– Den här undersökningen har vi gjort för att våra medlemmar ska veta vad de egentligen köper, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på KfS, som under en presskonferens på tisdagen presenterade ett antal typfall på tvivelaktig marknadsföring.
Leksandsknäcke är ett av de företag som KfS har anmält. På den trekantiga förpackningen för brungräddat Leksandsknäcke finns ett rött hjärta med texten ”inget tillsatt socker”. Men det är inget som skiljer just det här märket från andra knäckebröd, menar Konsumentföreningen. Alla bakas nämligen utan fett och socker.
– Det har blivit allt vanligare att man talar om vad som inte finns i produkten än vad som finns i den, säger Louise Ungerth.
Hon menar att upplysningen är vilseledande, och hänvisar till en lagparagraf som säger att det inte får antydas att ett livsmedel har speciella egenskaper om alla liknande livsmedel har sådana egenskaper.
Peter Joon, vd på Leksandsbröd, håller inte med.
– De flesta mjuka matbröd som marknadsförs med hälso- och fullkornsargument innehåller även socker. Det gör att konsumenterna blir förvirrade. Därför behövs vår märkning för att tydliggöra för konsumenterna, säger han.
Tillsynsmyndighet i det här fallet är Leksands kommun, som har beslutat att inte gå vidare med anmälan. Därför har KfS överklagat beslutet till Länsstyrelsen.
Ett annat exempel i rapporten är Fantaläsken B’good. Den marknadsförs med sloganen ”Mer juice, mer fibrer!”. KfS tycker att det är tveksamt om 15 procent fruktjuice i kombination med konsistensgivare och andra tillsatser gör drycken hälsosam.
Missvisande förpackningsstorlekar, felaktiga hälsopåståenden och vilseledande namn är ytterligare aspekter som rapporten dyker ner i. Vad sägs till exempel om Blå Bands kantarellsoppa som endast innehåller 0,5 procent kantarellpulver och kantarellarom?
Byt namn, tycker KfS.
Rapporten har överlämnats till Livsmedelsverket och Konsumentverket för att de ska kunna pröva fallen mot gällande lagstiftning. Det är dock inte alltid som tillsynsansvaret ligger på dessa två myndigheter. I vissa fall är det i stället kommunen som granskar företagen. Och just denna uppdelning är något som KFS tycker är problematisk. De efterfrågar en mer enhetlig tillsyn av märkning och marknadsföring av livsmedel.
– Vår målsättning är givetvis att alla företag ska rätta sig efter de lagar och regler som gäller. Lika konkurrensvillkor gynnar alla. Detta uppnås genom objektiv och likvärdig tillsyn i hela landet och genom tydliga lagar och regler som inte tolkas på olika sätt beroende på tillsynsmyndighet. Kontrollen borde vara statlig, och inte som nu, skötas av enskilda kommuner, säger Louise Ungerth.
Även på andra håll pågår satsningar för att få bukt med vilseledande uttryck på förpackningar och i annonser. Livsmedelsverket jobbar för tillfället med att ta fram en ny vägledning till de regler som finns kring märkning och presentation av livsmedel. Vägledningen ska vara till hjälp för tillsynsmyndigheter som har till uppgift att hålla koll på de säljande formuleringarna.
Även företagen själva har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med problemen. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen har i samarbete med Svensk Dagligvaruhandel utsett en Livsmedelsbranschens Granskningsman (LGM), som ska bevaka livsmedelsföretagens användning av hälsopåståenden, alltså när livsmedel marknadsförs som bra för hälsan. Både företag och privatpersoner kan anmäla annonser och märkningar till granskningsmannen.
