dricka för att få i sig mer fibrer? Och kan man kalla potatissallad med tre veckors hållbarhet för färsk? Konsumentföreningen Stockholm har under våren granskat märkning och marknadsföring av livsmedel.

Martina Frisk Publicerad: 16 Jul, 2008
Läs senare
I Konsumentföreningen Stockholms (KfS) rapport ”Tvivelaktig marknadsföring” som släpptes i veckan finns en rad exempel på hur konsumenter kan vilseledas i livsmedelsdjungeln.
– Den här undersökningen har vi gjort för att våra medlemmar ska veta vad de egentligen köper, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på KfS, som under en presskonferens på tisdagen presenterade ett antal typfall på tvivelaktig marknadsföring.
    Leksandsknäcke är ett av de företag som KfS har anmält. På den trekantiga förpackningen för brungräddat Leksandsknäcke finns ett rött hjärta med texten ”inget tillsatt socker”. Men det är inget som skiljer just det här märket från andra knäckebröd, menar Konsumentföreningen. Alla bakas nämligen utan fett och socker.
– Det har blivit allt vanligare att man talar om vad som inte finns i produkten än vad som finns i den, säger Louise Ungerth.
    Hon menar att upplysningen är vilseledande, och hänvisar till en lagparagraf som säger att det inte får antydas att ett livsmedel har speciella egenskaper om alla liknande livsmedel har sådana egenskaper.
Peter Joon, vd på Leksandsbröd, håller inte med.
– De flesta mjuka matbröd som marknadsförs med hälso- och fullkornsargument innehåller även socker. Det gör att konsumenterna blir förvirrade. Därför behövs vår märkning för att tydliggöra för konsumenterna, säger han.
    Tillsynsmyndighet i det här fallet är Leksands kommun, som har beslutat att inte gå vidare med anmälan. Därför har KfS överklagat beslutet till Länsstyrelsen.
    Ett annat exempel i rapporten är Fantaläsken B’good. Den marknadsförs med sloganen ”Mer juice, mer fibrer!”. KfS tycker att det är tveksamt om 15 procent fruktjuice i kombination med konsistensgivare och andra tillsatser gör drycken hälsosam.
    Missvisande förpackningsstorlekar, felaktiga hälsopåståenden och vilseledande namn är ytterligare aspekter som rapporten dyker ner i. Vad sägs till exempel om Blå Bands kantarellsoppa som endast innehåller 0,5 procent kantarellpulver och kantarellarom?
Byt namn, tycker KfS.
    Rapporten har överlämnats till Livsmedelsverket och Konsumentverket för att de ska kunna pröva fallen mot gällande lagstiftning. Det är dock inte alltid som tillsynsansvaret ligger på dessa två myndigheter. I vissa fall är det i stället kommunen som granskar företagen. Och just denna uppdelning är något som KFS tycker är problematisk. De efterfrågar en mer enhetlig tillsyn av märkning och marknadsföring av livsmedel.
– Vår målsättning är givetvis att alla företag ska rätta sig efter de lagar och regler som gäller. Lika konkurrensvillkor gynnar alla. Detta uppnås genom objektiv och likvärdig tillsyn i hela landet och genom tydliga lagar och regler som inte tolkas på olika sätt beroende på tillsynsmyndighet. Kontrollen borde vara statlig, och inte som nu, skötas av enskilda kommuner, säger Louise Ungerth.
    Även på andra håll pågår satsningar för att få bukt med vilseledande uttryck på förpackningar och i annonser. Livsmedelsverket jobbar för tillfället med att ta fram en ny vägledning till de regler som finns kring märkning och presentation av livsmedel. Vägledningen ska vara till hjälp för tillsynsmyndigheter som har till uppgift att hålla koll på de säljande formuleringarna.
    Även företagen själva har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med problemen. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen har i samarbete med Svensk Dagligvaruhandel utsett en Livsmedelsbranschens Granskningsman (LGM), som ska bevaka livsmedelsföretagens användning av hälsopåståenden, alltså när livsmedel marknadsförs som bra för hälsan. Både företag och privatpersoner kan anmäla annonser och märkningar till granskningsmannen.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Laboratorietest

Varierande kvalitet i fristående resårmadrasser

En fristående resårmadrass kan läggas direkt på golvet eller i en sängram. En flexibel lösning som ger ergonomi i nivå med en klassisk resårsäng. Men långt ifrån alla fabrikat håller måttet, och priset är ingen garanti för kvalitet visar Testfaktas laboratorietest av sju vanliga modeller.

Laboratorietest

Smakar det, så kostar det - även hunden behöver näringsriktig mat

Ett bra foder kan kosta upp till 13 000 kronor per år, men dyrast är inte nödvändigtvis bäst. Däremot bör man undvika de billigaste alternativen om man vill ha ett foder med bra näringsinnehåll – det visar Testfaktas test av åtta vanliga foder för mer seniora hundar.

Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i den lägre prisklassen

Med testerna redo i mobilen har sängkunderna oftast en klar åsikt om sitt sängköp.
— De yngre kunderna är speciellt medvetna om att sängköpet kan vara hemmets viktigaste, säger Agneta Winther som sålt sängar i över tio år.

 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.