Så slår högre ränta mot din ekonomi

Så slår högre ränta mot din ekonomi

Klarar du en ränta på fem procent? Om inte kan det vara dags att se över ekonomin och spara till en buffert. Det menar Ikanobankens familjeekonomi Ann-Sofie Magnusson.

Susanne Ståhl Publicerad: 23 apr, 2007
Läs senare

Sedan början av 2006 har Riksbanken höjt reporäntan sju gånger från 1,5 procent till 3,25 procent. Höjd reporänta påverkar lån med rörlig ränta och ränta med tre månaders bindningstid. De långa räntorna som påverkar de bundna räntorna påverkas också men inte enbart av Riksbankens ränteändringar.

När nästa höjning kommer vet man inte, men den 20 juni har Riksbanken sitt nästa penningpolitiska möte. Vice riksbankschef Svante Öberg har tidigare sagt att han anser att Riksbanken bör höja styrräntan till en mer neutral nivå och på så sätt hålla nere inflationen när den ekonomiska utvecklingen är stark.

Historiskt sett har vi en mycket låg reporänta och ingen kan med säkerhet säga hur den kommer att utvecklas.
Regeringen räknar med att räntan kommer att ligga på 4,75 procent 2009 och samma prognos gör Konjunkturinstitutet.

Riksbanken har vid olika tillfällen sagt att en normal reporänta ligger runt 3,5 - 5 procent. När man lånar pengar till en bostad är det oftast på mycket lång tid. Ann-Sofie Magnussons råd till alla låntagare är att fundera över om man klarar reporäntor på nivåer över fem procent.
– Den rörliga bolåneräntan ligger normalt sett cirka en procentenhet över Riksbankens reporänta. Konkurrensen är dock hög så just nu är påslaget lite lägre, säger hon.
mlns="http://xmlns.escenic.com/2009/import" source="teknomediaPictures" sourceid="http://www.testfakta.se/img/2007/4/24/11946.jpg"/>
 

Har man ett lån på en miljon kronor stiger månadskostnaden med 292 kronor om räntan höjs med en procentenhet och 583 kronor om räntan höjs med två procentenheter.

För ett lån på två miljoner kronor stiger månadskostnaden med
1167 kronor respektive 2333 kronor om räntan stiger med en respektive två procentenheter.


Ann-Soife Magnusson tipsar om att redan nu lägga undan så mycket pengar varje månad som en höjning av räntan med exempelvis två procentenheter kostar. På så vis vänjer du din plånbok vid högre räntor. Du bygger samtidigt upp en bra buffert. Skulle inte räntan stiga så mycket som du sparar har du i alla fall en stor slant sparad. Passa dessutom på att amortera nu när räntan är låg så har du en lägre skuld att betala ränta på längre fram.

Har du inga lån? Då kan du bara känna dig nöjd över att du får högre ränta på ditt sparkonto.

facebook Comments

Fler nyheter

Säkraste bilköpen under 50.000 kronor

Du behöver inte köpa en splitterny bil för att få en krocksäker modell. Folksam har i en stor undersökning granskat krocksäkerheten hos 180 begagnade bilar. Här är topp fem.

Bildreportage från testet

Fixa matkassen över nätet

Förra gången det begav sig blev det en flopp. Kanske är vi konsumenter mer redo nu. Det hoppas Coop, som startar ett pilotprojekt där privatpersoner kan handla hela matkassen via internet. Ica däremot avvaktar än så länge.

Världens sämsta produkter

Sömntabletter som riktar sig till barn, kranvatten utklätt till mineralvatten och blytunga leksaker. Det är världens sämsta produkter, enligt en omröstning bland 200 konsumentorganisationer.

Lång väntan på utlovad återbetalning

Nästan två månader. Så lång tid kan det ta att få tillbaka sina pengar från näthandeln efter att en vara returnerats. Det fick Lennart Forsberg erfara efter att ha handlat på Pixmania. Men det finns ingen lag som anger hur snabbt nätföretaget måste betala.

Så snabbt är ditt bredband - i verkligheten

Hastigheten som operatören utlovar är en sak och hur fort ditt surfande går i verkligheten är en annan. Med hjälp av en ny tjänst får du koll på ditt bredband efter ett enkelt klick.

Digitala systemkameror du har råd med

För den som inte bara vill använda autofokus kan kameraköpet bli dyrt. Men det finns prisvärda alternativ under tiotusen kronor. Ett test har plockat fram de fem bästa.
Laboratorietest

Inga farliga ämnen i svenskt smågodis

Svenska barn löper liten risk att få i sig farliga färgämnen när de äter lördagsgodis, trots den senaste tidens larm. Det visar Testfaktas stora laboratorietest av vanliga godissorter.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.