Knark i bantningsmedel

Knark i bantningsmedel

En granskning av 34 bantningsmedel på internet visar att många innehöll hälsofarliga medel. De flesta innehöll ämnen som klassas som läkemedel och det gör försäljningen olaglig.

Susanne Ståhl Publicerad: 31 Maj, 2007
Läs senare
Den som köper bantningsmedel på internet riskerar att få i sig hälsofarliga ämnen. Bland annat efedrin, som påminner om kokain. Det visar en granskning som Läkemedelsverket och Livsmedelsverket gjort.
Av 34 inköpta bantningsprodukter innhöll hälften farliga ämnen, som efedrin, pseudoefedrin, synefrin och usninsyra. De flesta produkterna, 27 stycken, innehöll ämnen som gör att de klassificeras som läkemedel. Eftersom produkterna inte är godkända som läkemedel är försäljningen olaglig. Ett bantningsmedel kan klassificeras som läkemedel eller livsmedel beroende på vilka ämnen det innehåller (och i vilken dos), hur det fungerar och vilka påståenden som försäljaren gör om produkten.
– Studien visar att det kan finnas risker med bantningspreparat. Bland dem som klassificeras som livsmedel varnar vi för produkterna Fatburner Boost, Termoxical, och Thermo Shred, som vi anser kan medföra klara hälsorisker, säger Ulla Beckman Sundh, toxikolog på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
Ämnena efedrin och synefrin kan ge biverkningar på hjärt-kärlsystemet, men också psykiska biverkningar. På flera förpackningar angavs det inte i innehållsförpackningen att produkterna innehöll dessa ämnen. På två stod det att produkten innehöll "bitter orange", som betyder pomerans på engelska och som synefrin kan utvinnas ur.
– Det är viktigt att man som patient berättar för sin läkare om man använder någon form av bantningspreparat. Dessa okontrollerade bantningsmedel kan ge upphov till biverkningar som kanske annars kopplas samman med annan samtidig medicinering säger Barbro Gerdén, specialistläkare på Läkemedelsverket.
    Läkemedelsverket kommer att vidta åtgärder mot företag som säljer produkter som räknas som läkemedel men som inte är godkända.
Företagen ansvarar för att bantningsprodukter som räknas som livsmedel inte är skadliga för hälsan. För de företag som ingår i undersökningen och har en känd adress i Sverige kommer Livsmedelsverket att informera berörd kommun, som är ansvarig kontrollmyndighet.
Livsmedelsverket kommer även fortsättningsvis, i samarbete med Konsumentverket, att granska försäljningen av bantningsprodukter på Internet.

facebook Comments

Fler nyheter

Dålig hygien i charken

Bakterierna frodas bland charkprodukterna i Västra Götalands matbutiker. En ny undersökning visar att köttfärsskandalen inte har satt stopp för dålig kötthantering. 59 procent av proverna fick en anmärkning.

Hårdare krav för Nyckelhålsmärket

Mjukt bröd ska innehålla minst 25 procent fullkorn, men inte mer än 5 procent socker. I alla fall för att få prydas av Nyckelhålsmärket i framtiden. Om ett halvår räknar Livsmedelsverket med att de hårdare kriterierna börjar gälla.
Laboratorietest

Dyraste tabletten diskar sämst

Den dyraste disktabletten diskar sämst. Och fosfat är ingen oumbärlig ingrediens för ett bra diskresultat. Det visar Testfaktas laboratorietest av sju fabrikat.

Säkrare nätshoppa inom EU

14 dagars ångerrätt och max 30 dagars leveranstid. Det är kärnan i EU-kommissionens nya förslag som tar särskilt sikte på näthandel.

Ryanair fällt för sexistisk reklam

En tjej i urvuxen skoluniform är inte okej när man marknadsför flygresor, inte ens i skolstartstider. Det menar reklamgranskande ERK, som bland annat fällde Ryanair på sitt senaste möte.

Fakta om fosfat

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.