Tveksamt om "goda" bakterier hjälper alla

Tveksamt om "goda" bakterier hjälper alla

Det finns miljarder snälla bakterier i livsmedelsbutikernas kyldiskar och i hälsokosten. Probiotika, eller mjölksyrabakterier, i yoghurt och fil sägs hjälpa mot allt från magont till allergier. Men enligt näringsexperterna fungerar inte probiotika på alla.

Ia Wadendal/Testfakta Publicerad: 13 sep, 2010
Läs senare

I livsmedelshyllorna hittar du hälsofiler, hälsoyoghurtar, fruktdrycker och shots med olika sorters laktobaciller och bifidusbakterier. I hälsokostaffären erbjuds tabletter och kapslar med ungefär samma innehåll fast oftast med betydligt större mängder av de ”goda” bakterierna. Samlingsnamnet för de nyttiga bakterierna är probiotika och Världshälsoorganisationen WHO definierar probiotika som ”levande mikroorganismer som när de tillförs i tillräcklig mängd medför hälsovinster för konsumenten”.

I tarmen har varje individ omkring ett kilo bakterier, både ”goda” och ”onda”. För att förbli frisk är det viktigt att bakterierna är i balans – balansen rubbas lätt om vi stressar, får infektioner, äter dåligt eller använder antibiotika. Då kan en del av de goda bakterierna slås ut, och det är just vi sådana tillfällen som det kan finnas anledning att tillföra probiotika. Men nutritionister tycker det är svårt att ge råd om vilka bakterier man ska tillföra och i vilken mängd. Det beror på att varje individ har sitt alldeles egna ekosystem i tarmen.

Förr i tiden var det lättare att få i sig de nyttiga bakterierna – då åt vi mer syrad mat som innehåller laktobaciller.

– Det är jättesvårt att ge exakta råd om probiotiska produkter. En blandning är nog bra, man får prova sig fram och kanske hålla på under en längre tid. Tarmfloran är ju individuell och kan påverkas av så mycket, säger Ulla Johansson, erfaren nutritionist och verksam vid Idun Näringskonsult i Lund.

Individens tarmflora kan vara präglad av mammans konsumtion av antibiotika eller kost. Det kan också finnas andra bakomliggande orsaker till en orolig mage som inte nödvändigtvis har med bakterier i tarmen att göra.

– Probiotika och dess effekter är ett spännande område, men det är omöjligt att säga något tvärsäkert om hur det fungerar och om det gör det på den enskilde. Än så länge är få bakterier kartlagda. Det är också skillnader inom olika bakteriestammar, konstaterar Ulla Johansson.

Hon använder probiotika själv eftersom hon har lite orolig mage, och tycker att det gör en viss nytta – ”men det är ju en subjektiv känsla och innebär inte att det fungerar på alla”.

Det har gjorts många studier av probiotika och forskarna tycker att det är ett intressant område. Ett problem är dock att ett flertal av de genomförda studierna gjorts av tillverkarna, som ju har ett egenintresse i sina produkter.

Kliniska studier – vetenskapliga undersökningar av en produkts säkerhet och effekt på människor – av probiotika har gjorts när det gäller diarré hos spädbarn och diarré i samband med antibiotikaanvändning. De visar att sjuktiden förkortas med probiotika. Samtidigt har Sahlgrenska akademin gjort en studie som visar att probiotika inte biter på salmonella.

Frida Fåk, forskare och doktor i zoologisk biologi vid Göteborgs universitet, håller på med studier som rör immunförsvaret och probiotika. Hennes råd till konsumenten är att noga kontrollera vad de probiotiska produkterna innehåller för bakterier och om det finns en kliniskt bevisad effekt.

– Man kan gå in på nätet och kolla om internationella vetenskapliga tidskrifter skrivit om produkten, och läsa om olika studier, säger hon.

Själv dricker hon probiotisk fruktdryck varje morgon i förebyggande syfte mot infektioner.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa valet för semestern - tufft test av resväskor

Handtag som går av och hjul som går sönder – en trasig resväska kan verkligen förstöra semesterstämningen. Testfakta har testat 9 olika modeller av mellanstora resväskor och resultatet överraskar. Bäst i test blir Rusta, som också är en av testets billigaste resväskor.

Laboratorietest

Bubblare vinner över färdig cola

Sockerfri colaläsk är den absolut vanligaste typen av läsk i Sverige, över 341 miljoner liter såldes förra året. Testfakta har genomfört ett stort smaktest av sju olika sorters färdigköpt sockerfri colaläsk och en hemmakolsyrad, och resultatet överraskade.

Laboratorietest

En pergola för alla väder

En pergola ska klara av både sol, regn, snö och vind och pryda sin plats i trädgården under många år – men alla gör det inte lika bra. I Testfaktas stenhårda laboratorietest vinner Pergolux slitagetåliga modell tack vare en stabil konstruktion.

Laboratorietest

Dyrt plut för fyllig trut – med vissa risker

Många vill maxa plutet på läpparna och då är lip plumpers ett mindre invasivt sätt än fillers. Men hur fungerar de, och kan de vara skadliga? Flera produkter innehåller också allergena ämnen utan att det redovisas på förpackningen, något som kan ge livslång kontaktallergi.

Laboratorietest

Vassast i trädgården - 8 sekatörer i test

Oavsett om du är proffs i parken eller hobbyodlare hemma så är sekatören ett av trädgårdens viktigaste verktyg. Men kvalitetsverktyg kostar ofta en hel del, och de bästa sekatörerna ligger högre i pris än genomsnittet. Vinnaren i Testfaktas laboratorietest av sekatörer blir Fiskars som har utmärkt skärprestanda och är mycket ergonomisk för många timmar i trädgårdslandet.

Allergena parfymämnen

Parfymämnen är bland de vanligaste orsakerna till kontaktallergi. EU har identifierat 26 allergena parfymämnen som måste anges i kosmetiska produkter om de förekommer över viss halt.

Laboratorietest

Så många lingon är det i burken

Rårörda lingon är precis vad namnet antyder – färska lingon som varsamt blandats med socker, utan tillsatser och utan uppvärmning. Men hur står sig butikernas burkar mot den traditionella metoden? Är det verkligen rårörda lingon, eller snarare vanlig sylt? Testfaktas test avslöjar stora skillnader mellan olika fabrikat
Laboratorietest

Te i påse – stora skillnader i kvalitet och pris

Svart te har högre koffeinhalt än många andra teer, och den uppiggande effekten är en av anledningarna till att det gör sig extra bra på morgonen. Men se till att välja rätt – det är stor skillnad på både smak och kvalitet, och priset varierar enormt.

Laboratorietest

Bästa bindan innehåller också mycket förnybart material

Tunn, torr och läckagefri ­är målet när tillverkarna utvecklar bindor. Men det är stora skillnader i prestanda mellan olika fabrikat visar Testfaktas stora laboratorietest av sanitetsbindor på den svenska marknaden. Flera av bindorna innehåller också stora mängder fossilbaserat material, trots att alternativ finns.

Håll dig på fötterna i vinter

När trottoarer och vägbanor täcks av hård snö och is ökar risken markant för att ramla olyckligt och skada sig. Med halkskydd på skorna i form av broddar minskar risken för att falla på en isfläck. Vi testar åtta broddar för användning i stadsmiljö och korar en vinnare som ger bäst fäste i is och snö.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.